Förr & nu

Nya Stuvstaböcker väcker gamla minnen

Pressmeddelande   •   Nov 26, 2010 00:25 CET

För precis tre år sedan kom den första Stuvstaboken någonsin, Stuvsta från forntid till förort. Författare är Hans Björkman och Hans ”Hasse” Wångberg, två genuina Stuvstabor. Hasse, som bott i Stuvsta hela sitt drygt 70-åriga liv, är ingenjör och numera dataansvarig i Huddinge hembygdsförening. Hans har bott  i Stuvsta sedan 1952 och varit reklamchef och redaktör, bl a i många år för Vi i Villa.

Boken blev en succé, och från en blygsam förstaupplaga på 300 ex har nu efter många omtryckningar sålts minst två tusen till. I Huddinge gick den bättre än både Harry Potter och Stieg Larsson!

Redan i efterordet flaggades för en fortsättning, och Hans jobbade vidare på egen hand. Materialet växte vartefter, och med tiden stod det klart att en enda volym skulle bli för mastig.  Mänger av gamla och nya, mestadels unika och aldrig tidigare publicerade foton pockade på plats, liksom kartor och gamla annonser från ibland sedan länge avsomnade företag. Hans gick igenom arkiv, samlade material, fotograferade, intervjuade äldre Huddingebor  och skrev på en allt längre text.

Huddingevägen, som saknar planskilda korsningar och skapat otaliga olyckstillfällen, delar idag Stuvsta  i två bitar rent fysiskt. Dessutom ligger samhällets ”stadsdelar” i grupper på var sin sida om den. Det var alltså naturligt att det blev två nya volymer, som fick handla om detta par av grupper och heta Stuvsta väster om Huddingevägen och Stuvsta öster om Huddingevägen.

De flesta tänker på Stuvsta som enbart den centrala delen med pendeltågsstation och butiker, och den plus omgivande villaområden ligger i västra Stuvsta. Men det äldsta Stuvsta låg på östra sidan. Stufsta var en by långt innan Stockholm ens var påtänkt, och de fyra byar denna växte till var viktigast i Huddinge socken under flera hundra år. Stuvstas äldsta byggnad, en del av torpet Kynäs, och kanske från 1600-talet, ligger också österut. Och i sjön Trehörningen badade Greta Garbo…

Det gamla municipalsamhället (1923 – 1947) sträckte sig längs stadsgränsen från Långsjön i väster till just Trehörningen i öster, och var det största och mest utvecklade i dagens Huddinge. Man kunde på 1940-talet skryta med att ha stationen med flest antal resande i Sverige efter Stockholm C och Göteborg C. Därför fanns det också planer på att bli köping, som då också skulle ha varit en av landets största. Till och med stadsrättigheter hägrade på sikt…

De nya böckerna har just kommit ut. De blev båda tjockare än den första och tillsammans med den bildar de ett helt uppslagsverk om Stuvsta. De har också såväl väg- som personregister och kan ge inspiration till nostalgiska eller upptäcktsfyllda promenader i de olika områdena. För äldre Huddingebor blir det många aha-upplevelser när de återser miljöer, som helt försvunnit eller kraftigt förändrats genom åren. De yngre får en chans att lära sig mer om den plats de bor eller arbetar i.

Hans Björkman

FÖRR & NU - ju förr desto bättre