Lunds universitet

Nya riskmarkörer för hjärtinfarkt och stroke upptäckta

Pressmeddelande   •   Jul 01, 2009 09:39 CEST

Många drabbas av hjärtinfarkt eller stroke trots att de har liten eller ingen belastning av kända riskfaktorer, exempelvis högt blodtryck, diabetes, blodfettsrubbningar och rökning.
- Därför är det viktigt att kunna identifiera de som är i riskzonen och tjänar på förebyggande behandling, säger Olle Melander, docent vid Lunds Universitet och överläkare på Akutcentrum, UMAS.

Han står idag som huvudförfattare till en artikel i den ansedda amerikanska tidskriften JAMA, där såväl moderna som helt nya biologiska markörer för kommande infarkter beskrivs.
Förebyggande hjärt-kärlvård handlar om att bedöma tioårsrisken för infarkt men den är svår att göra i den grupp som har medelhög risk. Bland medelålders handlar det om ungefär en fjärdedel av befolkningen.
- Ja, och den gruppen är viktig. Många gånger vet vi inte om vi ska behandla förebyggande eller om vi ska låta bli, säger Olle Melander och berättar om ett av de viktigaste fynden i den nu publicerade undersökningen.
- Trots starka samband mellan flera av de nya riskmarkörerna och framtida hjärt-kärlsjukdom, som var oberoende av de kända riskfaktorerna, var förändringen i riskbedömning då markörerna adderades totalt sett liten.
- Men vi använde nya statistiska metoder som flyttar fokus från rent statistiska samband till kliniskt betydelsefulla sammanhang och i gruppen med medelhög risk såg vi att man med de nya riskmarkörerna kunde flytta 15 procent till en annan riskklass, merparten av dem till en lägre riskgrupp, säger Olle Melander och tillägger.
- Detta innebär att många idag behandlas i onödan.
En av de nya riskmarkörer som hade starkast samband med framtida hjärtinfarkt var hormonet adrenomedullin.
- Redan tio-tolv år innan hjärtinfarkten inträffar såg vi att de patienter som skulle drabbas hade förhöjda nivåer av hormonet.
Adrenomedullin har många olika funktioner, bland andra deltar det i kroppens salt-vattenreglering och i blodkärlens sammandragning.
Sedan tidigare är det känt att patienter som haft en hjärtinfarkt har förhöjda nivåer av adrenomedullin.
- Men vi visste inte vad som var hönan och vad som var ägget. Om de höga halterna ökar risken för infarkt eller om de är ett resultat av själva infarkten. Nu vet vi att höga nivåer är ett tidigt varningstecken, säger Olle Melander.
Också andra riskmarkörer som reflekterar skillnader i salt-vattenbalans, blodkärlens sammandragning, inflammation och njurfunktion var förhöjda i blodet många år innan hjärtinfarkt uppstod.
Den nu publicerade undersökningen, som är den hittills största i sitt slag, bygger på en uppföljning av drygt 5 000 medelålders deltagare i den stora befolkningsundersökningen Malmö Kost-Cancer.
För tio år sedan var samtliga hjärtfriska och genom att jämföra biologiska markörer i sparade blodprov från då mellan de som drabbats och de som klarat sig kunde de nya riskmarkörerna kartläggas.
- Hjärt- kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken men om vi på ett mer precist sätt kan identifiera dem som är i riskzonen och sätta in förebyggande behandling skulle ett stort antal infarkter kunna undvikas eller i vart fall flyttas fram i tiden, säger Olle Melander.
Kartläggningen av de förändringar i hormonnivåer som föregår en infarkt ger också forskarna viktig information om de grundläggande processerna bakom. Detta kan öppna vägen för nya principer för läkemedel för att förebygga hjärtinfarkt och stroke.

Publikation:
Olle Melander, Christopher Newton-Chech, Peter Almgren, Bo Hedblad, Göran Berglund, Gunnar Engström, Margareta Persson, J. Gustav Smith, Martin Magnusson, Anders Christensson, Joachim Struck, Nils G. Morgenthaler, Andreas Bergman, Michael J. Pencina, Thomas J. Wang.
Novel and Conventional Biomarkers for Prediction of Incident Cardiovascular Events in the Community
The Journal of the American Medical Association, JAMA, 2009; 302 (1):49-57.


För mer information:
Docent Olle Melander: Tel: 070 - 454 68 20, 040 - 33 61 67
Olle.Melander@med.lu.se