Kriminalvården

Ny rapport om drogsituationen

Pressmeddelande   •  Jun 26, 2003 09:00 CEST

Arbetet i kriminalvården måste alltmer inriktas mot en klientgrupp där narkotikaproblemen utgör ett ökande inslag. Över 2000 intagna med narkotikaproblem finns varje dag på kriminalvårdens anstalter och frivården har i genomsnitt närmare 4 500 narkotikamissbrukare. Detta är avsevärt högre siffror jämfört med några år tillbaka i tiden. En tredjedel av dem som tas in i anstalt är dömda för ett eller flera brott mot narkotikastrafflagen. Andelen har ökat de senaste tio åren, från 18 procent 1993 till 34 procent 2002.

Ökat missbruk bland nyintagna
Under 2002 tog anstalterna emot cirka 6 250 narkotikamissbrukare. Det är en ökning med cirka 1 200 på två år och med drygt 1 800 jämfört med för tio år sedan. Narkotikamissbrukarnas andel av de nyintagna har ökat kraftigt och utgjorde under senaste året 62 procent. De som numera avtjänar korta straff i fängelse har narkotikaproblem i samma omfattning som övriga anstaltsklienter. Skälet till detta är att de flesta klienter med en mer ordnad social situation erhåller intensivövervakning eller andra alternativ till korta fängelsestraff.

Små mängder beslagtagen narkotika
Trots det uppger cirka hälften av anstalterna att de mycket sällan har problem att hantera drogsituationen. Under sexmånadersperioden före den 1 oktober 2002 var det 30 av 61 anstalter. Samtidigt uppger mellan 10 - 15 anstalter att narkotikamissbruk förekommer ofta eller så gott som dagligen. Cannabis och centralstimulerande medel är de vanligaste drogerna i anstalt. Opiater och narkotikaklassade läkemedel förekommer mindre ofta, men det finns tendenser till att dessa preparat ökar. Merparten av de beslag som görs består av förhållandevis små mängder av narkotika.

Fler narkotikaplatser
Inom ramen för kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning har det skett en kraftig utbyggnad av antalet platser avsedda för narkotikamissbrukare; motivationsplatser, behandlingsplatser och platser för svårmotiverade. De uppgick vid årsskiftet 2002/2003 till närmare 1 300 platser och har därefter ytterligare ökat med ett par hundra. Ett sjuttiotal tjänster har inrättats vid anstalter med narkotikaplatser, bland annat för att utreda, motivera intagna till behandling samt att leda program. Den 1 oktober 2002 deltog cirka 43 procent av narkotikamissbrukarna i någon form av riktad aktivitet mot drogproblem. Inom frivården har andelen dömda med narkotikabrott i domen ökat kraftigt sedan 1993. Det gäller såväl skyddstillsyn som kontraktsvård och samhällstjänst.

Kommuner saknar resurser
Av dem som stod under övervakning den 1 april 2002 bedömdes 43 procent som narkotikamissbrukare. Det är en ökning med 15 procentenheter jämfört med tio år tidigare. Bland dem som har intensivövervakning (elboja) är narkotikaproblemen mindre uttalade jämfört med övriga kategorier frivårdsklienter. Kriminalvårdens ambition att slussa narkotikaberoende klienter till vårdkontakter försvåras av att många kommuner saknar specialiserade öppenvårdsresurser inom socialtjänst och sjukvård. I de mindre kommunerna är det också sämre ställt med specialistresurser.