Göteborgs universitet

Ny motorväg för stamceller identifierad i den mänskliga hjärnan

Pressmeddelande   •   Feb 16, 2007 08:47 CET

Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Ett unikt forskningssamarbete har lett till upptäckten av en ny anatomisk struktur för transport av stamceller i människans hjärna. Den nyupptäckta strukturen tros ha betydelse vid skada eller sjukdom i hjärnan.



Resultaten publiceras i nästa nummer av den ansedda vetenskapliga tidskriften Science. Forskningen har bedrivits i nära samarbete mellan forskare från Sahlgrenska akademin, Karolinska institutet och University of Auckland i Nya Zeeland.



Det är sedan länge känt att det i djur finns en stor ansamling av stamceller i anslutning till hjärnans hålrum. Stamceller som finns där vandrar ut i hjärnvävnaden via en speciell transportstruktur. Först nu har forskarna hittat en motsvarande struktur i människans hjärna.

– Vi har lyckats spåra den ”motorväg för stamceller” som vi länge misstänkt finns även hos människa. Normalt vandrar stamceller en cirka tre centimeter lång väg ut mot luktloben (ett organ som förmedlar dofter till hjärnan) och bildar där nya nervceller genom hela livet, säger professor Peter Eriksson vid Sahlgrenska akademin som leder forskningen.



Forskarna tror att den nyupptäckta strukturen har betydelse vid skada eller sjukdom i hjärnan eftersom djurstudier tidigare visat att stamceller då rekryteras till skadade områden.



Under arbetet med att kartlägga stamcellsvandringen upptäckte forskarna att vandringsvägen var organiserad omkring en hittills okänd rörformig struktur som är omkring en och en halv millimeter tjock. Den rörformiga strukturen förbinder hjärnans ventriklar med luktloberna och är fylld med den vätska som finns inuti hjärnans hålrum. Den nya strukturen kan nu identifieras med magnetkamerateknik på sin väg i luktnerven och luktloben.

– Vi blev till en början mycket förvånade när vi började ana att transportvägen är organiserad omkring en vätskefylld rörformig struktur, men när vi började jämföra med andra djurslag som grisar och får visade det sig att också dessa arter har denna struktur, säger Peter Eriksson.



Forskarna ska nu fortsätta kartlägga stamceller i strukturen, som de kallat ventriculo-olfactory neurogenic system eller VONS.

– Framför allt vill vi förstå vilken roll stamcellerna kan spela vid skador som stroke och trauma och sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons i den mänskliga hjärnan, säger Peter Eriksson.



Studien har genomförts med stöd av Vetenskapsrådet och Västra Götalandsregionen.



För mer information kontakta:

Professor Peter Eriksson, telefon: 031-786 34 33, 070-859 35 92, e-post: peter.eriksson@neuro.gu.se



Tidskrift: Science

Artikelns titel: Human Neuroblasts Migrate to the Olfactory Bulb via a Lateral Ventricular Extension

Författare: Maurice A Curtis, Monica Kam, Ulf Nannmark, Michelle F. Anderson, Mathilda Zetterström Axell, Carsten Wikkelsö, Stig Holtås, Willeke M. C. van Roon-Mom, Thomas Björk-Eriksson, Claes Nordborg, Jonas Frisén, Michael Dragunow, Richard L. M. Faull, Peter S. Eriksson.



Elin Lindström Claessen

Vik. Pressansvarig, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Telefon: 031-786 3869, 070-829 43 03

e-post: elin.lindstrom@sahlgrenska.gu.se