Göteborgs universitet

Nyförlösta kvinnor vill prata igenom sin förlossningsupplevelse

Pressmeddelande   •   Sep 01, 2008 09:30 CEST

En studie från Sahlgrenska akademin visar att de flesta nyblivna mammor har behov av att tala igenom förlossningen för att förstå och bearbeta händelsen, men att bara drygt hälften får den möjligheten. Forskarna tror att en satsning på förlossningssamtal kan minska andelen förlossningsrädda omföderskor.

I många år har kvinnor som fött barn i Sverige erbjudits ett uppföljande samtal om förlossningen. Vanligtvis har samtalet förts under BB-tiden med barnmorskan som var med när barnet föddes. På senare år har denna rutin delvis försvunnit, främst på grund av tidsbrist men också eftersom det saknats vetenskapliga bevis på att samtalet behövs.

För att få kunskap kring förekomst av uppföljande samtal efter förlossning och vad kvinnorna vill samtala om har forskare vid Sahlgrenska akademin genomfört en studie av 175 kvinnor som fött barn vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 150 av de nyblivna mammorna telefonintervjuades och av dessa hade endast 56 procent haft ett uppföljande samtal.

- De flesta var nöjda med samtalet, men tio procent var missnöjda. Ungefär hälften av dem som inte fått något förlossningssamtal hade önskat det, säger universitetslektor Marie Berg, som är en av forskarna bakom studien.

I en uppföljande telefonintervju sex månader efter förlossningen kartlades vad kvinnorna som inte erbjudits samtal hade velat prata med barnmorskan om. Många av dem hade upplevt någon form av dåligt bemötande. Det kunde handla om att deras skrivna önskemål inte blev uppmärksammade, brist på information om hur förlossningsarbetet framskred eller om blödningen efter var normal, eller att de haft en känsla av att barnmorskan inte trodde på deras förmåga att föda fram barnet.

- Samtalet hjälper kvinnorna att få en helhetsförståelse för förlossningen och dess förlopp, såväl när komplikationer uppstått som när det varit ett normalt men för kvinnan ett snabbt förlopp. Några hade dragit egna slutsatser kring det som hänt och ville veta om de uppfattat det rätt. Flera hade dessutom känt sig övergivna på BB. Andra som fött barn tidigare eller som ur medicinskt perspektiv hade haft en normal förlossning upplevde att de inte fick någon uppmärksamhet eller stöd, säger Marie Berg.

Kvinnorna ville också tala om de känslor de hade under förlossningen, både känslor av misslyckande och av stolthet. De som hade upplevt stor rädsla ville berätta om det. Ofta var rädslan kombinerad med misstro till den egna förmågan att föda, men också rädsla över att kroppen hade blivit förstörd i något avseende. Rädsla över att barnet inte hade mått bra under förlossningen var också vanlig.

- Vi vet att helhetsupplevelsen av en förlossning följer kvinnan genom livet. Dessutom vet vi att antalet omföderskor med stark förlossningsrädsla ökar och att det är kopplat till en negativ upplevelse av den föregående förlossningen. Det är därför viktigt att ansvariga inom vården tar till sig den här studien och reflekterar över hur uppföljande samtal på nytt införs som rutin, säger Marie Berg.

Tidskrift: BMC Pregnancy and Childbirth 2008; 8:29: 1-8

Artikelns titel: Postpartum consultation: Occurrence, requirements and expectations

Författare: Ingrid Carlgren, Marie Berg

Länk till artikeln: http://www.biomedcentral.com/1471-2393/8/29

För mer information kontakta:

Universitetslektor Marie Berg, telefon: 031-786 6084, 0737-322 527, e-post: marie.berg@fhs.gu.se

Ulrika Lundin

Pressansvarig, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Telefon: 031-786 3869, 070-775 8851

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter, och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.