Statistiska centralbyrån, SCB

Nationalräkenskaper, tredje kvartalet 2011: BNP ökade 4,6 procent

Pressmeddelande   •   Nov 29, 2011 09:42 CET

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 4,6 procent tredje kvartalet 2011 jämförd med motsvarande kvartal 2010. Exportnettot gav det största bidraget till utvecklingen. Säsongrensad och jämförd med andra kvartalet 2011 ökade BNP med 1,6 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Vid stora svängningar i konjunkturen bör säsongrensade uppgifter tolkas med försiktighet.

Tredje kvartalet 2011 innehöll lika många arbetsdagar som tredje kvartalet 2010. BNP-utvecklingen har därför inte korrigerats för någon kalendereffekt detta kvartal.

Hushållens konsumtionsutgifter
ökade med 0,8 procent. De flesta delposterna ger ett svagt positivt bidrag till BNP-utvecklingen. Det största bidragen kom från konsumtionsutgifter för fritid och underhållning i form av hemelektronik och charterresor samt av svenskars konsumtion utomlands. Däremot avtog den positiva utvecklingen för inköp av fordon rejält. Sammantaget bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentliga konsumtionsutgifter
ökade med 2,2 procent. Samtliga delområden ökade sin konsumtion tredje kvartalet, där staten stod för den största ökningen med 3,2 procent. Primärkommunernas utgifter steg med 1,8 procent och ökningen inom landstingen var 1,9 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,5 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar
ökade med 5,4 procent. De starkaste bidragen till BNP-ökningen kom från investeringar i flerbostadshus, programvaror och väginvesteringar. I näringslivet steg investeringarna med 5,6 procent. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 4,8 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 1,0 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna
bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen. De senaste årens stora lagerförändringar har stabiliserats de senaste två kvartalen. Det var främst ökade handelslager inom varuhandeln som bidrog positivt. Inom industrin skedde en svag lageravveckling.

Exporten
ökade med 8,2 procent och importen med 3,8 procent. Trots det osäkra internationella läget fortsatte den svenska exporten att gå starkt. I likhet med tidigare kvartal var det framför allt export av varor som förklarade den höga exportökningen. Varuexporten växte med 9,9 procent medan export av tjänster ökade med 4,3 procent. Importen fördelad på varor och tjänster ökade med 3,8 respektive 3,7 procent. Kombinationen av stark exportutveckling och en lägre tillväxt på importsidan ledde till att exportnettot gav det högsta bidraget till BNP-tillväxten sedan andra kvartalet 2004. Bidraget uppgick till 2,5 procentenheter och bidrog mest till BNP-utvecklingen tredje kvartalet.

Produktionen
inom näringslivet ökade med 6,2 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 8,4 procent och de tjänsteproducerande branscherna ökade med 5,0 procent. Bygg och anläggning var den bransch som gav det största bidraget till utvecklingen inom de varuproducerande branscherna. Inom tjänstebranscherna var det stödtjänster till företag där delbranscherna arbetsförmedling, bevakning, fastighetsservice och kontorstjänster ingår, som bidrog mest. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,9 procent.

Antalet sysselsatta
i hela ekonomin ökade med 2,1 procent och antalet arbetade timmar ökade med 0,6 procent vilket innebar en fortsatt minskad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,6 procent och inom offentliga myndigheter med 0,7 procent. Säsongrensad och jämförd med andra kvartalet 2011 var antalet arbetade timmar i ekonomin oförändrad. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,6 procent.

Hushållens disponibla inkomster
ökade med 4,4 procent i löpande priser det tredje kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal 2010. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,5 procent. Hushållens finansiella sparande ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 36 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 4,8 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns
finansiella sparande uppgick till 4,2 miljarder kronor. Det är en minskning med 1,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2010. Statens finansiella sparande uppgick till 3,5 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 3,6 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande blev -2,8 miljarder kronor varav primärkommunernas -1,9 och landstingens -0,9 miljarder kronor.

Revideringar
Jämfört med beräkningen som publicerades den 20 september 2011 har den faktiska och kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen för andra kvartalet reviderats ned med 0,2 procentenheter. Första kvartalet 2011 har reviderats ned med 0,3 procentenheter, i såväl faktiska tal som kalenderkorrigerad.    Säsongrensad BNP har reviderats ned med 0,1 procentenheter andra kvartalet och upp med 0,1 procentenheter första kvartalet.

Hushållssektorns finansiella sparande har reviderats upp med 4,7 miljarder kronor första kvartalet och 1,1 miljarder kronor andra kvartalet 2011.

Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats ner både första och andra kvartalet 2011, med -1,3 respektive -0,2 miljarder kronor.

Till följd av att mer fullständigt underlag inarbetats från framförallt räkenskapssammandragen för primärkommuner och landsting så har även helåret 2010 reviderats. Finansiellt sparande för hushållssektorn har reviderats ned med 2,1 miljarder kronor och finansiellt sparande för offentlig sektor har reviderats upp med 1,5 miljarder kronor.

Mer information om revideringarna finns i ”Fördjupningstexter och kommentarer”.

Fördjupning
På hemsidan finns flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

  • Rekordhögt exportnetto
  • Hushållskonsumtionen dämpas
  • Fortsatt tillväxt inom näringslivet

Dokumentet finns under http://www.scb.se/nr0103.

Se film från presskonferensen där tillväxt och sparande i den svenska ekonomin presenteras. Filmen finns tillgänglig på SCB:s webbplats http://www.scb.se/nr0103 från kl 14.00 den 29 november 2011.

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____324468.aspx

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____324468.aspx

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____324468.aspx

(1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
(2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.
(3) Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar
Volymförändringar
: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad)
:Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad
: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden
: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser
: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2010. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2010 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarerwww.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen
: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik
: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i  NR och AKU.

Avstämning
: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot
: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation
De aktuella tabellerna från 1993- finns  i Excel på www.scb.se/nr0103 samt i de statistiska databaserna.

Statistikdatabasen
Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.


Mer om statistiken
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2012-02-29 kl. 09.30.



Producent
SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar
Mickael Kyrlis
Tfn 08-506 949 81
E-post nrinfo@scb.se

Sandra Blomkvist

Tfn 08-506 944 91
E-post nrinfo@scb.se


Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.