Nordea Bank AB

Nordeas konjunkturprognos: Knopparna slår ut

Pressmeddelande   •   Maj 18, 2004 09:54 CEST

De globala utsikterna har förbättrats de senaste månaderna och såväl i Asien som i USA har återhämtningen kommit in i ett mer moget skede. Den amerikanska centralbanken kommer snart att strama åt penningpolitiken. Detta har redan medfört en markant uppgång i de långa räntorna. Den svenska konjunkturen förstärks och vi räknar med relativt god tillväxt. Inflationen blir emellertid låg, vilket gör att Riksbanken avvaktar innan man lägger om penningpolitiken.


Starkare global tillväxt
Under en längre tid har det funnits tecken på att 2004 kan bli ett relativt starkt tillväxtår. Utvecklingen hittills i år har bekräftat våra aningar och till och med överträffat våra prognoser. Framförallt är det i Asien som styrkan i uppgången har överraskat och Kina har framstått som en motor i regionen. Trots att landet bara står för 4 procent av världens samlade BNP svarade den kinesiska ekonomin för 14 procent av tillväxten i världsekonomin under 2003. Inte minst Japan har dragit nytta av expansionen i närområdet. De japanska utsikterna för i år ser nu påtagligt ljusare ut än i vintras.

Den kinesiska investeringsboomen har medfört ökad användning av råvaror med medföljande prisuppgång. Kina växer nu så pass fort att regeringen försöker dämpa överhettningstendenserna. Vår bedömning är att den kinesiska ekonomin kommer att fortsätta expandera i snabb takt, om än något långsammare än i fjol. Kina har, tillsammans med Indien, goda förutsättningar att vara en motor i den pågående globaliseringen och därigenom hålla nere den internationella prisökningstakten.

Även i USA har styrkan i återhämtningen nått en sådan nivå att det är motiverat att strama åt den ekonomiska politiken. En finanspolitisk indragning kommer sannolikt nästa år efter presidentvalet i november. Den amerikanska centralbanken, Fed, synes också vara redo att börja höja räntan snart. De senaste månaderna har sysselsättningen ökat i god takt, vilket innebär att den sista pusselbiten i tillväxtbilden är på plats. Vi räknar med att ekonomin växer 4,5 procent i år, vilket skulle vara den högsta tillväxttakten på 20 år. Samtidigt finns några spridda tecken på högre inflation. Inflationstakten är dock mycket låg i ett historiskt perspektiv, vilket gör att Fed tillåts höja räntan gradvis. Den stramare ekonomiska politiken bidrar till att tillväxten väntas avta under 2005.

Euroområdets utveckling fortsätter däremot att vara en besvikelse. Inte nog med att tillväxten är lägst bland de stora regionerna - det är även ett av de få områden där vi skalat ned utsikterna för året, om än marginellt. Läget förbättras men det går långsamt. De offentliga finanserna utvecklas svagt och de stora länderna tycks inte heller 2005 kunna nå målet om ett underskott på högst 3 procent.

Det höga oljepriset innebär en risk
Oljepriset har under våren noterats till den högsta nivån sedan Kuwaitkrisen. Orsakerna är flera. Dels har efterfrågan överträffat tidigare bedömningar. Därtill har OPEC haft en ambition att hålla priset högre än inom målintervallet på 22-28 dollar/fat. Mot denna bakgrund räknar vi nu med att oljepriset kommer att ligga på eller över 30 dollar/fat under hela prognosperioden. Oron i Mellanöstern utgör samtidigt en risk för utbudsstörningar i oljeleveranserna. Oljepriset innebär en tydlig risk och skulle nivåer på över 35 dollar/fat bita sig fast får det en återhållande effekt på ekonomin, inte minst i USA.

