SEB

Nordic Outlook: Ingen problemfri återhämtning

Pressmeddelande   •   Feb 16, 2010 10:08 CET

Den globala återhämtningen har i flera avseenden förstärkts de senaste månaderna. Krispolitiken har fyllt sin uppgift: att stabilisera de ekonomiska och finansiella systemen. Men när världen nu tillåts lyfta blicken ökar inte oväntat oron för hur statsfinanser ska bringas på rätt köl tillräckligt snabbt, och hur förändringar i den globala kreditmarknaden ska påverka tillgång och kostnad för kapital. Slutsatsen är densamma som tidigare: tillväxten hämmas. BNP i OECD-området väntas växa nära trendnivåer 2010-2011, vilket räcker för att stabilisera jobbmarknaden i många länder. Risken är ändå stor för att arbetslösheten biter sig fast på högre nivåer.

Kina förblir en drivande kraft i världsekonomin. Man behöver visserligen strama åt kreditmarknaden för att motverka bubbeltendenser i tillgångspriser, men någon allmän fara för inflation och överhettning finns knappast. Kina har verktygen att kunna väja för obalanser och utgör därför en stabiliserande kraft för regionen och för världen.

Risken för inflation är generellt sett liten i världsekonomin. Eftersom finanspolitiken måste stramas åt och kreditläget väntas vara kärvt blir räntepolitiken fortsatt mjuk i många länder; Fed och ECB höjer räntan först i slutet av 2010. För EMU testas samarbetet i grunden i en miljö med hög arbetslöshet och där flera länder inte längre har tillgång till effektiva ekonomisk-politiska instrument. Euron fortsätter att försvagas.

Sverige står väl rustat när andra länder tvingas genomgå statsfinansiell restaurering. I vissa avseenden har vi lärdomarna och hanteringen av 1990-talskrisen att tacka för det. BNP-tillväxten 2010 och 2011 blir 3,1 respektive 2,7 procent (2,8 respektive 2,7 i kalenderjusterade termer). Hushållens konsumtionsutrymme gynnas av finanspolitisk expansion (15 mdr mer i budgeten 2011), stor räntekänslighet och ett högt uppdrivet sparande. Därtill kommer att industristrukturen bör kunna bli en fördel i den internationella återhämtningsfasen. Arbetslösheten toppar på 9,5 procent under andra kvartalet 2010, en halv procentenhet lägre än vår tidigare prognos. Löneavtalen hamnar runt 2 procent och utgör inte något hot mot inflationen; produktiviteten vänder åter uppåt. Riksbanken höjer räntan under andra halvåret, med start i juli, och når 1,5 procent i december och 3,0 procent i december 2011.

- Det är ju knappast en nyhet att många länder befinner sig i ett bekymmersamt statsfinansiellt läge, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist. Men för t ex flera EMU-länder saknas nu ekonomisk-politiskt manöverutrymme om till-växtkurvorna skulle börja peka nedåt när varken räntan, valutan eller finans-politiken står till förfogande. Det oroar många finansiella aktörer, säger Bergqvist.

- Återhämtningen är omgärdad med orosmoln, men det finns ändå ett momentum i tillväxten. Räntepolitiken förblir fortsatt mycket expansiv så länge det finns risker för bakslag och nedpressade produktionsnivåer inom industrin innebär en potential för snabba ökningar, säger SEB:s prognoschef och huvudredaktör för Nordic Outlook, Håkan Frisén. Försvagningen på arbetsmarknaden har blivit mildare än väntat. Det är glädjande eftersom det minskar riskerna för stora långsiktiga skador på ekonomin. Samtidigt lär det ta tid innan vi kommer ned till mer rimliga nivåer, säger Frisén.

Nordic Outlook står fast vid bedömningen att interna och externa krafter påverkar de globala bank/kreditsystemen på ett sätt att det får penningpolitiska konsekvenser.

- Det är svårt att kvantifiera effekter, men det är högst troligt att nya finansiella regleringar och krav kommer att hämma det allmänna kreditläget genom lägre utbud och högre kostnad på kapital, säger SEB:s Tomas Lindström, med ansvar för penningpolitisk analys. Detta, och låg kärninflation, ger centralbankerna utrymme att hålla genomsnittligt lägre styrräntor i det lite längre perspektivet. Riksbanken har ju sänkt sin prognos över den neutrala styrräntan, vilket låg i vår bedömning från i höstas, säger Lindström.

Påfrestningarna på USA:s ekonomi är stora, inte minst från den svaga arbetsmarknaden.

- Det ser ut att bli starka tillväxtsiffror i USA under 2010, men ekonomin tappar kraft mot slutat av året när lagereffekter och finanspolitiska stimulanskrafter klingar av, säger SEB:s USA-ekonom Mattias Bruér. Arbetslösheten väntas bita sig fast och ligga kvar på strax över 9 procent 2011. Ledig kapacitet håller nere inflationen och det är först i december i år som Fed rör räntan försiktigt uppåt, enligt Bruér.

