Sveriges Kommuner och Landsting

Nationell IT-strategi visar viljan att göra vården mer effektiv

Pressmeddelande   •   Mar 15, 2006 13:25 CET

Det är en stor framgång att alla aktörer inom vård och omsorg har kunnat enas om en gemensam IT-strategi. Det visar på en tydlig vilja att göra IT-användningen i vård och omsorg mer effektiv, sade Sveriges Kommuner och Landstings VD, Håkan Sörman, vid konferensen Vitalis 2006 i Göteborg den 15 mars.

Det talade ordet gäller

IT i vården är ett aktuellt ämne just nu. I fredags i förra veckan presenterade vi - Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med regeringen - den första nationella IT-strategin för vård och omsorg.

Det är en stor framgång att alla aktörer inom vård och omsorg - på såväl nationell nivå som på kommunal och landstingsnivå - har kunnat enas om en gemensam strategi.
Under 2006 ska strategin förankras och diskuteras i kommuner och landsting. Förhoppningen är att alla landstings- och kommunfullmäktige ska anta den som sin egen.
Strategin som är brett förankrad hos även andra viktiga aktörer i sektorn, visar på en tydlig viljeinriktning: IT-användningen i vård och omsorg måste samordnas och användas mer effektivt.
Det handlar om att öka och förbättra patientsäkerheten, använda personalens tid och kompetens på bästa sätt och att öka sjukvårdens tillgänglighet och service för medborgarna.
Vi måste helt enkelt bli bättre på att kommunicera både inom och mellan kommuner och landsting och privata vårdgivare.
Jag ska inte tynga er med alla delarna i strategin just nu. Innehållet, hur vi arbetat fram det och tankar kring det fortsatta arbetet kommer att presenteras mer ingående på fredag.

Med vår gemensamma IT-strategi i ryggen känns det extra roligt att få hälsa er alla välkomna till årets Vitaliskonferens. Det är den fjärde konferensen vi håller kring IT-utvecklingen inom vård och omsorg.
På konferensen finns omkring 500 deltagare, 90 föreläsare och ett 60-tal utställare. Här blandas IT-folket med vårdpersonal och beslutsfattare. Här finns sjuksköterskor, läkare, IT-handläggare, politiker, chefer, undersköterskor, IT-chefer, projektledare, IT-leverantörer och statliga företrädare. Med flera, med flera.
Alla med samma mål för ögonen: Att med hjälp av IT göra vården i Sverige ännu bättre för patienter och personal.
Egentligen handlar det om naturlig verksamhetsutveckling för att möta patienternas behov av säker och högkvalitativ vård och service. IT är ju bara ett redskap i detta.

Alma 85, som varit inlagd på sjukhuset för vård under en tid och som ska skrivas ut och få hjälp av den kommunala hemtjänsten. För henne skulle ett bättre gemensamt IT-stöd betyda att sjukhusets, primärvårdens och kommunens personal kan samarbeta bättre så att hon får en bättre vård.
Detta måste fungera! Och det lika bra oavsett om hon skrivs ut för vård i det egna hemmet eller till ett särskilt boende. Alma själv ska inte märka någon skillnad.
Om det fanns ett system som på ett lätt sätt möjliggjorde för personalen i den kommunala vården och primärvården att ta del av vad som hände på sjukhuset skulle både arbetet och vården bli bättre.
Hur mår Alma just nu och för en vecka sedan? Vilka mediciner har hon - skrev sjukhuset ut några nya eller togs några bort? Vilken omvårdnad behöver hon nu? Har hon sår som behöver läggas om? Vilka behov av rehabilitering har hon?
På samma sätt behöver personalen i primärvården och personalen i kommunen hela tiden dela på information om de äldre som de har ett gemensamt ansvar för.
Vid en gemensam videokonferens kan både den utskrivande personalen, patienten, anhöriga, hemtjänstpersonalen och medicinskt ansvarig mottagande personal utbyta information om Alma. Detta förekommer på sina håll, men fortfarande i alltför begränsad omfattning.
Alma har troligtvis också många olika läkemedel, som genom åren skrivits ut av olika läkare vid olika vårdinrättningar. Genomsnittet för en äldre patient med flera sjukdomar är 10 olika läkemedel.
Vid läkarbesöket beskriver patienten sina problem för läkaren som ställer en diagnos och skriver ett recept om det behövs.
Problemet idag är att den förskrivande läkaren inte har tillgång till information om vilka läkemedel patienten har, men som skrivits ut av andra läkare. Den enda som idag har den informationen är patienten själv.
Det är inte lätt för Alma 85 att komma ihåg alla sina mediciner när läkaren frågar, vad de heter och för vilken åkomma. Patienten tar oftast också för givet att läkaren naturligtvis vet.
Men det gör ju inte läkaren! Följden kan bli rena felbehandlingar, överförskrivning eller att olika läkemedel krockar med varandra. Det finns undersökningar som visar att upp till 20 procent av de inlagda patienterna på medicinavdelningarna runt om i landet ligger där på grund av att de blivit sjuka av sina läkemedel.
Om det fanns en samlad läkemedelsjournal som följde patienten skulle det inte vara så här. Men dagens lagstiftning tillåter inte det. Jag hoppas verkligen att Patientdatautredningen kan lägga förslag i höst som gör detta möjligt!

