Socialstyrelsen

Nytt från Socialstyrelsen – extra från konferens om den sociala tillsynen

Pressmeddelande   •   Nov 17, 2006 09:15 CET

Framtida organisation i fokus på tillsynskonferens

Hur ska den sociala tillsynen organiseras i framtiden? Bör tillsynen över socialtjänsten och hälso- och sjukvården slås ihop och bilda ”Vårdinspektionen”? Och vad tycker den nya regeringen om framtidens tillsyn?

Det var några av frågorna som stod i förgrunden när länsstyrelserna och Socialstyrelsen gemensamt anordnade en konferens om den sociala tillsynen i Sollentuna 14 och 15 november.

– Tillsynen över socialtjänsten ska vara nationellt likvärdig men samtidigt ha en god närhet till de totalt 830 000 tillsynsobjekt vi ska tillsyna. Det är länsstyrelserna som har bäst förutsättningar och kompetens att sköta detta – vi ska inte släppa ifrån oss tillsynen, sa konferensens inledningstalare Ingegerd Wärnersson, landshövding i Blekinge.

Med det anslog hon en ton för de drygt 200 deltagarna på den sociala tillsynskonferensen. För även om programmet innehöll en mängd olika intressanta och spännande inslag och seminarier, så märktes det att det fanns en särskild laddning i frågan om tillsynens framtida organisering.

I dag är ”välfärdstillsynen” uppdelad mellan Socialstyrelsen, som sköter tillsynen på hälso- och sjukvårdens område, samt de 21 länsstyrelserna, som ansvarar för tillsynen över socialtjänsten.

Gemensam tillsyn?
Omkring två veckor före konferensen publicerade Statskontoret en utredning om hur en gemensam tillsyn över hälso- och sjukvården och socialtjänsten skulle kunna se ut. Utredningen tittar närmare på tre alternativa modeller – en där Socialstyrelsen tar över länsstyrelsernas sociala tillsyn, en där länsstyrelserna tar över Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter och där det skapas en ny central myndighet för samordning samt slutligen, en modell där tillsynen lyfts bort från både Socialstyrelsens och länsstyrelserna och där en helt ny tillsynsmyndighet med en egen regional organisation skapas.

I sin utredning kommer Statskontoret fram till att man förordar modell 3, trots att det innebär att en ny myndighet bildas – något som kanske inte är helt populärt i dag…

Gunilla Malmborg, departementsråd vid socialdepartementet, berättade i sitt anförande vid konferensens början att det nu pågår flera stora utredningar och liknande som på olika sätt kommer att påverka tillsynen:

Den tidigare tillsynsutredningen la sitt betänkande 2004 och kommer att resultera i en så kallad riktlinjeproposition nu under nästa år.

* Den nya tillsynsutredningen mer specifikt med tillsynen på välfärdsområdet och ska avrapportera nästa sommar.
* Ansvarskommitténs arbete ser också över frågor som i hög grad berör tillsynen.
* Dessutom genomför Riksrevisionen för närvarande en större granskning av tillsynen över insatser för personer med psykiska funktionshinder.

Det är alltså mycket på gång inom området och förväntningarna på Kjell Stridsman och Gert Knutsson, från den nu pågående tillsynsutredningen, var rätt stora när de äntrade konferensscenen efter lunchen den första dagen. Skulle de båda utredarna lätta på förlåten och avslöja något om vart utredningen är på väg?

Vårdinspektionen
Rätt snart stod det klart att också tillsynsutredningen lutar åt modell 3, det vill säga att tillsynen över socialtjänst och hälso- och sjukvård bör gå samman och att den ska organiseras i en helt ny myndighet under arbetsnamnet ”Vårdinspektionen”.

De båda utredarna presenterade en preliminär skiss över hur tillsynens organisation skulle kunna se ut, med en nationell, central myndighet med sex till åtta (beroende på det framtida antalet regioner) regionala enheter. I den centrala myndigheten ska Socialstyrelsens nationella enheter samlas, det vill säga tillsynskansliet, sociala tillsynsenheten, smittskyddsenheten, hälsoskyddsenheten och enheten för krisberedskap.

På ”Vårdinspektionens” regionala nivå ska Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter in, tillsammans med länsstyrelsernas 21 sociala tillsynsenheter.

”Nya Socialstyrelsen” skulle därmed bli en mer renodlad kunskapsutvecklande och normerande myndighet.

– Vi menar att fördelarna i en sådan modell överväger jämfört med de andra alternativen, men vi vill naturligtvis gärna ha era synpunkter och reaktioner på våra tankar, sa Gert Knutsson.

Kritik
Och nog blev det diskussion i församlingen. Flera av debattdeltagarna var öppet kritiska och menade bland annat att utredningen inte tar tillräcklig hänsyn till den kompetens som finns i nuvarande tillsynsorganisationer och att man inte verkar bry sig om den positiva utveckling som ökad samverkan mellan länsstyrelserna och Socialstyrelsen faktiskt lett till.

När tiden för programpunkten var slut fortsatte diskussionerna ute i konferenskorridorerna. Det är alldeles uppenbart att just denna fråga engagerar medarbetarna både på länsstyrelserna och på Socialstyrelsen.

Att länsstyrelserna inte lättvindligt kommer att släppa den sociala tillsynen gjorde landshövding Ingegerd Wärnersson klart:

– Vi har redan en tid inbokad med socialminister Göran Hägglund då vi ska plädera för att länsstyrelserna även fortsättningsvis ska få fortsätta att organisera tillsynen.

Peter Andréasson


Ny metod för tillsyn i Norge

På tillsynskonferensen presenterades resultat av en norsk tillsyn av socialtjänstens insatser för alkohol- och drogmissbrukare. Det är ett samarbete mellan Fylkesmennene (Norges Länsstyrelse) och Statens helsetilsyn som har utvecklat en metod med gemensamma bedömningskriterier för tillsyn av hur kommunernas socialtjänst fungerar främst riktat till missbruks- och beroendevården. Den handlar främst om hur kommunerna ser till att alkohol- och drogmissbrukare får råd och vägledning, stöd, bostad och hjälp före, under och efter behandling. Bakgrunden var att missbruks- och beroendevården fungerade dåligt och att risken för brister i insatserna ansågs vara för stora.

Med metoden, som kallas systemrevisjon, kan fylkesmennen (motsvarande länsstyrelserna) gå ut till kommunernas samtliga socialtjänster och göra tillsyn av missbruks- och beroendevården inom ett specifikt område, exempelvis bostadssituationen för missbrukare. Metoden har gjort bedömningskriterierna tydligare än de var innan och gett kommunernas socialttjänst bättre vägledning.

– Systemrevision är en bra metod för att ta reda på om de sociala tjänster som erbjuds missbrukare fungerar bra eller inte. Idag kan vi följa upp vissa saker som är viktiga för hela landet och som vi vill trycka extra på, säger seniorrådgivare Alf Sverre Johnsen på Statens helsetilsyn.

Metoden som också kan tillämpas på andra tillsynsområden, bland annat inom barn- och ungdomsområdet, har valts av Helsetilsynet som den vanligaste metoden för tillsyn av hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Tillsynen av missbruks- och beroendevården i Norge gjordes första gången 2004 i 58 av landets kommuner och redovisades i januari 2005.

Eva Batke Jeppsson


Kontakt
Redaktör:
Leif-Rune Strandell,
tel: 08-555 533 09