SEB

Nordic Outlook: Lite ljusare tillväxtutsikter, men allt allvarligare policyutmaningar

Pressmeddelande   •   Nov 24, 2010 10:41 CET

Den globala återhämtningen fortsätter men på vingliga ben. Å ena sidan har höstens ekonomiska indikatorer för t ex USA och Tyskland varit förhoppningsfulla. Det har minskat sannolikheten för en ny recession. Å andra sidan är huvudproblemen ännu olösta: globala obalanser kvarstår, skuldsaneringen behöver fortsätta och staters solvens fastställas. Den förväntade andra skuldkrisvågen har träffat Euro-zonen. En tredje våg väntas troligen om ett par månader. Då testas dels den politiska uthålligheten av redan beslutade och kommande sparbeting, dels Spaniens sårbarhet. Finanspolitikens inriktning från och med 2011 innebär att den inte längre utgör en positiv tillväxtkraft. Det nödvändiggör fortsatt kraftigt expansiv penningpolitik så länge återhämtningen inte är helt säkrad. De tydliga samarbetsproblemen inom G20-kretsen äventyrar återhämtningen. Alla är långsiktigt förlorare i valutakriget.

BNP-tillväxten i OECD hamnar på 2,3 och 2,5 procent 2011 och 2012
. Det är en upprevidering med ett par tiondelar jämfört med vår augustiprognos. Men obalanserna fördelar tillväxt och arbetslöshet ojämnt över världen. Olika länder behöver olika lösningar, vilket med dagens globaliserade ekonomier skapar politiska spänningar. Federal Reserve och Europeiska centralbanken håller sina räntor oförändrade på extrema nivåer i ytterligare 15-18 månader, vilket möjliggörs av fortsatt låg inflation. Höga energi- och livsmedelspriser får endast övergående inflationseffekter. Den monetära stimulansen från t ex Federal Reserve kan reverseras när penningmängden visar normal tillväxt.

Vår fortsatt positiva Sverigeprognos håller. BNP växer med 5 procent 2010
(4,7 i vår augustiprognos) och med 3,5 (2,9) respektive 2,5 (2,3) procent under 2011 och 2012. Räntefall, lägre skatter och frånvaro av husprisfall - samt snabb exportuppgång tack vare fördelaktig branschsammansättning och tidigare kronsvaghet - ger lyftkraft. Arbetslösheten sjunker till 7,1 procent 2012. Statsfinanserna stärks och statsskulden sjunker till 30 procent av BNP 2012. Regeringen väntas föra en neutral, förvaltande och försiktig finanspolitik under de kommande två åren. Under slutet av mandadperioden är det sannolikt att politiken läggs om i mer offensiv riktning med fokus på bl a företagsbeskattning och välfärden. Två huvudrisker konfronterar ekonomin: exporten till Europa och hushållens skuldsättning.

Ramarna för svensk ekonomisk politik bestäms i allt större utsträckning av omvärldsproblemen och kommande års behov av global rebalansering och skuldsanering. En låg svensk inflationstakt och låga omvärldsräntor håller tillbaka Riksbankens höjningar, bl a genom förändringar i kronans värde. Vår slutsats är dock att ekonomin kan hantera en ytterligare förstärkning av kronan. Men situationen aktualiserar frågan om hur balansen mellan penning- och finanspolitik bör optimeras. En mer expansiv och strukturellt orienterad finanspolitik som vägs upp av en stramare penningpolitik kan motverka framväxten av alltför stora sparöverskott och bör bromsa kredittillväxten. Även om debatten såväl internationellt som i Sverige börjar handla om nya verktyg att motverka finansiella obalanser verkar processen gå alltför långsamt för att avlasta Riksbankens räntepolitik.

