Statistiska centralbyrån, SCB

Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade med 1,1 procent andra kvartalet 2003.

Pressmeddelande   •   Sep 25, 2003 13:34 CEST

Under andra kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 1,1 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med andra kvartalet 2002. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog mest till BNP-ökningen. Kommunalstrejken drog ned BNP-tillväxten. Säsongrensad blev BNP-ökningen 0,3 procent jämfört med första kvartalet 2003.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,6 procent. Inköpen av livsmedel och alkoholfria drycker ökade med 5,1 procent, vilket bidrog till konsumtionsutvecklingen med 0,6 procentenheter. Den stora ökningen berodde delvis på påskeffekten, dvs. att påsken i år infaller under andra kvartalet mot första kvartalet under förra året. Andra inköp som gav positiva bidrag till utvecklingen var utgifter för fordon, fritid och rekreation exkl. paketresor, samt utgifter för el och fjärrvärme. Negativa bidrag till utvecklingen gav utgifter för paketresor samt konsumtionsutgifter i utlandet.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,2 procent. De statliga konsumtionsutgifterna minskade med 0,2 procent. Det är framför allt en minskad insatsförbrukning samt en ökning av den statliga försäljningen som bidrar till detta. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 0,4 procent. Under april och maj var det strejk inom kommunal sektor, vilket påverkade konsumtionsutvecklingen negativt med ungefär en procentenhet.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 2,2 procent. Näringslivets investeringar minskade med 2,3 procent medan de offentliga myndigheternas investeringar sjönk med 2,1 procent. Dock steg statens investeringar med nästan 13 procent medan kommunernas föll med 16 procent. Sammantaget för alla sektorer ökade byggnadsinvesteringarna med 2,3 procent under det att maskininvesteringar föll med 5,0 procent.
Lagerinvesteringar bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen. Industrilagren ökade något, medan handelslagren minskade.
Exporten ökade med 3,2 procent. Varuexporten steg med 2,3 medan tjänsteexporten steg med 6,4 procent. Importen steg med 3,8 procent. Varuimporten ökade med 3,3 medan tjänsteimporten ökade med 5,2 procent. Förändrade datainsamlingsmetoder i samband med att SCB på Riksbankens uppdrag enkätinsamlar tjänstehandeln, innebär att utvecklingen av både export och import av tjänster är osäkrare än vanligt.
Produktionen i näringslivet ökade med 1,4 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 2,0 procent medan de tjänsteproducerande växte med 1,0 procent. De varubranscher som bidrog mest till produktionstillväxten var läkemedelsindustrin och motorfordonsindustrin. Teleproduktindustrin däremot uppvisar en kraftig minskning. Inom de tjänsteproducerande branscherna bidrog parti- och detaljhandeln mest. Produktionen inom offentliga myndigheter steg med 0,5 procent.
Sysselsättningen i hela ekonomin, mätt i antalet arbetade timmar, minskade med 1,7 procent. Antalet sysselsatta ökade med 0,2 procent. I näringslivet sjönk antalet arbetade timmar med 2,7 procent och i de offentliga myndigheterna ökade de arbetade timmarna med 0,4 procent.

Första halvåret 2003

Hushållens disponibla inkomster steg med 2,7 procent i löpande priser under första halvåret 2003, jämfört med första halvåret 2002. Rensat för inflation var ökningen 0,3 procent. Den disponibla inkomsten var 618 mdkr i löpande priser. Hushållens löneinkomster ökade med 2,4 procent, vilket visar på en fortsatt avmattning i löneinkomsternas tillväxttakt. Sparandet minskade något till 71 mdkr i löpande priser.
BNP ökade 1,5 procent.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,7 procent.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent. Statliga konsumtionsutgifter ökade med 0,7 procent. Insatsförbrukningen minskade medan försäljning och direktkonsumtion ökade. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 0,9 procent, mest ökade direktkonsumtionen.
Fasta bruttoinvesteringar minskade under första halvåret med 0,6 procent. Byggnadsinvesteringar ökade med 1,7 procent, däremot minskade maskininvesteringar med 1,9 procent.
Exporten ökade med 3,2 procent medan importen steg med 4,2 procent.
Produktionen i näringslivet steg med 1,6 procent.
Sysselsättningen i näringslivet minskade med 2,0 procent mätt i antal arbetade timmar. Totalt för hela ekonomin minskade antal arbetade timmar med 1,0 procent.

Revideringar första halvåret 2003

Jämfört med tidigare beräkningar har BNP-utvecklingen sänkts med 0,3 procentenheter första kvartalet och 0,2 procentenheter andra kvartalet (snabberäkningen). För första kvartalet är det utrikeshandeln som reviderats ner medan hushållens konsumtionsutgifter står för sänkningen avseende andra kvartalet.

För mer information: http://www.scb.se/press/pressinfo.asp