Statistiska centralbyrån, SCB

Nationalräkenskaper, detaljerade årsberäkningar (NR): Revideringar av nationalräkenskaperna 2008

Pressmeddelande   •   Nov 29, 2010 09:57 CET

För år 2008 har det svenska nationalräkenskapssystemet setts över och uppdaterats med detaljerade statistikuppgifter. De nya uppgifterna har medfört en mindre justering av BNP-tillväxten med 0,2 procentenheter från minus 0,4 procent till minus 0,6 procent.

Det var framför allt nya uppgifter om utrikeshandeln som bidrog till nedjusteringen av BNP-tillväxten. I löpande priser uppgår BNP till 3 204 miljarder kronor och 347 500 kr per capita.

Volymutveckling 2008 enligt senaste och tidigare beräkning (volymutveckling i procent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____304211.aspx

Konsumtionsutgifter – Kraftigt minskade inköp av transporter och fordon

Utvecklingen av hushållens totala konsumtionsutgifter år 2008 var oförändrad i jämförelse med år 2007. De utgifter som ökade mest var för fritid och underhållning. Även utgifter för hotell och restaurang samt kommunikation ökade. Ökningarna togs emellertid ut av en kraftigt negativ utveckling för transporter och i huvudsak för inköp av nya bilar.

De offentliga konsumtionsutgifterna har reviderats ned med 0,3 procentenheter sedan de preliminära beräkningarna. Nedrevideringen har framförallt gjorts för landsting och primärkommuner.

Fasta bruttoinvesteringar – Måttlig ökning

För 2008 ökade de fasta bruttoinvesteringarna med måttliga 1,4 procent, vilket var den lägsta ökningstakten sedan 2002. Näringslivet ökade 0,9 procent och offentliga myndigheter steg 4,3 procent. Bland de offentliga myndigheterna ökade staten med 5,6 procent och primärkommuner samt landsting ökade med respektive 4,2 procent och 0,5 procent.

Lagerinvesteringar – Dämpad lageruppbyggnad

Lageruppbyggnaden för år 2008 blev lägre än året innan och drog ned BNP-utvecklingen med 0,5 procentenheter.

Export och import – Minskat exportbidrag

År 2008 blev exportökningen 1,7 procent. Importökningen uppgick till 3,5 procent. Handelsnettot var positivt och låg på 216 miljarder kronor i löpande priser men minskade något jämfört med 2007 med hänsyn till prisutvecklingen. Handelsnettobidraget till BNP blev därmed negativt och låg på minus0,6 procentenheter.

Produktion – Näringslivet minskade

Näringslivets produktion minskade år 2008 med 0,6 procent. Varuproduktionen minskade med 4,9 procent men tjänsteproduktionen ökade med 2,1 procent. Gruvor och mineralbrytningsindustrin, tillverkningsindustrin - främst motorfordonsindustrin - och byggindustrin uppvisade över lag kraftigt negativa utvecklingstal. Den positiva utvecklingen inom tjänsteproduktionen sågs främst bland de stora branscherna övrig fastighetsförvaltning, småhus och fritidshus samt datakonsulter och dataservicebyråer. De offentliga myndigheternas produktion ökade med 0,2 procent.

Arbetsinsats – Fortsatt ökning av antalet sysselsatta

År 2008 ökade antalet sysselsatta med 0,9 procent i jämförelse med föregående år. Sysselsättningen i näringslivet ökade med 2,3 procent samtidigt som sysselsättningen minskade med 2,0 procent i de offentliga myndigheterna.

Totalt antal arbetade timmar ökade med 0,8 procent. I näringslivet var ökningen 1,9 procent medan antalet arbetade timmar i offentliga myndigheter minskade med 1,0 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 2,4 procent under 2008.

Ökande lönesumma, särskilt inom tjänstesektorn

År 2008 uppgick den totala lönesumman till 1 306 miljarder kronor i löpande priser. Detta är en ökning med 5,5 procent i jämförelse med 2007. Den totala lönesumman i näringslivet ökade med 6,3 procent och uppgick till 935 miljarder kronor. Tjänstebranscherna uppvisade störst ökning med 6,8 procent medan lönesumman i tillverkningsindustrin ökade med 4,0 procent.

Under 2008 ökade de totala lönesummorna i offentliga myndigheter med 3,8 procent. Statens lönesummor ökade med 2,0 procent. Primärkommunernas lönesummor ökade med 4,0 procent medan landstingen ökade med 5,1 procent.