För första gången på länge höjer SEB sina BNP-prognoser för Baltikum; för Estland och Litauen, där recessionen nu väntas brytas i år.

- Det värsta verkar vara över i Baltikum. Tendenserna till bottenkänning, som vi pekade på i höstens rapporter, har förstärkts i vinter. Exportutsikterna har ljusnat ytterligare och en estnisk euro-anslutning 2011 ser allt mer trolig ut, något som höjer investeringar. Samtidigt kvarstår viss osäkerhet om regeringarna ska orka fullfölja stålbadspolitiken. Denna risk gäller särskilt Lettland som går till val i höst, säger Mikael Johansson, ansvarig för Baltikum- och Östeuropaanalysen.

Svensk export och privat konsumtion kan överraska positivt under 2010-2011, men Sverige är förstås beroende av att den internationella konjunkturen rullar på utan bakslag.

Norden sticker ut på ett positivt sätt när det gäller starka fundamenta, säger SEB-ekonomen Daniel Bergvall. Statsfinanserna i Sverige har stått emot recessionen överraskande bra. Budgetunderskottet blir knappt 2 procent 2010 respektive 2011 och statsskulden stiger till "bara" 36 procent av BNP 2011. Ett regeringsskifte påverkar inte siffrorna så mycket på kort sikt, även om finanspolitiken väntas få en mer efterfrågeinriktad profil, enligt Bergvall.

KPI-inflationen i Sverige är i en uppåtgående rörelse som en direkt följd av att tidigare energipris- och räntefall trillar ur 12-månaderstalen och Riksbanken väntas höja räntan framöver. Kärninflationen, som ligger något högre än i många andra länder, är dock på väg ned. Stigande produktivitet och en starkare krona dämpar pristrycket.

- Riksbanken kan till skillnad från de flesta andra länder inte räkna med att finanspolitiken kommer att stramas åt de närmaste åren. Vi räknar därför med att Riksbanken höjer räntan i juli och att reporäntan ligger på 3 procent mot slutet av 2011; en högre nivå än t ex Fed och ECB, säger Håkan Frisén. Med fortsatt snabb ökning av utlåningen till hushållen och en förnyad prisuppgång på bostäder ställs Riksbanken tidigare än många andra centralbanker inför ett dilemma. Det återstår att se om Riksbanken, eller någon annan myndighet, får tydligare befogenheter att påverka belåningsgrader och amorteringstakter.

G20-ekonomierna fortsätter att bygga det "nya världsekonomiska huset" med målet att få en mer balanserad och stabil global ekonomisk och finansiell utveckling framöver.

- Vi tror att det arbete som pågår inom G20, med stöd av Internationella valutafonden, kan få mycket stor betydelse, säger Robert Bergqvist. När G20 "går i mål" i Sydkorea i slutet av året kan vi ha ett helt nytt sätta att tänka kring både globalt samarbete och riktmärken för den ekonomiska politiken. Det är förstås mycket intressant för Sverige med vårt internationella beroende. Facit kan bli något positivt men vi bör också ha realistiska förväntningar, säger Bergqvist.

Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i %

2008

2009

2010

2011

USA

0,4

-2,4

3,4

2,2

Euro-zonen

0,5

-3,9

1,7

2,0

Japan

-1,2

-5,0

1,5

1,8

OECD

0,6

-3,5

2,4

2,3

Kina

9,6

8,7

10,5

9,0

Baltikum

-1,0

-15,9

-0,1

4,2

Världen (PPP)

3,0

-0,7

4,5

4,3

Svensk ekonomi. Årlig förändring i %

2008

2009

2010

2011

BNP, dagkorrigerad

-0,5

-4,4

2,8

2,7

BNP, faktisk

-0,2

-4,5

3,1

2,7

Arbetslöshet (%) (EU-definition)

6,2

8,3

9,3

9,2

KPI-inflation

3,4

-0,3

1,3

2,4

Offentligt saldo (% av BNP)

2,5

-1,6

-1,9

-1,9

Reporänta (dec)

2,00

0,25

1,50

3,00

Växelkurs, EUR/SEK (dec)

10,92

10,24

9,50

9,20


SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000 företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro i övriga Norden, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ledande finansiella centra. Den 31 december 2009 uppgick koncernens balansomslutning till 2 308 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 356 miljarder kronor. Koncernen har cirka 20 000 anställda. Läs mer om SEB på
www.sebgroup.com.

_____________________________________________

För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 070-445 1404
Daniel Bergvall 08-763 8594
Mattias Bruér 08-763 8506
Håkan Frisén 070-763 8067
Olle Holmgren 08-763 8079
Mikael Johansson 08-763 8093
Tomas Lindström 08-763 8028
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 9916, elisabeth.lennhede@seb.se