Landsbygdsdepartementet

Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen

Pressmeddelande   •  Aug 28, 2003 14:42 CEST

Effektiviteten och rättssäkerheten i det brottsbekämpande arbetet ska öka bland annat genom att vissa spanings- och utredningsmetoder som polisen använder blir lagreglerade.

Beredningen, med generaldirektören Anders Eriksson som ordförande, påbörjade sitt arbete för snart tre år sedan. En av beredningens viktigaste uppgifter är att lämna förslag på hur brottsutredningsverksamheten ska förbättras. Beredningen har idag överlämnat sitt femte delbetänkande till justitiedepartementet (Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen, SOU 2003:74).

Beredningen har bland annat haft i uppgift att överväga om det behövs några författningsändringar rörande polisens metoder, särskilt i arbetet mot den grova brottsligheten. Det finns idag relativt få föreskrifter om vilka spanings- och utredningsmetoder som polisen och andra brottsbekämpande myndigheter, till exempel tullen, får använda sig av. På senare tid har det riktats kritik mot att det saknas ett uttryckligt lagstöd för användning av vissa av metoderna. En lagreglering kan förväntas leda till att såväl rättssäkerheten för den enskilde som effektiviteten i det brottsbekämpande arbetet ökar.

Beredningen föreslår en reglering av polisens möjlighet att
- använda handmanövrerade kameror, kroppsmikrofoner och utrustning för positionsbestämning (pejling av fordon),- provocera fram bevisning om
brott,- använda så kallade kontrollerad leverans (vid
smugglingsbrott),- använda skyddsidentiteter, alltså fingerade id-uppgifter i till exempel körkort och pass, för att på ett effektivare sätt kunna infiltrera organiserad brottslighet och skydda vittnen och målsägande,- i brottsförebyggande syfte genomföra husrannsakan och kroppsvisitation mot medlemmar av grupperingar av brottsaktiva personer, till exempel kriminellt aktiva mc-klubbar,- dröja med att underrätta en enskild om att det har skett ett beslag eller en husrannsakan, så länge en sådan underrättelse kan försvåra en
brottsutredning,- skydda uppgifter om informatörer genom att de uppgifterna ska kunna hemlighållas för den misstänkte, och att- i ökad utsträckning få bryta mot trafikföreskrifter under vissa spaningsuppdrag.

Beredningen föreslår också, efter påpekanden från Europarådets så kallade anti-tortyrkommitté, vissa lagändringar för att öka rättssäkerheten för den enskilde vad gäller dels möjligheten för den som förhörs av polisen att ha ett juridiskt biträde vid förhöret, dels möjligheten för den som frihetsberövas att underrätta närstående om frihetsberövandet.

Polisens kostnader för hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning ska minska genom att teleoperatörerna kostnadsfritt ska lämna ut de uppgifter som kommer fram på det sättet.

Dessutom vill beredningen att kostnaderna för att transportera anhållna och häktade till häktningsförhandlingar ska minska genom att tingsrätten på den ort där den misstänkte förvaras ska kunna pröva häktningsfrågan, även om åtal senare kommer att väckas vid en annan tingsrätt.

Beredningen har också bedömt att genomströmningstiderna för brottmål kan minska genom att åklagarna får ökade möjligheter att ge den misstänkte villkorlig dom i strafföreläggande.

Anders Eriksson, Ordförande
08-700 08 77, 070-696 08 77

Per Lagerud, Sekreterare
08-405 46 36

Johan Sjöö, Sekreterare
040-35 57 97