Sigtuna kommun

Nu vänder trenden i Sigtuna kommuns skolor

Pressmeddelande   •   Aug 29, 2012 10:50 CEST

Allt fler elever klarar grundskolan i Sigtuna kommun, de genomsnittliga betygen blir högre och fler elever klarar alla ämnen. Arlandagymnasiet har trots färre antal elever i gymnasieålder och ökad konkurrens mellan länets gymnasieskolor 70 fler antagna elever vid kursstart än beräknat. Kommunledningens (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet) och Folkpartiets skolutvecklingsarbete ligger till grund för trendbrottet på Arlandagymnasiet och i kommunens grundskolor.

Sigtuna kommuns grundskolor visar tydliga tecken på en positiv utveckling. De senaste resultaten från eleverna som gick ut nian vårterminen 2012 visar att allt fler elever i grundskolan får betyg i alla ämnen, det genomsnittliga meritvärdet ökar, dvs fler elever får allt högre betyg, och att allt fler elever är behöriga till studier på gymnasiet. Andelen elever som fick betyg i alla ämnen var vårterminen 2012 67,9 procent, att jämföras med 2011 då 66,4 procent av eleverna fick betyg i alla ämnen. Eleverna har dessutom höjt sitt genomsnittliga meritvärde från 197,06 (2011) till 200,08 (2012). Denna positiva utveckling innebär att 80,8 procent av eleverna som gick ut grundskolan 2012 var behöriga att studera på gymnasiet, vilket är en ökning jämfört med 2011.

Orsakerna till denna förändring är flera, men det finns några insatser som betyder extra mycket i arbetet med att fler barn ska nå kunskapsmålen. Lärare och rektorer avlastas administrativt och tekniskt genom att kommunen anställt extra administrativ- och IT-personal för att lärare och rektorer skall kunna koncentrera sig på sitt huvuduppdrag. Lovskola och läxhjälp finns i hela kommunen under hela året, för att säkerställa att barnen alltid har möjlighet att få ett extra stöd i sina studier. Skolorna arbetar effektivare med att kartlägga vilka elever som riskerar att gå ut grundskolan utan behörighet för att snabbt sätta in individuellt anpassade stödåtgärder.

Även utvecklingen på Arlandagymnasiet fortsätter att gå åt rätt håll. Man kan bland annat uppvisa att intagningspoängen på naturvetenskapsprogrammet är den högsta i norra Stockholm och Uppsala. Trots att antalet elever i gymnasieålder fortsätter att minska och konkurrensen om eleverna blivit betydligt hårdare ökar antalet elever, från 950 till 970, trots prognoser på att det skulle bli 50 färre. Tre viktiga orsaker ligger till grund för den positiva utvecklingen. Tydliga åtgärdsprogram med bland annat elevenkäter för att kunna följa vad eleverna tycker om utbildningen och framtagandet av ett blocköverskridande skolutvecklingsprogram är två viktiga orsaker. Den integrerade elitidrottsutbildningen och det allt populärare naturvetenskapliga programmet som tillsammans ökar populariteten och därmed driver upp antagningspoängen är en annan.

- Varje enskilt barn i skolan måste synliggöras tydligare för att veta vilka insatser som behöver sättas in. För vissa kan det handla om extra stödåtgärder för att nå kunskapsmålen, för andra kan det vara viktigt att utmana barnen ytterligare med svårare uppgifter. För vår övertygelse är att alla barn kan och vill om de bara får rätt förutsättningar, säger Lola Svensson (S), ordförande Barn- och ungdomsnämnden, i en kommentar.

- Arlandagymnasiet uppvisar högst intagningspoäng i norra Stockholm och Uppsala, när det gäller det naturvetenskapliga programmet. Detta visar klart och tydligt att allt hårt arbete vi lagt ner har börjat ge resultat. Det viktiga är nu att hålla i det här och inte slå av på takten. Målet är även fortsättningsvis att alla går ut gymnasiet med fullständiga betyg då det på dagens arbetsmarknad är ett minimikrav att man har en gymnasieutbildning, säger Ibrahim Khalifa (S), ordförande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, i en kommentar.

