Riksgäldskontoret

Ökat lånebehov - mindre obligationsemissioner

Pressmeddelande   •   Jun 18, 2003 11:00 CEST

Statens nettolånebehov ökar från 27 miljarder kronor 2003 till 41 miljarder 2004. Trots ett ökat lånebehov nästa år planerar Riksgäldskontoret att från september 2003 minska emissionerna av nominella obligationer från 5 till 4 miljarder kronor per auktion.

Statens nettolånebehov ökar från 27 miljarder kronor 2003 till 41 miljarder 2004. Men justerat för tillfälliga betalningar förbättras statsfinanserna med 10 miljarder mellan åren, främst till följd av växande skattebaser. En mer utdragen lågkonjunktur kan göra att förbättringen uteblir. Trots ett ökat lånebehov nästa år planerar Riksgäldskontoret att från september 2003 minska emissionerna av nominella obligationer från 5 till 4 miljarder kronor per auktion. Emissionerna drogs upp för att förlänga skuldens genomsnittliga löptid. Den anpassningen är snart avslutad och andelen kort upplåning kan öka.

Statens nettolånebehov

Riksgäldskontorets reviderade lånebehovsprognos för 2003 pekar på ett underskott i statens betalningar på 27 miljarder kronor, i princip oförändrat sedan förra prognosen. Lägre lånebehov än väntat sedan i februari gör att årsprognosen är densamma, trots att Riksgäldskontoret nu antar att det inte blir några inkomster från försäljning av statlig egendom.

Prognosen för 2004, som nu redovisas för första gången, anger ett lånebehov på 41 miljarder kronor. Justerat för tillfälliga betalningar förbättras statsfinanserna med 10 miljarder jämfört med 2003, främst till följd av växande skattebaser. Prognosen bygger på att konjunkturen vänder uppåt under 2004. Utsikterna är för närvarande ovanligt osäkra, med risk för att återhämtningen dröjer. Det är därför mer sannolikt att lånebehovet ska öka jämfört med prognosen än att det ska bli mindre.

Det primära överskottet beräknas till 6 miljarder kronor, 8 miljarder mindre än 2003. Skatteinbetalningarna ökar när ekonomin växer. Utbetalningar inom socialförsäkringssystemet stiger också automatiskt i takt med den nominella tillväxten. Bakom minskningen av det primära överskottet ligger bl.a. även minskade förfall av bostadsobligationer som staten övertog från AP-fonderna vid pensionsreformen. Räntebetalningarna på statsskulden ökar med 6 miljarder kronor till 47 miljarder. Ökningen beror i huvudsak på mindre överkurser vid emission av obligationer. Överkurser räknas som en ränteinkomst. Räntebetalningarna närmar sig därmed en mer normal nivå, sett i relation till skuldens storlek och räntenivån.

Finansiering

Riksgäldskontoret planerar att minska emissionerna av nominella obligationer från 5 till 4 miljarder kronor per auktion från september, trots stigande nettolånebehov. Bakgrunden är att emissionerna drogs upp för att se till att statsskuldens genomsnittliga löptid åter närmade sig riktvärdet. Den anpassningen är snart avslutad och fördelningen av upplåningen mellan obligationer och andra instrument kan därmed normaliseras.

Obligationsupplåningen görs huvudsakligen i lån med två, fem och tio års löptid. Riksgäldskontoret räknar med att ge ut nytt femårigt lån i början av 2004. I början av hösten 2004 planeras ett nytt tioårigt lån. Riksgäldskontoret har diskuterat att dessutom ge ut ett nytt längre lån med förfall 2020, samma år som reallånet 3102. Ett så långt lån skulle förlänga den svenska avkastningskurvan och ge placerare bättre möjlighet att matcha långfristiga åtaganden. Riksgäldskontoret avvaktar med beslut om ett sådant lån, bl.a. till följd av osäkra marknadsförutsättningar kring EMU-omröstningen.

Riksgäldskontoret räknar med att fortsätta att ge ut realobligationer i en takt på ca 15 miljarder kronor per år både 2003 och 2004. Det finns tecken på att många placerare efterfrågar en större andel realobligationer i sina portföljer. Blir marknadsvillkoren förmånliga kan emissionerna under 2004 bli större.

Riksgäldskontoret amorterar för närvarande på valutaskulden med en årstakt på 25 miljarder kronor. Låneplanen bygger på att samma amorteringstakt under 2004. Vid ett ja i folkomröstningen om medlemskap kan det bli aktuellt att välja en lägre amorteringstakt på valutaskulden redan från i höst. Valutaskuld i euro slås ihop med kronskulden när den svenska kronan konverteras till euro. Valutaskulden minskar då kraftigt. Det blir därmed mindre angeläget att under övergångsperioden fram till 2006 amortera på valutaskulden för att minska riskerna i statsskulden. Ett ja kan därför innebära att valutaupplåningen ökar i förhållande till nuvarande planer.

Frågor besvaras av:
Erik Thedéen, biträdande riksgäldsdirektör, telefon 08-613 46 46
Lars Hörngren, ang. lånebehov, telefon 08-613 47 36 eller 08-613 47 40
Thomas Olofsson, ang. finansiering, telefon 08-613 47 82

Pressträff hålls i dag kl. 10.00 på Riksgäldskontoret, Norrlandsgatan 15, 8 tr.