Eller Lennart 50, som sedan många år går på regelbundna kontroller för sitt hjärtproblem. Numera kan Lennart, med hjälp av en liten och mycket lättanvänd EKG-apparat, själv ta ett EKG-hemma. Då slipper han att komma till sjukhusets mottagning lika ofta.
Om han känner oro kan han själv ta ett EKG hemma och sedan skicka resultatet via dator. Sedan kan det räcka med ett telefonsamtal för att besluta om vad som behöver göras. Ingen fara - du kan stanna kvar hemma. Eller, om resultatet blir ett annat - det är bra om du kommer in hit så ska vi kolla lite närmare. Denna möjlighet har redan de patienter som tillhör sjukhuset i Hässleholm.
Också möjligheterna till e-post betyder mycket i kontakterna med vården. Särskilt för Lennart och andra kroniker som behöver kontakt ofta och regelbundet med sin egen läkare eller sjuksköterska. Genom e-post är det möjligt att snabbt konsultera vården, ställa sina frågor och få svar.
Även andra kroniker kan med teknikens hjälp få tryggare och säkrare vård och slippa några av de många och tröttande rutinbesöken på sjukhusmottagningen. Liknande apparater att använda hemma finns för blodtryck, blodvärden och puls. Genom nationellt samarbete kan denna utveckling gå ännu snabbare.
Givetvis ska inte tekniken ersätta de mänskliga kontakterna i vården. Men det kan vara ett bra och kvalitetshöjande komplement. Göra livet lite lättare för den som är sjuk.

Även för oss patienter som bara har sporadiska kontakter med vården betyder IT ökade möjligheter till service. Genom att det går att hitta kvalitetssäkrad information om vård och hälsa på nätet kan var och en som har tillgång till en dator hitta viktig information om sjukdomar, symptom, läkemedel och egenvård.
På många ställen finns redan möjligheten att boka tid direkt på nätet. Så småningom kommer den servicen finnas överallt i vården.
Inte alltför långt i framtiden hoppas vi också att det - när lagen tillåter - ska bli möjligt för patienten att läsa det mesta av sin egen journal på nätet.
Apoteket har redan börjat med e-recept, så att recepten skickas digitalt till apoteken. Med e-recept kan patienten gå till vilket apotek som helst och hämta ut sin medicin - utan att behöva hålla reda på den gula receptlappen. Den tjänsten håller på att vidareutvecklas, så att alla ska kunna gå in på sin egen sida på apotekswebben och se vilka aktuella recept man har och vilka läkemedel man hämtat ut under de senaste 15 månaderna. Så småningom ska man också kunna beställa hemleverans av sina läkemedel direkt från webben.
IT-tekniken innebär oanade möjligheter för patienterna - både de som är sjuka ofta och de som bara har kontakt då och då.

Jag, som genom min organisation representerar alla huvudmän för vården i Sverige, nämligen kommunerna och landstingen, har en hjärtefråga till som i hög grad är beroende av det nationella samarbetet kring IT. Nämligen det vi brukar kalla för öppna jämförelser i vården.
Jag har länge varit en stark förespråkare för att landsting och kommuner ska bli bättre på att i siffror visa vad de åstadkommer inom både vården och annan offentlig service. Såväl kostnader, prestationer som kvalitet ska redovisas.
Patienterna måste få bättre insyn i sjukvården för att kunna värdera olika vårdgivare. Medborgarna har rätt att veta hur deras skattepengar används. Vårdenheter har nytta av att jämföra sig med varandra.
Redan år börjar vi med att jämföra landstingen på flera områden: I vilket landsting är patienterna mest/minst nöjda? I vilket landsting finns de kortaste/längsta väntetiderna? I vilket landsting och vid vilka sjukhus uppnår man de bästa/sämsta behandlingsresultaten vid hjärtinfarkt? I vilket landsting uppstår det minst/mest komplikationer efter höftledsoperation? Var kostar vården minst/mest? Många olika dimensioner ska speglas; patientsäkerhet, medicinsk kvalitet, väntetider, men även kostnader och produktivitet.