Östutvidgningen utgör en politisk snarare än en ekonomisk händelse
Efter glädjescener i samband med de nya medlemsländernas inträde i EU så återvänder vardagen. Den största ekonomiska effekten på kort sikt väntas vara att de nya länderna får ett ökat inflöde av utländska direktinvesteringar eftersom arbetskraftskostnaden är avsevärt mycket lägre där. Därmed kommer deras ekonomier att växa snabbare även fortsättningsvis.

Låg men stigande inflation - och räntor
Oron för deflation som plågat de finansiella marknaderna tycks nu vara som bortblåst. Istället har inflationsrisker kommit upp på agendan. Omställningen från deflations- till inflationsoro har dock gått väl snabbt. Ett orosmoln är att råvarupriserna, inklusive oljepriserna, fortsätter att stiga och ger avtryck i företagens prissättning. Vår grundsyn är att låginflationsmiljön består under överskådlig tid även om konjunkturella inslag kommer leda till något högre inflation än idag. Nästa år väntas inflationstakten stiga till 1,9 procent för G3-länderna. Ur ett historiskt perspektiv är det en låg nivå.

Räntorna stiger i takt med ökad ekonomisk aktivitet. Vår bedömning är att Fed höjer styrräntan snart men att åtstramningen sker gradvis och i relativt långsam takt. Detta i kombination med en relativt låg inflationstakt kommer att medföra en återhållsam uppgång i de längre räntorna sett ur ett historiskt perspektiv. Trenden med stigande räntor kommer dock vara tydlig under prognosperioden.

Svensk återhämtning utan inflationstryck
Den privata konsumtionen har utgjort en motor i svensk ekonomi och vår bedömning är att konsumenterna även fortsättningsvis kommer att ge ett hyggligt bidrag till tillväxten. Visserligen har sysselsättningsutvecklingen varit en besvikelse, men förmögenhetsutvecklingen och ett gott sparande i utgångsläget gynnar hushållen.

Under andra delen av 2003 började exporten, framförallt inom bil-, läkemedels- och telekomindustrin ge ett större bidrag till tillväxten. I nästa skede blir uppgången mer bredbaserad även om den mediokra tillväxten inom euroområdet fortfarande tynger. Det är dock investeringarna som utgör den mer markanta omsvängningen under prognosperioden. Företagens vinstutveckling, högre global tillväxt samt det relativt låga ränteläget talar för att investeringarna vänder upp i år efter tre års nedgång.

Sammantaget innebär detta att svensk BNP väntas växa med 2,7 procent i år och med 3,0 procent 2005. Det är något starkare än vad vi prognostiserat tidigare men följer väl det mönster vi förutspått.

Arbetsmarknaden har utvecklats svagare än väntat men det börjar komma allt fler tecken på stabilisering. Nya vakanser ökar, antalet varsel minskar och flera sektorer ser ljusare på sysselsättningsutvecklingen. Vi bedömer att en vändning är i vardande och att sysselsättningen ökar mot slutet av året. De svaga finanserna inom offentlig sektor utgör en nedåtrisk för utvecklingen där.

Mot bakgrund av den låga inflationstakten gör vi bedömningen att penningpolitiken kommer att läggas om först i början av nästa år. Då handlar det heller inte om något närliggande inflationshot utan snarare om en försiktighetsåtgärd och en normalisering av räntenivån. De långa räntorna fortsätter att följa den internationella utvecklingen upp även om uppgången blir mindre markerad i Sverige än i USA, som ju ligger tidigare i den penningpolitiska cykeln.

Efter det att Riksbanken tydliggjort att räntebotten är nådd har kronan förstärkts. Vi räknar med att den utvecklingen fortsätter i långsam takt. En joker i kronprognosen är förmögenhetsskattens vara eller inte vara. Vår bedömning är att den avvecklas från och med januari nästa år och att detta spär på apprecieringen av kronan. Vid årsskiftet beräknas kronan noteras till 8,85 kronor mot euron.

Hela rapporten finns att ladda ned på www.nordea.se/analys


Ytterligare information:
Jörgen Appelgren, chefekonom Nordea, 08-614 95 21