Karolinska Institutet, KI

Ny kunskap om amningshormon

Pressmeddelande   •   Jan 28, 2010 08:54 CET

En ny mekanism för regleringen av hormonet prolaktin har upptäckts av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i tidskriften Neuron, kan få betydelse för sjukdomar och funktioner som rör amning, sexuell lust och ämnesomsättning.

Hormonet prolaktin frisätts från hypofysen i hjärnan och styr bland annat produktionen av bröstmjölk. Anledningen till att kvinnor för det mesta inte producerar bröstmjölk – och män inte alls – är att prolaktin-frisättningen normalt befinner sig under stark hämning av signalämnet dopamin som utsöndras av så kallade TIDA-celler i hypotalamus i hjärnan.

För att bättre förstå hur prolaktin regleras har en forskargrupp vid Karolinska Institutet nu för första gången undersökt den elektriska aktiviteten hos de dopaminproducerande TIDA-cellerna. Studien visar att cellerna normalt uppvisar en ytterst rytmisk aktivitet med urladdningar var tjugonde sekund. Forskarna tror att detta rytmiska beteende ligger bakom TIDA-cellernas förmåga att utgöra en kraftig broms för prolaktinfrisättning.

– Det är sedan tidigare känt att rytmisk signalering gör det möjligt för nervceller att frisätta stora mängder signalsubstanser, säger forskaren Christian Broberger som har lett studien.

Studien visar även att TRH (Thyrotropin-Releasing Hormone), en signalsubstans som är känd för att stimulera frisättning av prolaktin, kan bryta det rytmiska signaleringsmönstret hos TIDA-cellerna.

Prolaktin spelar viktiga roller inom reproduktion och fertilitet, bland annat hämmar det sexuell lust och frisätts vid en orgasm. Prolaktin anses också ha betydelse för ämnesomsättningen eftersom patienter med förhöjda nivåer prolaktin kan utveckla övervikt. Hos patienter som behandlas med dopamin-hämmare för psykotiska tillstånd ses ofta prolaktin-stegring, bristande sexuell lust och ibland bröstmjölksproduktion som en biverkan.

– Resultaten ökar möjligheterna att i framtiden behandla problem med prolaktinfrisättning, inte minst de biverkningar som ses vid användning av dopaminhämmande läkemedel, säger Christian Broberger.

Publikation: “Synchronized Network Oscillations in Rat Tuberoinfundibular Dopamine Neurons: Switch to Tonic Discharge by Thyrotropin-Releasing Hormone”, David J. Lyons, Emilia Horjales-Araujo och Christian Broberger, Neuron 28 jan 2010.

 

Hämta pressbild: http://ki.se/pressbilder

För mer information, kontakta:

 

Christian Broberger, forskare (befinner sig i USA 23-30 januari)

Institutionen för neurovetenskap

Tel: 070-22 69 327

E-post: Christian.Broberger@ki.se

 

Katarina Sternudd, pressekreterare

Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)

E-post: katarina.sternudd@ki.se


Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se