Den information som redan idag finns tillgänglig visar ofta stora skillnader i vårdens innehåll och resultat mellan olika landsting och olika sjukhus:

* Sverige har lägst spädbarnsdödlighet i EU. Men samtidigt visar registren att det finns påtagliga skillnader mellan landstingen.
* Hur väl en inopererad höftled fungerar på lång sikt beror på vilken typ av protes man använt - vissa håller längre än andra.
* Handläggningen av patienter med hjärtinfarkt är inte enhetlig vid svenska sjukhus. Sjukhusets storlek påverkar inte resultatet, utan avgörande är om personalen tillämpar de medicinska riktlinjerna för hjärtinfarktvård.
* Strokevården har snabbt förbättrats under senaste decenniet. Från och med i år har alla akutsjukhus specialenheter för strokevård. Men många sjukhus tillämpar inte fullt ut de metoder som finns att förebygga återinsjuknande.
* Väntetiderna skiljer mycket mellan sjukhusen.
* Ungefär hälften av befolkningen säger sig ha en fast läkarkontakt i primärvården. Andelen skiljer sig dock mellan landstingen.

Förutom att medborgarna har rätt att få kunskap om vårdens kvalitet, så fyller de öppna jämförelserna en annan, nog så viktig, funktion. När vårdpersonalen kan jämföra sig med andra vårdgivare innebär det en stark drivkraft för utveckling av sjukvården. De landsting och sjukhus som hamnar illa till i jämförelser stimuleras till förbättringar.
Dels visar jämförelserna vilka behandlingsmetoder som på lång sikt ger de bästa resultaten och bidrar därmed till att nya metoder kan införas snabbare. Dels avslöjar jämförelserna de kliniker som håller fast vid gamla uttjänta metoder, liksom vilka kliniker som alltför vidlyftigt nyttjar nya dyra teknologier på utan att säkert veta om de har bättre medicinsk effekt. Jämförelser gör helt enkelt vården säkrare för patienterna.
Men det räcker inte med att registrera och redovisa uppgifter för att påverka vårdens resultat. För att ständigt höja kvaliteten krävs också ett systematiskt arbetssätt för att ändra arbetsmetoder allteftersom nya medicinska kunskaper tillkommer. Då sätter jämförelserna inte bara press på de vårdgivare som har de sämsta resultaten, utan de fungerar lika mycket som ett tryck på hela hälso- och sjukvården att höja sin kvalitet.
Vi i Sverige har goda förutsättningar för öppna redovisningar av vårdens kvalitet. Vi har redan ett antal obligatoriska register över till exempel cancer, förlossningsvård, diagnoser vid sjukhusvård och dödsorsaker. Andra register är frivilliga för klinikerna att delta i. Hit hör de omkring 60 så kallade kvalitetsregister som finns för olika sjukdomar.
Ett problem är att dagens kvalitetsregister bara täcker delar av den stora helhet som svensk hälso- och sjukvård är. Vi arbetar på att bygga upp kvalitetsregister inom psykiatrin. På sikt ska även kommunernas äldreomsorg ingå. Övrig omsorg, till exempel för funktionshindrade eller insatser för missbrukare, är områden som också behöver utveckla öppna redovisningar - inte minst för att stärka patientens/individens ställning.

Svensk vård är ligger i ett internationellt perspektiv långt fram när det gäller IT-användningen i vården. Vi som är här vet också att det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom vården för att ta fram nya IT-stöd och förbättra de som finns. Denna konferens är ett viktigt bidrag i det.
Vi kan se fram emot tre intensiva dagar med inspirerande diskussioner, fruktbart erfarenhetsutbyte och möjligheter för alla att knyta viktiga kontakter. Jag är övertygad om att vårt gemensamma IT-samarbete tar avgörande steg framåt under dessa dagar.

Svensk vård är bra. Med gemensamma krafter kan vi göra den ännu bättre!

Sidan granskad 15 mar 2006