Växjö universitet

Ny avhandling om skönlitterär läsning i historieundervisningen

Pressmeddelande   •   Feb 06, 2007 17:00 CET

Kerstin Brodén, 0470-70 82 67, kerstin.broden@vxu.se


Barn utvecklar sitt historiemedvetande med hjälp av skönlitterär läsning, men barnens läskapacitet och personliga intressen påverkar behållningen betydligt. Det är en av slutsatserna som Mary Ingemansson, forskarstuderande vid Växjö universitet visar på i sin licentiatavhandling om skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanstadiet.

Mary Ingemansson har studerat en klass med 10- och 11-åringar och deras arbete med vikingatiden. Eleverna fick läsa den skönlitterära boken Drakskeppet av Maj Bylock som utspelar sig på vikingatiden. Innan de började läsa skrev de ner vad de visste om tiden, en övning som upprepades när de läst färdigt.

Under läsandets gång intervjuade Mary några av barnen enskilt om deras tankar kring innehållet. Dessutom hölls två samtal i helklass om boken, det första efter de inledande kapitlen och det andra efter att hela boken var läst.

Mary följde läsprocessen i kronologisk ordning och utifrån litteraturforskaren Judith Langers teorier om barns olika föreställningsvärldar analyserade hon resultaten.

– Mina slutsatser var både förväntade och överraskande. Visst utvecklade barnen sitt historiemedvetande med hjälp av skönlitteraturen, men på väldigt olika sätt beroende på läskapacitet och personliga intressen. Barnen tolkar innehållet i högre grad än förväntat utifrån sina personliga intressen och förmågan att förstå och ta till sig det de läst var mycket varierande.

Boksamtalen visade sig ha ännu större betydelse än vad Mary Ingemansson trott.

– Många tror att barn i mellanåldrarna klarar sig rätt så bra vad gäller läsningen och man fokuserar istället mest på de yngre barnen i skolan idag. Och de allra flesta barn i 10-12-års åldern kan läsa och dra slutsatser, men de behöver ändå mycket stöd in i sin fortsatta läsning för att utvecklas vidare, menar Mary. Att de läser är inte tillräckligt, man måste som pedagog försäkra sig om att de förstår och kan ta till sig innehållet.

Därför är det viktigt att skolan avsätter tid för bokläsning och prioriterar textdiskussioner så att barnen hinner reflektera kring innehållet. Men här understryker Mary att detta bör gälla vissa utvalda böcker, det får inte bli för mycket diskuterande så att barnen aldrig får vara ifred med sin läsning.

– Det kräver kunskap och fortbildning att som lärare hitta balansen där, konstaterar Mary och tillägger med eftertryck: det är viktigare än någonsin att skolan kan presentera bokläsningen på ett bra sätt i konkurrens med dagens andra medier.

Mary Ingemansson har arbetat som grundskolelärare och skolbibliotekarie i många år, men sedan 1998 undervisar hon vid Högskolan Kristianstad, främst på Lärarutbildningen och i barn- och ungdomslitteratur. Samtidigt forskar hon på halvtid vid Växjö universitet.

Avhandlingen Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna läggs fram onsdag 7 februari 2007, klockan 13.00 i sal F330, Moberg. Opponent är fil dr. Birgitta Svensson, Högskolan i Halmstad.

För mer information, kontakta Mary Ingemansson på 044-20 33 41 eller e-post: mary.ingemansson@husa.hkr.se