Institutet för mediestudier

Nya lokalmedier växer upp - men de vita fläckarna består

Pressmeddelande   •   Nov 30, 2016 11:21 CET

Var åttonde kommun saknar löpande nyhetsbevakning. Men samtidigt visar den grundligaste genomgången av mediesituationen i landets alla kommuner som gjorts att det finns många fler lokala medier än tidigare varit känt. Över 600 lokala medier bevakar sitt område. Omkring 90 av dem är nya lokala sajter. Men trots att många nya aktörer kommit till, har de svårt att fylla tomrummet när dagspressens resurser minskat.

Det visar studier som Institutet för Mediestudier idag presenterar i Mediestudiers årsbok 2016.


Några av Årsbokens resultat i sammanfattning:

Var tredje kommun – ca 90 stycken – saknar i dag dagstidningsbevakning. 45 kommuner bevakas bara av gratistidningar. 15 kommuner endast av en lokal sajt. Drygt 30 kommuner – var åttonde – är en vit fläck utan regelbunden bevakning.

En tredjedel av annonsintäkterna till journalistik har försvunnit sedan 2008. 650 miljoner försvann senaste året.

Det finns 600 medier i Sverige. ‪90 av dem är lokala sajter. De nya initiativen tillför rapportering – men de hamnar främst där andra medier redan verkar. Och utvecklingen ersätter ofta professionella journalister med entreprenörer och entusiaster.

Trots ekonomisk press på framförallt dagspressen minskar inte rapporteringen om kommunpolitik, enligt Mediestudiers årliga mätning tillsammans med Retriever.

– Efter att medieutredningen presenterats kan ett decennium av förlamning i mediepolitiken förhoppningsvis brytas. Det behövs - eftersom verkligheten ändrats totalt under samma tid. Mediestudiers årsbok ger en bra faktagrund för diskussionen – men nu är det dags för politiker och bransch att ta den vidare med konkreta åtgärder, säger Lars Truedson, föreståndare för Institutet för Mediestudier.

Mediestudiers årsbok undersöker årligen hur journalistiken sköter sitt uppdrag. I årsboken 2015/2016 ingår sex studier där bland annat medieanalysföretaget Retriever mätt medierapporteringen om kommunpolitik de tre senaste åren och Södertörns högskola och Malmö högskola kartlagt vilka redaktioner som sköter bevakningen kommun för kommun.

En nyhet i år är att Retrievers statistik över den kommunpolitiska rapporteringen har analyserats mer på djupet. Det visar sig då att det finns skillnader mellan olika tidningskoncerner. När utvecklingen för den rapportering som publiceras i dagstidningarnas pappersutgåvor (där underlaget är mest tillförlitligt) analyserats visar det sig att den ökat mest i de kommuner som ingår i Västerbottenskurirens och Västerbottens folkblads spridningsområde. De största minskningarna fanns i Eskilstunakurirens/Katrineholmskurirens område, där tidningen Folket lagts ner under mätperioden 2013–2016. Även i Mittmedias område minskade rapporteringen i papperstidningarna i betydande omfattning. Analysen har gjorts av medieforskaren Jonas Ohlsson vid Göteborgs universitet.

– Den totala rapporteringen om kommunpolitik hålls uppe, men det är spännande att se detaljer för enskilda kommuner, säger Lars Truedson.

På mediestudier.se/kommunbevakning finns uppgifter om varje kommun i Sverige och matnyttiga sammanfattningar för varje län.

Här finns bra underlag för lokala eller regionala vinklar: Hur intensiv är rapporteringen om kommunpolitik, vilka medier bevakar kommunen och vilka redaktioner finns där?

Se sändning från seminariet om boken den 29 november på Mediestudiers Facebooksida: Institutet för mediestudier

Här kan du köpa Mediestudiers Årsbok 2015/2016

För mer information kontakta:

Lars Truedson – Föreståndare Institutet för mediestudier – ‪070-632 04 06 lars@mediestudier.se

Institutet för mediestudiers ändamål är att bedriva och främja vetenskaplig forskning inom medieområdet och närliggande forskningsfält, samt att även genom journalistiska rapporter sprida kunskap och initiera debatt om forskningens resultat.

Institutets studier ska kartlägga, analysera och diskutera medier ur flera perspektiv, framför allt i relationen medier och medborgare.

Verksamheten syftar till att ge ett brett och allsidigt underlag för det offentliga samtalet om journalistikens och mediernas roll i samhället och i opinionsbildningen.