Göteborgs universitet

Ökad kunskap om vad som orsakar allergier

Pressmeddelande   •   Okt 14, 2004 13:52 CEST

Ny kunskap om den vita blodcellen eosinofil lär oss mer om vad som orsakar allergier. Resultaten redovisas i en ny avhandling från Sahlgrenska akademin.

I västvärlden blir allt fler barn allergiska. Troligen beror det på ökad renlighet och färre infektioner. Forskarna vet sedan länge att den vita blodcellen eosinofil är inblandad vid många allergiska tillstånd som astma, hösnuva, födoämnesallergi och böjveckseksem.

Men trots att denna cell upptäcktes för mer än hundra år sedan är forskarna fortfarande osäkra på vad dess egentliga funktion är. Tidigare trodde de att eosinofiler var passiva celler som styrdes att frisätta olika vävnadsskadande ämnen av andra celler i sin omgivning. Varför just eosinofiler är inblandade i allergier har också varit okänt. Fil mag Lena Svenssons avhandling gör nu att kunskapen om denna vita blodkropp ökar ordentligt. Hennes resultat visar att eosinofilerna själva kan känna igen ämnen från vanliga luftburna ämnen från kvalster, mjäll från katt, björk och gräspollen.

– Intressant nog kunde eosinofiler från friska, icke-allergiska individer känna igen och aktiveras av dessa ofarliga ämnen i vår omgivning. Denna allergenigenkänningsförmåga begränsas till just eosinofiler. Det visade sig nämligen att andra vita blodceller som är viktiga i kroppens försvar mot bakterieinfektioner inte reagerade på dessa luftburna ämnen, säger Lena Svensson.

Tidigare forskning visar att små barn som senare i livet blir allergiska har en annan bakterieflora i tarmen än barn som förblir friska. De blivande allergiska barnen har oftast fler av den gula sårbildande bakterien staphylococcus aureus, koliforma bakterier och clostridier i tarmen. I Lena Svenssons avhandling redovisas att just dessa bakterier var bättre på att aktivera eosinofiler än andra bakteriearter. Tidigare resultat har visat att höga endotoxinhalter, en beståndsdel av cellväggen hos vissa tarmbakterier, förvärrar symptomen hos allergiska personer.

– Vi fann att det krävdes väldigt höga halter av endotoxin för att eosinofiler skulle bli aktiverade, säger Lena Svensson.

En ökad kunskap om eosinofilens funktion hos friska individer kan i framtiden leda till bättre behandlingsmetoder av olika inflammatoriska sjukdomar, som astma och allergi, som eosinofilen är involverad i.

Avhandlingen är skriven av:

Fil mag Lena Svensson, telefon: 031 – 342 61 69 , mobiltelefon: 0701–71 57 01, e-post: lena.svensson@microbio.gu.se

Handledare:

Docent Christine Wennerås, telefon: 031–342 47 84, e-post: christine.wenneras@microbio.gu.se

Avhandlig för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk bakteriologi

Avhandlingens titel: Activation of Human Eosinophils by Exogenous Danger Signals

Avhandlingen är försvarad.

Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031–773 38 69, mobiltelefon: 070–775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se