Skuldsaneringar i Euro-zonen fortsätter att skapa ökad ekonomisk divergens och politiska spänningar. BNP-tillväxten landar på 1,7 procent 2011 och 1,5 procent 2012. Tysklands tillväxt når 2,5 procent 2011 men saktar ned till strax under 2 procent 2012. Flera länder behöver ytterligare besparingsprogram. Vi räknar med att även Portugal tvingas söka finansiellt stöd från EU och IMF. Spaniens statsskuld är relativt låg men landet är totalt sett ett av västvärldens mest skuldsatta länder med en nettoskuld mot utlandet på ca 100 procent av BNP. Det krävs stora ekonomiska och politiska uppoffringar för att Spanien ska kunna återställa konkurrenskraften och återfå balans. Frågan förblir obesvarad kring främst Greklands och Irlands solvens.

I USA går återhämtningen sakta framåt, men tillväxthoten är flera: arbets- och bostadsmarknaden är besvärande svaga, små- och medelstora företag känner fortfarande en stark motvind och höstens kongressval ökar risken för politiska låsningar. Disinflationskrafterna kvarstår. Ansvaret för att stimulera ekonomin ligger på Federal Reserve att via lågräntepolitik hjälpa tillväxten. Dörren är inte stängd för ytterligare finanspolitiskt stöd men höstens kongressval har försvagat beslutskraften. Kritiken på såväl hemmaplan som från omvärlden, och mindre effekter på räntan än önskat, får Federal Reserve att avstå från ytterligare kvantitativa lättnader.

I Asien bromsar tillväxten nu in, helt enligt plan och som en följd av den åtstramning som flera länder nu genomför. Kinas tillväxt går ned mot ca 8 procent 2012, vilket minskar risken för bubblor. Uppgångarna i huspriserna håller på att mattas av på ett kontrollerat sätt. Kina besitter verktygen att både bromsa och att via finanspolitiken stimulera om tillväxten skulle bromsa in oönskat mycket.

Även i övriga Norden och Baltikum är utsikterna generellt sett positiva med en BNP-tillväxt nära trend. Regionen gynnas av starka fundamenta - statsfinanser och externbalans - och en exportstruktur som drar fördelar av en global återhämtning. Norsk och dansk BNP-tillväxt landar på runt 2 procent per år 2011-12, i Finland växer ekonomin med drygt 2,5 procent. I Baltikum fortsätter den gradvisa exportledda återhämtningen efter en extrem nedgångsperiod, men även framgångsrik interndevalveringspolitik. Försiktigt börjar också den inhemska ekonomin tina upp, men arbetslösheten förblir hög och privat skuldanpassning fortsätter samtidigt som investeringarna går trögt. Tillväxten i Estland, Lettland och Litauen hamnar kring 4,5-5 procent per år. Lettland fortsätter sin finanspolitiska åtstramning även 2011. Euron införs i Estland 2011 och 2014 i Lettland och Litauen.

Det globala samarbetet knakar i fogarna. Även om framsteg gjorts vad gäller nya krav på banker, maktfördelning inom IMF och ekonomisk-politisk samordning råder oenighet kring hur länder rättvist ska dela på det kollektiva ansvaret för rådande globala problem. Det sätter återhämtningen på spel och riskerar leda till protektionism. Prioriterade frågor är nu nya verktyg för att hantera finansiella systemrisker och ramverk för ett nytt internationellt monetärt system.

För tabell vänligen se bifogad PDF.

För mer information kontakta
Robert Bergqvist 070-445 1404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 08-763 8594
Mattias Bruér, 08-763 8506
Olle Holmgren 08-763 8079
Mikael Johansson 08-763 8093
Andreas Johnson 08-763 8032
Tomas Lindström 08-763 8028

Press kontakt
Elisabeth Lennhede,  Press & PR
070-7639916
elisabeth.lennhede@seb.se

Ola Kallemur, Presschef
08-763 9947, 076-397 5466

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud av andra finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på företags- och investment banking utifrån ett fullservicekoncept mot företagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen.  Den 30 september 2010 uppgick koncernens balansomslutning till 2 254 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 343 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 000 anställda, exklusive kontorsrörelsen i Tyskland. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.