Statens folkhälsoinstitut

Ökat välbefinnande - men sociala skillnader består

Pressmeddelande   •   Jan 28, 2010 09:26 CET

Allt fler svenskar tycker att de har en god hälsa. Det visar ny statistik ur Nationella folkhälsoenkäten. Andelen som uppger en bra allmän hälsa har ökat bland både kvinnor och män sedan 2004. Däremot kvarstår tydliga sociala skillnader.

Sedan 2004 har andelen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller bra ökat med fyra procentenheter bland kvinnor och två bland män. År 2004 uppgav 65 procent av kvinnorna en bra eller mycket bra hälsa, år 2009 var siffran 69 procent. Motsvarande siffror för männen är 70 procent år 2004 och 72 procent år 2009.

De sociala skillnaderna i den självskattade hälsan är fortfarande tydliga och har inte förändrats på samma positiva sätt. Andelen med ett bra hälsotillstånd är fortfarande lägre för de med kort utbildning jämfört med de med lång utbildning. Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän finns också kvar, där det är mindre vanligt med en bra självskattad hälsa bland arbetare. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god också lever längre än personer som bedömer sin hälsa som sämre.

– De sociala skillnaderna i hälsa är en stor utmaning för folkhälsoarbetet och folkhälsopolitiken. För att minska skillnaderna krävs samordnande insatser på flera nivåer i samhället, säger Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut.

När det gäller det psykiska välbefinnandet så minskar andelen som känner sig stressade eller mycket trötta. Det är vanligare bland kvinnor i allmänhet att rapportera nedsatt psykiskt välbefinnande, men andelen minskar. Könsskillnaderna försvinner dock för personer som är arbetslösa eller ekonomiskt utsatta. Kvinnor i åldersgruppen 16-29 år rapporterar fortfarande mer stress och nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört inte bara med äldre kvinnor utan också med jämnåriga män.

Undersökningen innehåller också andra resultat. Exempelvis har andelen som haft kontakt med sjukvården och andelen med högt blodtryck ökat sedan 2004, bland både män och kvinnor. Medan andelen med högt blodtryck har ökat mellan åren 2004-2009 bland kvinnor med kort utbildning (högst tvåårig gymnasieskola) har andelen bland de med längre utbildning och bland män, oavsett utbildning, inte förändrats under samma period.

För mer information:
Alla resultat ur Nationella folkhälsoenkäten finns tillgängliga på www.fhi.se/folkhalsoenkat

Före ytterligare information:
Cecilia Wadman, utredare, 063-19 97 26, e-post: cecilia.wadman@fhi.se
Ann Sofie Karlsson, utredare, 063-19 96 19, e-post: ann-sofie.karlsson@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, 063-19 96 52, e-post: johan.landin@fhi.se