- Vår önskan är att alla barn ska nå kunskapsmålen därför är det viktigt att vi skapar en skolmiljö som är både trygg och upplyftande under hela skoldagen. För att lyckas med det måste bland annat elevhälsan vara en integrerad del i skolans verksamhet, med professionell personal på plats. I en sådan miljö kommer fler barn att må bättre i skolan och därmed nå kunskapsmålen, säger Nathalie Luna Persson (MP), ledamot i Barn- och ungdomsnämnden, i en kommentar.

- Vi arbetar alla intensivt med att säkerställa att alla barn når kunskapsmålen i grundskolan. Målsättningen är kristallklar, alla elever i grundskolan skall gå ut med betyg i alla ämnen och därmed komma in på gymnasiet. Detta är helt avgörande för vilka möjligheter de kommer att erbjuds senare i livet, Lars Andersson (C), ledamot i Barn- och ungdomsnämnden, i en kommentar.

Ytterligare information
Lola Svensson (S), ordförande i Barn- och ungdomsnämnden, 0739-62 96 60
Ibrahim Khalifa (S), ordförande i Utbildning och arbetsmarknadsnämnden, 0705-41 89 68
Nathalie Luna Persson (MP), ledamot i Barn- och ungdomsnämnden, 0736-56 37 27
Lars Andersson (C), ledamot i Barn- och ungdomsnämnden, 0705-57 87 40

Bakgrund
Skolutvecklingsprogrammet som är framtaget av kommunledningen (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet) och Folkpartiet fokuserar tydligt på att alla barn skall uppnå kunskapsmålen. Detta skall åstadkommas genom höga krav och tydliga förväntningar på skolledare och pedagoger. Lärare och skolledare skall få mer tid till det pedagogiska uppdraget genom administrativ avlastning, dessutom skall lärarnas roll stärkas och deras kunskaper tas tillvara på ett bättre sätt. En del av de satsningar som har genomförts har hunnit få effekt andra får full effekt under 2012, varför en del av insatserna kommer att återspeglas först vid betygssättningen vårterminen 2013.

Exempel på insatser

  • Kartläggning för extra stödinsatser – rektorer kartlägger vilka elever som riskerar att gå ut grundskolan utan behörighet och sätter in extra stödåtgärder.
  • Lärare ska få vara lärare – administrativ personal ska avlasta lärarna så att de ska kunna ägna sig åt att undervisa och förmedla kunskap för att fler barn skall nå kunskapsmålen.
  • Rektorer ska få vara rektorer – administrativ personal ska avlasta rektorerna så att de ska kunna ägna sig åt att leda och utveckla det pedagogiska arbetet på skolan.
  • Kompetensutveckling av personal – lärare skall få möjlighet att läsa in kurser på högskolan för att få behörighet i fler ämnen. Skolan ersätts för vikariekostnader och läraren får full lön och ersättning för studentlitteratur.
  • Mentorsprogram för nyexaminerade lärare – för att kvalitetssäkra kompetensen hos nya lärare och underlätta övergången från studier till det konkreta arbetet i klassrummet skall samtliga nya lärare få mentorsstöd.
  • Ny teknik – en dator till alla lärare och investeringar i ny teknik i kommunens skolor. Lärare skall vara lärare därför anställs IT-personal för att säkerställa IT-driften i skolorna.
  • Modersmåls och studiehandledning – fler elever får ökat stöd för att lära sig sitt modersmål och få ökade kunskaper i svenska.
  • Lovskola och läxhjälp – hjälp med läxläsning har införts för alla elever i årskurserna 4-9. Dessutom erbjuder kommunens grundskolor och Arlandagymnasiet lovskola.
  • Fler kunskapskontroller och öppna resultat – kunskapskontrollerna för svenska, svenska som andra språk, matematik, engelska och naturorienterade ämnen införs i alla årskurser de år det inte är nationella prov. Varje skolas resultat ska redovisas öppet och läggas ut på hemsidan.