Karolinska Institutet, KI

Ny teknik gör det möjligt att upptäcka syrebrist efter bukoperation

Pressmeddelande   •   Maj 25, 2004 16:00 CEST

Syrebrist i tarmen, som kan uppstå i samband med stora operationer, går att upptäcka med mikrodialys av bukvätskan genom s.k. intraperitoneal mikrodialys (IPM) där en mikrodialyskateter placeras i bukhålan. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet visas för första gången att övervakning av patienter som genomgått levertransplantation eller tjocktarmsoperation kan göras med mikrodialystekniken.

Syrebrist i en vävnad kan vara så allvarlig att organet skadas och organfunktionen slås ut. I tarmen kan detta ske vid chock i samband med blodförgiftning eller efter stora hjärtoperationer som sänker blodflödet till tarmen. Risken är extra stor vid lever- och tarmtransplantationer då man syr ihop kärlen som leder till organet. Syrebrist i ett organ måste upptäckas snabbt för att det skall vara möjligt att återställa blodflödet innan organet tagit skada.

I läkare Johan Ungerstedts avhandling från Karolinska Institutet beskrivs möjligheten att använda sig av en ny teknik, s.k. mikrodialys, för att upptäcka syrebrist i lever och tarm på ett tidigt skede. Tekniken gör det möjligt att mäta organets ämnesomsättning genom att placera en tunn mikrodialyskateter inne i organet via ett enkelt nålstick. Analyser av ämnena glukos, laktat, pyruvat och glycerol avslöjar om organet lider av syrebrist. Mikrodialyskatetern kan lämnas kvar, vilket gör att man kan följa ämnesomsättningen kontinuerligt under flera dagar.

Inledande studier på gris visade att det var möjligt att upptäcka syrebrist i buken genom att placera katetern i den vätska som finns mellan tarmarna och på det sättet slippa sticka hål i tarmväggen. Med hjälp av grisstudierna kunde de typiska förändringar som sker vid syrebrist i tarm och lever upptäckas. Studierna visade att det gick att upptäcka syrebrist i hela tarmen såväl som i en del av tarmen via mikrodialys av bukvätskan. Även studier av syrebrist i levern gjordes.

För första gången gjordes sedan lever- och tarmstudier med den nya tekniken på människa. Leverstudien utfördes på 10 levertransplanterade patienter och tarmstudien utfördes på 8 patienter som opererat bort en stor del av tjocktarmen. Dessa två kliniska studier visade att det var både säkert och enkelt att använda mikrodialystekniken som övervakningsmetod på människa. Ett patientfall gav exempel på att mikrodialystekniken kan upptäcka syrebrist i ett tidigt skede innan patienten utvecklar kliniska symtom.

Aminosyror som hade mätts med mikrodialys i transplanterad lever från 17 patienter analyserades också. Detta har aldrig tidigare gjorts på människa. Man fann då att patienter med sämre resultat efter levertransplantation hade låga nivåer av kvoten mellan aminosyrorna arginin och citrullin, vilket tyder på att arginin/citrullin-kvoten, mätt med mikrodialys, skulle kunna användas för att förutse vilka patienter som löper större risk att få komplikationer eller sämre leverfunktion efter en levertransplantation.

Avhandling:
Microdialysis monitoring of ischemia metabolism in splanchnic organs: Liver and intestine.

Författare:
Johan Ungerstedt, Centrum för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-524 879 25 eller mail johan.ungerstedt@cfss.ki.se

Disputation:
Fredag 28 maj 2004 kl 9.00, föreläsningssal R64, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.