Statistiska centralbyrån, SCB

Nationalräkenskaper, tredje kvartalet 2010: BNP ökade 6,9 procent

Pressmeddelande   •   Nov 29, 2010 09:48 CET

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 6,9 procent det tredje kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Lagerinvesteringar lämnade störst bidrag till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar och hushållens konsumtionsutgifter gav starka bidrag. Säsongrensad och jämförd med det andra kvartalet 2010 ökade BNP med 2,1 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Tredje kvartalet hade ingen kalendereffekt. Vid stora svängningar i konjunkturen bör säsongrensade uppgifter tolkas med försiktighet.


Hushållens konsumtionsutgifter
ökade med 3,5 procent. Utgifter för inköp av bilar gav liksom föregående kvartal det största bidraget till utvecklingen. Inköp av nya bilar ökade detta kvartal med 45 procent. Svenskars konsumtionsutgifter utomlands och utgifterna för hemelektronik var två andra poster som bidrog mycket till utvecklingen. Sammantaget gav hushållens konsumtionsutgifter ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 1,8 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,8 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 1,7 procent och primärkommunernas med 3,2 procent. Ökade inköp av varor och tjänster bidrog mycket till primärkommunernas ökning. Däremot sjönk landstingens konsumtionsutgifter med 0,6 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,5 procentenheter till BNP.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 11,2 procent. Bostads- och maskininvesteringarna bidrog mest till den totala investeringsuppgången. Näringslivets investeringar ökade med 9,9 procent. De statliga myndigheternas investeringar ökade med 16 procent och kommunernas med 19 procent. Inom kommunerna var det främst landstingen som bidrog till ökningen. Fasta bruttoinvesteringar gav ett positivt bidrag med 2,0 procentenheter till BNP-tillväxten.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,9 procentenheter. Insatsvaror och färdigvaror inom industrin samt lageruppbyggnad inom partihandeln bidrog bland annat till uppgången.

Exporten ökade med 11,9 procent och importen med 14 procent. I likhet med andra kvartalet var det varuhandeln som steg mest. Varuexporten ökade med 16 procent och varuimporten med 19 procent. Både för import och export har handeln med motorfordon och teleprodukter lämnat starka bidrag till utvecklingen. Tjänsteexporten ökade med 3,7 procent och tjänsteimporten med 2,3 procent. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade med 9,3 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 16 procent och tjänstebranscherna med 5,9 procent. Flera branscher bidrog till den positiva produktionsutvecklingen. Bygg- och maskinvaruindustrin var de branscher som gav de största bidragen till utvecklingen inom de varuproducerande branscherna. Inom tjänstebranscherna var det parti- och detaljhandeln samt företagstjänster som bidrog mest. Fastighetsförvaltning var en av få branscher som fortsatte att minska även detta kvartal till följd av ökade reparationsutgifter. Offentliga myndigheters produktion minskade med 1,0 procent.

Antalet arbetade timmar
i hela ekonomin ökade med 2,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Antalet sysselsatta steg med 1,8 procent vilket innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,4 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,5 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,7 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 1,6 procent i löpande priser det tredje kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 0,7 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 15,5 miljarder kronor och uppgick till 21 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 1,5 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 4,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till 4,3 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 0,4 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till -0,6 miljarder kronor varav primärkommuners 0,3 och landstingens -0,9 miljarder kronor.

Revideringar

Jämfört med publiceringen den 8 september 2010 har den faktiska BNP-utvecklingen för andra kvartalet 2010 reviderats ned med 0,2 procentenheter till 5,0 procent. Den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen har reviderats ned med 0,1 procentenhet till 4,5 procent. Säsongrensad BNP har reviderats upp med 0,2 procentenheter första kvartalet och 0,1 procentenhet andra kvartalet.

För helåret 2009 har den faktiska BNP-utvecklingen reviderats ned med 0,2 procentenheter till -5,3 procent.

Sektorräkenskaperna har reviderats 2009. Bland annat har den offentliga sektorns finansiella sparande reviderats upp med 7 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande har reviderats upp med 6,3 miljarder kronor.

I samband med denna kvartalspublicering har även detaljerade årsberäkningar för 2008 färdigtställts. BNP-utvecklingen för helåret 2008 har reviderats ned med 0,2 procentenheter. Se separat pressmeddelande för årsberäkningar 2008 www.scb.se/nr0102 .

Mer information om revideringarna finns i ”Kommentarer till kvartalsberäkningarna” i publikationen BNPkvartal 2010:3 samt under Temaartiklar och kommentarerwww.scb.se/nr0103 .

Fördjupning
Publikationen BNP kvartal 2010:3 innehåller även flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:
* Stort lagerbidrag
* Uppåt för alla större investeringstyper
* Ökade inköp av bilar och detaljhandelsvaror

Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarerhttp://www.scb.se/nr0103 .

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____304223.aspx

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____304223.aspx

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____304223.aspx

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____304223.aspx

(1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
(2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.
(3) Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar
Volymförändringar:
I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2009. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2009 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarerwww.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen:
De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik:
Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i  NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation

Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från 1993- finns även i ett excelpaket under fliken Tabeller & Diagram på denna sida.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2011-03-01 kl. 09.30.

Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar
Sofia Runestav
Tfn 08-506 945 17
E-post nrinfo@scb.se
Peter Buvén
Tfn 08-506 945 28
E-post nrinfo@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.