Attention

Neuropsykiatriskt funktionshindrade utestängs från högre utbildning

Pressmeddelande   •   Sep 14, 2010 10:22 CEST

Nu är höstterminen i full gång vid landets lärosäten som fyllts av förväntansfulla studenter men antalet utbildningsplatser är begränsade och alla kan inte antas. Det finns många besvikna sökande som fått sina drömmar grusade och inte lär de bli glada när de inser att ett flertal mindre meriterande antagits som en följd av att de nya antagningsreglerna satts i bruk.

De nya urvalskriterierna som premierar när studenten läste en kurs, än dennes kunskaper i ämnet, gör det nästan omöjligt för de elever som inte klarade av gymnasiet att få en andra chans och faktiskt kunna få påbörja en högre utbildning.

Vad som ytterligare kan bli en allvarlig konsekvens av denna regeländring är att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i högre grad än andra har behov av förlängd skolgång och att komplettera sina betyg nu riskerar att ställas utanför det högre utbildningssystemet.

Det vore en tråkig utveckling på den positiva trend som ändå funnits under de senaste åren, tidigare i år redovisades att 22 procent fler studenter med funktionsnedsättningar har hört av sig till landets handikappsamordnare, till ökningen hör studenter med ADHD och Asperger den största gruppen.

Utifrån denna siffra är ett troligt antagande att det är fler med funktionsnedsättningar som har påbörjat högre studier. Det är säkert delvis en följd av lågkonjunkturen som har gjort det svårare för funktionshindrade att få arbete, en grupp som redan hade det tufft på arbetsmarknaden. Ytterligare orsaker är säkert att landets lärosäten, myndigheter och intresseorganisationer har arbetat mycket med att informera om att en funktionsnedsättning i sig inte behöver utgöra ett hinder för högre studier.

Därför är det olyckligt att de nya antagningsreglerna som nu sätts i bruk blir ett hinder för många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) att komma in på sin drömutbildning, eftersom det blir svårare att bli antagen till en utbildning om du kompletterat eller läst upp dina betyg i efterhand.

Många med NPF får sin diagnos först i vuxen ålder, vilket innebär att de inte fick rätt hjälp och stöd vare sig i grundskolan eller på gymnasiet. Det är också känt att i många fall mognar unga med neuropsykiatriska funktionshinder senare och har därför inte haft samma möjligheter som andra elever att få lika höga slutbetyg, eller ens en godkänd gymnasieexamen och det är inte helt ovanligt att en elev med NPF får förlängd studiegång.
För de som läst ett yrkesförberedande program ställs ännu högre krav på planering när det kommer till val av kurser. Exempelvis kräver ett flertal högskoleutbildningar att den blivande studenten läst minst B-nivå i bland annat engelska eller matte på gymnasiet, ämnen som inte är obligatoriska i de yrkesförberedande programmen. Har du svårigheter i att planera och strukturera din vardag här och nu, är det knappast troligt att du kontrollerar vilka antagningskrav en utbildning du vill läsa flera år senare har och väljer rätt tillvalsämnen redan på gymnasiet.

Både de som kompletterar sina betyg för att öka sin behörighet och de som läser upp sina betyg på komvux har med de nya antagningsreglerna fått det svårare att bli antagna på högskolan eftersom de hamnar i en egen mindre kvot, skiljd från de som söker direkt från gymnasiet.

Högskoleprovet är tyvärr inte heller anpassat för denna grupp, då testet som det är utformat idag snarare premierar uthållighet och koncentrationsförmåga. Resultatet blir helt missvisande för någon med exempelvis ADHD och säger inget om hur väl denne är lämpad för högre studier.

Även om fler med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har börjat studera så är det rent statistiskt sett betydligt färre än befolkningen i stort som går vidare till högre studier. Samtidigt är detta en grupp som har det betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och enligt SCB saknade 43 procent någon form av sysselsättning under 2008, siffrorna ser knappast bättre ut nu.

En högre utbildning kan vid sidan om diverse anställningsstöd som lönebidrag och nystartsjobb bli ytterligare ett kort att spela ut och som ökar möjligheterna att få ett arbete. Det kräver dock att antagningsreglerna inte utestänger personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla människor, med eller utan funktionsnedsättning, förtjänar att få en andra chans - det får de inte med dagens antagningsregler.

Henrik D. Ragnevi
Ordförande för Attention i Göteborg
Suppleant i Riksförbundet Attention

Henrik D. Ragnevi är ordförande för Attention i Göteborg, suppleant i Riksförbundet Attention, samt sekreterare i NSPHiG och ledamot i NSPH och bevakar vårdpolitiska frågor. Henrik D. Ragnevi har studerat tillämpad IT på Chalmers och Filmvetenskap vid Stockholms universitet och var under studietiden aktiv inom Saco Studentråd och arbetade med studentpolitiska frågor. Skriver idag artiklar, debattinlägg och föreläser om bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.