LO

Ökande andel hoppar av de yrkesinriktade programmen

Pressmeddelande   •   Maj 24, 2004 09:16 CEST

-De yrkesinriktade programmen på gymnasieskolan visar sig ha allt större problem. Det är en uppenbar risk att dessa utbildningar är inne i en negativ spiral. Det är svårare att få jobb när man genomgått en yrkesförberedande linje än när man gått en studieförberedande. Det leder till att färre väljer dessa linjer och att allt fler inte fullföljer dem. Nu behövs en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen, säger LOs andre vice ordförande Ulla Lindqvist.

Rapporten visar att allt färre utbildar sig på de yrkesinriktade programmen. Barn och fritid och omvårdnad, två utbildningar där vi vet att det kommer att bli brist på arbetskraft i framtiden, har antalet som fullföljer utbildningen minskat dramatiskt. De utbildningar som är inriktade på jobb inom industrin och inom handeln har också minskat kraftigt i omfång. Media, hotell och restaurang och estetiska program har, vid sidan av de teoretiska programmen, däremot ökat snabbt.

Det finns signaler om att de yrkesfärdigheter som ges på utbildningen inte håller en lika hög kvalitet som tidigare. Ett exempel är omvårdnadsprogrammet. De som nu går ut från den utbildningen får inte samma befogenheter i vården som de undersköter- skorna tidigare fick. Det fanns en förhoppning om att arbetsgivarna skulle stå för färdigutbildningen, när reformen sjösattes. Utvecklingen har emellertid på många områden gått i motsatt riktning. Den höga arbetslösheten har gjort det möjligt för arbetsgivare att ställa ännu högre krav på kunskaper och färdigheter bland de som anställs. Arbetsgivarna har inte tagit sitt ansvar.

En ökande andel av dem som läser på de yrkesinriktade programmen avslutar vidare inte sina studier. Under 2002 var det endast 13 procent som inte hade slutfört sin utbildning fyra år efter påbörjade studier på naturvetenskapsprogrammet, som många ungdomar upplever som den mest krävande gymnasieutbildningen. På fordon, industri, handel och administration, omvårdnad, livsmedel och barn och fritid hade mer än dubbelt så många, ungefär en tredjedel av dem som påbörjat studierna hoppat av.

Vidare verkar det vara något av en framgångsfaktor att ha ett nära samarbete mellan arbetsmarknadens parter och skolan. Bygg- och elprogrammet är exempel på utbildningar som verkar klara att kombinera teori och praktik på ett sätt som både svarar mot både arbetsmarknadens behov och elevernas intresse och förmåga. Elprogrammet är ett intressant exempel på att tydliga krav för att få vara med i den efterföljande lärlingsutbildningen och få ett certifikat som elektriker kan vara en viktig drivkraft att klara gymnasieutbildningen.

Det är angeläget att man på alla yrkesprogram kombinerar teori och praktik på ett sätt som gör att andelen som går färdigt utbildning och därefter får ett arbete ökar. Det räcker inte med någon enstaka åtgärd för att lyckas med detta. Det som krävs är istället flera olika insatser för att förbättra kvaliteten på yrkesprogrammen. Det kommer att kräva insatser från både stat och kommun såväl som från arbetsmarknadens parter.

För ytterligare information kontakta Irene Wennemo, tel 08-796 27 25












Ökande andel hoppar av de yrkesinriktade programmen

-De yrkesinriktade programmen på gymnasieskolan visar sig ha allt större problem. Det är en uppenbar risk att dessa utbildningar är inne i en negativ spiral. Det är svårare att få jobb när man genomgått en yrkesförberedande linje än när man gått en studieförberedande. Det leder till att färre väljer dessa linjer och att allt fler inte fullföljer dem. Nu behövs en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen, säger LOs andre vice ordförande Ulla Lindqvist.

Rapporten visar att allt färre utbildar sig på de yrkesinriktade programmen. Barn och fritid och omvårdnad, två utbildningar där vi vet att det kommer att bli brist på arbetskraft i framtiden, har antalet som fullföljer utbildningen minskat dramatiskt. De utbildningar som är inriktade på jobb inom industrin och inom handeln har också minskat kraftigt i omfång. Media, hotell och restaurang och estetiska program har, vid sidan av de teoretiska programmen, däremot ökat snabbt.

Det finns signaler om att de yrkesfärdigheter som ges på utbildningen inte håller en lika hög kvalitet som tidigare. Ett exempel är omvårdnadsprogrammet. De som nu går ut från den utbildningen får inte samma befogenheter i vården som de undersköter- skorna tidigare fick. Det fanns en förhoppning om att arbetsgivarna skulle stå för färdigutbildningen, när reformen sjösattes. Utvecklingen har emellertid på många områden gått i motsatt riktning. Den höga arbetslösheten har gjort det möjligt för arbetsgivare att ställa ännu högre krav på kunskaper och färdigheter bland de som anställs. Arbetsgivarna har inte tagit sitt ansvar.

En ökande andel av dem som läser på de yrkesinriktade programmen avslutar vidare inte sina studier. Under 2002 var det endast 13 procent som inte hade slutfört sin utbildning fyra år efter påbörjade studier på naturvetenskapsprogrammet, som många ungdomar upplever som den mest krävande gymnasieutbildningen. På fordon, industri, handel och administration, omvårdnad, livsmedel och barn och fritid hade mer än dubbelt så många, ungefär en tredjedel av dem som påbörjat studierna hoppat av.

Vidare verkar det vara något av en framgångsfaktor att ha ett nära samarbete mellan arbetsmarknadens parter och skolan. Bygg- och elprogrammet är exempel på utbildningar som verkar klara att kombinera teori och praktik på ett sätt som både svarar mot både arbetsmarknadens behov och elevernas intresse och förmåga. Elprogrammet är ett intressant exempel på att tydliga krav för att få vara med i den efterföljande lärlingsutbildningen och få ett certifikat som elektriker kan vara en viktig drivkraft att klara gymnasieutbildningen.

Det är angeläget att man på alla yrkesprogram kombinerar teori och praktik på ett sätt som gör att andelen som går färdigt utbildning och därefter får ett arbete ökar. Det räcker inte med någon enstaka åtgärd för att lyckas med detta. Det som krävs är istället flera olika insatser för att förbättra kvaliteten på yrkesprogrammen. Det kommer att kräva insatser från både stat och kommun såväl som från arbetsmarknadens parter.

För ytterligare information kontakta Irene Wennemo, tel 08-796 27 25