Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Nya fynd i forskningen om autoimmuna sjukdomar

Pressmeddelande   •   Sep 28, 2010 09:18 CEST

Brist på ett enzym i immunförsvaret påverkar svårighetsgraden av autoimmuna sjukdomar, exempelvis MS, och förklarar varför dessa sjukdomars förlopp ser så olika ut. Nya rön ger en ledtråd till hur bristen på enzymet kan diagnosticeras och leda fram nya mediciner. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

De två autoimunna sjukdomarna multipel skleros, MS, och Guillain-Barrésyndromet, GBS, kan ha vitt skilda sjukdomsförlopp, från bagatellartade till livshotande symtom. Orsaken till denna variation i svårighetsgrad har i stort sett varit okänd. I avhandlingen har forskarna nu hittat en faktor i immunförsvaret som kan förklara denna mekanism.

Vita blodkroppar i immunförsvaret spelar en viktig roll i kampen mot invaderande mikroorganismer. De innehåller ett enzym, NADPH-oxidas, vars uppgift är att omvandla syre till reaktiva syreradikaler. Det är sedan länge känt att dessa syreradikaler stoppar infektioner genom att bryta ner mikroorgansimer. Nya studier i djurmodeller har visat att en bristande produktion av syreradikaler kan leda till utveckling av autoimmun sjukdom, vilket innebär att det egna immunförsvaret angriper kroppens vävnader. Detta tyder på att syreradikaler är viktiga för att hindra uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.

-Vi ville studera detta hos människa och har undersökte NADPH-oxidaset i vita blodkroppar från patienter med MS, GBS och med återkommande GBS (RGBS). Resultaten visar att patienter med svårare sjukdomsgrad har en lägre syreradikalproduktion i vita blodkroppar till följd av en bristande funktion av NADPH-oxidaset, konstaterar Natalia Mossberg, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin.

Forskarna upptäckte att kroppens förmåga att producera reaktiva syreradikaler i ett tidigt skede i immunförsvaret mot infektioner har stor betydelse för hur dessa sjukdomar utvecklar sig.
-Vi har visat att en stark men kontrollerad produktion av syreradikaler i immunförsvaret är av betydelse för att dämpa sjukdomar som MS och GBS, säger Natalia Mossberg.

Forskarna anser att metoden att mäta syreradikalproduktion i vita blodkroppar kan användas för undersökning av andra autoimmuna sjukdomar och för att diagnostisera svårighetsgraden av dessa sjukdomar. Upptäckten kan även leda till en ny möjlighet att behandla MS i tidiga stadier med mediciner som triggar igång NADPH-oxidaset eller vaccinera personer som ligger i riskzonen att utveckla den här typen av sjukdomar.

FAKTA AUTOIMMUNA SJUKDOMAR

Multipel skleros är en kronisk autoimmun sjukdom i det centrala nervsystemet med periodiska skov som vanligtvis övergår till ständigt tilltagande förlamningar och balanssvårigheter. Behandling med bromsmediciner är delvis effektiv under de tidiga stadierna av sjukdomen. Guillain-Barré syndromet är den motsvarande autoimmuna sjukdomen i det perifera nervsystemet, som yttrar sig i akut förlamning men där de flesta som insjuknar blir helt friska. Sjukdomarna beror på en inflammatorisk skada på nervcellernas skyddande hölje men även ärftliga faktorer spelar roll.

För mer information kontakta:
Natalia Mossberg, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi och överläkare vid medicinmottagningen på Angereds Närsjukhus, 031-332 67 00,  mob: 0708-328589, natalia.mossberg@vgregion.se
Handledare: Professor Oluf Andersen institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet, tel: 0733-705625, Oluf.Andersen@neuro.gu.se
Charlotta Movitz, PHd, institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet, tel: 031-3424989

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabmedicin.
Avhandlingens titel: Respiratory burst and severity of demyelinating disease

Avhandlingen försvaras fredagen den 8:e oktober 2010, klockan 13:00 i hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Här kan du läsa hela avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/23072

Lena Mattsson
Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.