Årjängs kommun

Öronmärkta pengar till ökat valdeltagande

Pressmeddelande   •   Mar 24, 2006 10:51 CET


Årjängs kommun tillhör en av de fem kommuner som har lägst valdeltagande i Sverige. Nu ska kommuninnevånarna förhoppningsvis bli bättre på att gå till valurnorna genom en demokratisatsning.

Gränskommunerna Haparanda, Dals Ed, Eda, Strömstad och Årjäng har ett gemensamt – de har Sveriges lägsta valdeltagande i kommunala val. I budgetpropositionen för 2006 meddelade regeringen att 20 miljoner kronor skall anvisas för en särskild demokratisatsning inför årets val som bland annat ger de fem aktuella kommunerna möjlighet att söka bidrag för att delta i detta projekt. Årjängs kommun lämnade in sin ansökan och beviljades 600.000 kronor till åtgärder med syftet att få upp valdeltagandet i kommunen. Pengarna kommer inte att tilldelas de enskilda partierna utan istället vara tillgängliga för föreningslivet till olika aktiviteter och arrangemang som ska syfta till att få fler att utnyttja sin möjlighet att rösta. Vilka kriterier som ska gälla för att få bidrag är ännu inte klart, men till exempel kan det röra sig om studiecirklar, valdebatter med lokala politiker arrangerade av olika föreningar eller att man bjuder in politiker på riksnivå.

- Trots att vi inte fastställt kriterier för bidragen har flera föreningar redan visat intresse för projektet, säger Årjängs kommunalråd Kjell Ericsson. Och det tycker vi är mycket positivt.

Ett nytt grepp för att öka möjligheten till att rösta är också att man valt öppna biblioteken i Årjäng och Töcksfors som vallokaler.

- Förut kunde man rösta i förväg på Posten, säger kommunsekreteraren Katarina Lundin. Men eftersom Posten gjort omorganisationer som påverkat öppettiderna och tillgängligheten valde valnämnden i Årjängs kommun att istället förlägga förhandsröstningen till biblioteken som har längre öppettider och som även ligger centralt.

Språkförbistring?

En av förklaringarna till det låga valdeltagandet i Årjäng kan vara att man har en hög andel invandrare, till största delen norrmän, bland innevånarna och att dessa av olika anledningar avstår från att rösta i de svenska kommunvalen. Totalt i Sverige är andelen röstberättigade som är invandrare cirka fem procent. I Årjängs kommun är andelen tolv procent och av dessa invandrare röstar endast cirka 25 procent. En annan stor grupp som avstår från att rösta är ungdomar. Bland män födda under 80-talet är valdeltagandet så lågt som 47 procent och bland kvinnor i motsvarande ålder ligger siffran på 62 procent.

- Därför kan det vara skäl att inrikta sig på invandrare och ungdomar i Årjängs kommun för att få upp valdeltagandet, säger Tomas Nilsson som från och med 1 mars har en projektanställning i Årjängs kommun som projektledare för valinformationsprojektet.

När det gäller de norska kommuninnevånarna menar Tomas att man kanske måste se över informationen som ges till dessa väljare.

- Om vi svenskar får välja att läsa en text på svenska eller norska väljer vi givetvis den svenska eftersom det är mycket lättare att förstå. Kanske måste vi erbjuda våra norska invandrare information på sitt eget språk. Dessutom har vi ibland en tendens att tro att det svenska och norska samhället är uppbyggt på samma sätt, vilket inte riktigt stämmer. Det finns skillnader och de norska innevånarna kanske behöver information om hur de svenska kommunerna fungerar.

Tomas menar dock att det finns en viss risk med att bara tala om samt inrikta sig på lågt valdeltagande bland invandrare och ungdomar.

- Valdeltagandet i Årjängs kommun behöver öka bland alla röstberättigade och min förhoppning är att det här projektet ska kunna åstadkomma det. Det här projektet ska vara ett komplement till det övriga valarbetet. Det ska märkas att det är valår!

Eva-Lena Nilsson