Bidrag till BNP-utvecklingen (inklusive import)

För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____304211.aspx

Lagerinvesteringarna bidrog starkt till den negativa BNP-utvecklingen år 2008. Även hushållskonsumtionens och fasta bruttoinvesteringars låga bidrag hade stor betydelse för den negativa BNP-utvecklingen.

Utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen uppgick till minus 0,6 procentenheter år 2008. Bidraget har sjunkit jämfört med de preliminära beräkningarna, vilket beror på att nya uppgifter avseende importen har inarbetats.

Den offentliga konsumtionens bidrag till BNP-utvecklingen var något lägre än tidigare år.

Inkomster och sparande för institutionella sektorer

Sveriges finansiella transaktioner mot utlandet uppgick till 279 miljarder kronor under 2008 vilket var 14 miljarder kronor mer än under 2007. Samtliga sektorer i ekonomin, förutom hushållen och icke-finansiella företag, visade ett minskat finansiellt sparande 2008 jämfört med 2007. Finansiella företag samt hushåll, stat och socialförsäkringssektor uppvisade dock ett positivt finansiellt sparande under 2008 medan sektorn icke-finansiella företag samt kommunal sektor uppvisade ett negativt finansiellt sparande.

Hushållssektorns finansiella sparande uppgick till 136 mdkr under 2008 vilket var en ökning med 57 mdkr jämfört med 2007. Hushållens sparande ökade med 49 mdkr och uppgick under 2008 till 190 mdkr. Sparkvoten ökade från 8,8 procent år 2007 till 11,2 procent år 2008.

Hushållens disponibla inkomster uppgick till 1 584 mdkr under 2008 vilket var en ökning med 6,4 procent nominellt och 3,2 procent realt.

Under 2008 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 71 mdkr vilket var en minskning med 39 mdkr jämfört med 2007. Av delsektorerna hade staten det högsta finansiella sparandet, 43 mdkr, medan socialförsäkringssektorn hade 32 mdkr och kommunerna minus 4 mdkr. I förhållande till BNP var det finansiella sparandet 2,2 procent år 2008.

Definitioner och förklaringar

Med definitiva årsberäkningar avses att beräkningarna har gjorts med det mest detaljerade underlag som finns att tillgå. Det är bland annat uppgifter om produktionen fördelad på ett antal olika produkter samt information om insatsförbrukning inom respektive bransch som utgör ett extra underlag för årsberäkningarna och som saknas vid de kvartalsvisa sammanställningarna.

En stor skillnad mellan kvartals- och årsberäkningarna är således att årsunderlaget gör det möjligt att beräkna ett förädlingsvärde som skillnaden mellan produktionsvärde och insatsförbrukning för respektive bransch. I och med att produktionen fördelas på olika produkter är det också möjligt att göra avstämningar mellan tillförsel och olika användningar per produkt.

Vid kvartalsberäkningarna däremot är utgångspunkten det förädlingsvärde per bransch, som har beräknats vid den senaste årsberäkningen. Med detta förädlingsvärde som utgångspunkt, och framskrivning med hjälp av en indikator på branschens utveckling, som exempelvis omsättningen mellan de aktuella perioderna, beräknas ett nytt förädlingsvärde för respektive efterföljande period. Det finns alltså ingen information om produktionsvärde respektive insatsförbrukning när kvartalsberäkningarna görs.

Detta förklarar inte hela skillnaden mellan kvartals- och årsvisa beräkningar av nationalräkenskaperna. Även underlagen för investeringar, lager, hushållskonsumtion och offentlig verksamhet är mer heltäckande och detaljerade när årsberäkningarna görs. Vidare görs prisomräkningar – deflatering - på en betydligt mer detaljerad nivå i årsberäkningarna. En utförligare beskrivning av årsberäkningarna finns i dokumenten ESA95 GNI Inventory och Beräkningsrutiner för nationalräkenskaperna, som finns på vår hemsida under ämnesrubriken Nationalräkenskaper

* ESA95 GNI Inventory (pdf)

* Beräkningsrutin för nationalräkenskaperna (pdf)

Mer om statistiken
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats.

Tabellsamlingen Nationalräkenskaper 1993-2008 finns på ämnessidan Nationalräkenskaper.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för nationalräkenskaper
Box 24 300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar
Birgitta Magnusson Wärmark
Tfn 08-506 945 51
E-post nrinfo@scb.se

Ida Björk
Tfn 08-506 946 33
E-post nrinfo@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.