Europaparlamentet

Översikten för Europaparlamentets plenarsammanträde den 3-6 september 2007 i Strasbourg

Pressmeddelande   •   Aug 30, 2007 13:14 CEST

Översikten för Europaparlamentets plenarsammanträde den 3-6 september 2007 i Strasbourg.



Översikten finns också på Internet under länken:

http://www.europarl.europa.eu/news/expert/briefing_page/9222-246-09-36-20070716BRI09221-03-09-2007-2007/default_sv.htm



Europarl.eu.int > Nyheter > Presstjänst > Pressrum > Sammanträde





Med vänlig hälsning



Pernilla Jourde och Charlotte Wetter

Redaktion och information
E-mail: press-sv@europarl.europa.eu
Tfn: (32-2) 28 43411 (BXL)
Tfn: (33-3) 881 72420 (STR)






Sessionsöversikt 3-6 september 2007, Strasbourg




Viktiga händelser



Bränderna i Grekland och oron på den internationella finansmarknaden, terrorism och transport av farlig gods, förbud av vätskor ombord på flygplan, EU:s inre marknad och konsumentpolitik, arbetet med att göra lagstiftningen bättre står på Europaparlamentets dagordning inför höstens första plenarsammanträde. Kampen mot alkoholrelaterade skador och EU-programmet mot drogmissbruk behandlas också och Portugals president talar i kammaren.



Måndagen inleds med uttalanden av kommissionen om bränderna i Grekland (en resolution röstas på onsdagen). Merparten av kvällen ägnas sedan en gemensam debatt om EU:s arbete med att få till stånd en bättre lagstiftning utifrån fyra initiativbetänkanden (Lévai, Doorn, Gargani och Medina Ortega).



Kommissionen ska sedan svara på en muntlig fråga från Jan Andersson om EURES verksamhetsrapport 2004-2005: Mot en gemensam europeisk arbetsmarknad.



På tisdagen ska parlamentet debattera ett betänkande av Toubon som rör översynen av den inre marknaden. Kommissionen ska uttala sig om risken för nedläggning av varven i Gdansk. Följer sedan två betänkanden från transportutskottet om transport av farligt gods (Liberadzki) och om godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet (Ayala Sender). Ett betänkande om EU:s strategi för att bekämpa alkoholrelaterade skador behandlas också och reformen av EU:s mjölksektor utifrån tre betänkanden av Jeggle.



Portugals president Anibal António Cavaco Silva ska tala i kammaren kl. 12.00.



På eftermiddagen ska rådet presentera sitt förslag till EU:s allmänna budget för 2008.



Onsdagsförmiddagen är vigd åt en debatt om kampen mot terrorismen med uttalanden av rådet och kommissionen. Debatten baseras på två muntliga frågor (resolution först i oktober).



Under omröstningen kommer ett resolutionsförslag om EU:s begränsningar av vätskor som passagerare får ta med sig ombord på flygplan att röstas. Ärendet debatteras i kammaren i våras.



På eftermiddagen ska rådet och kommissionen uttala sig om oron på finansmarknaden och svara på en muntlig fråga om konferensen i Madrid för bekämpning av ökenspridning den 3-14 september 2007. Sedan debatteras Valenciano Martínez-Orozcos betänkande om hur EU:s dialoger och samråd om mänskliga rättigheter fungerar med tredjeländer, följt av ett betänkande från fiskeutskottet om hållbart fiske (Fraga Estévez).



På torsdagen debatteras kommissionens grönbok om översynen av konsumentlagstiftningen utifrån ett betänkande av Patrie och sedan debatteras Segelströms andrabehandlingsrekommendation om programmet ”Förebyggande av narkotikamissbruk och information” som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa (2007-2013)".



På eftermiddagen hålls debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer.





Kontakt:

Pernilla Jourde

E-mail : press-sv@europarl.europa.eu

Tfn: (32-2) 28 43411 (BXL)

Tfn : (33-3) 881 72420 (STR)

Tfn : (+32) 498 98 33 39





Preliminär föredragningslista


Måndagen den 3 september 2007



Kl 17:00 - 22:00

Återupptagande av sessionen och arbetsplan

Anföranden på en minut (artikel 144 i arbetsordningen)

Uttalande av kommissionen - Skogsbränderna i Grekland

Gemensam debatt - Bättre lagstiftning inom Europeiska unionen

Betänkande av Katalin Lévai (A6-0273/2007) - Programmet - Bättre lagstiftning

Betänkande av Bert Doorn (A6-0280/2007) - Bättre lagstiftning 2005: tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna - trettonde årsrapporten

Betänkande av Giuseppe Gargani (A6-0271/2007) - Strategi för förenkling av lagstiftningen

Betänkande av Manuel Medina Ortega (A6-0259/2007) - Juridiska och institutionella följder av användningen av "soft Law-instrument"

Slut på den gemensamma debatten

Muntlig fråga - EURES verksamhetsrapport 2004-2005: Mot en gemensam europeisk arbetsmarknad (B6-0136/2007)





Tisdagen den 4 september 2007

Kl 9:00 - 11:20, 15:30 - 17:30 och 21:00 - 24:00

Omröstning om begäran om brådskande förfarande (artikel 134 i arbetsordningen)

Betänkande av Jacques Toubon (A6-0295/2007) - Granskning av den inre marknaden: avlägsna hinder och ineffektivitet genom ett bättre genomförande och en bättre tillämpning

Muntlig fråga - Stadgan för europeiska privata aktiebolag, bolagsrätt (B6-0137/2007)

Uttalande av kommissionen - Risk för nedläggning av varv i Gdansk

Betänkande av Bogusław Liberadzki (A6-0253/2007) - Transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar

Betänkande av Inés Ayala Sender (A6-0286/2007) - Godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet

Muntlig fråga - Det europeiska luftrummet (B6-0135/2007)

Betänkande av Alessandro Foglietta (A6-0303/2007) - En EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna

Gemensam debatt - Mjölk

Betänkande av Elisabeth Jeggle (A6-0282/2007) - Hållbarhetsbehandlad mjölk avsedd som livsmedel (ändring av direktiv 2001/114/EG)

Betänkande av Elisabeth Jeggle (A6-0283/2007) - Den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (ändring av förordning (EG) nr 1255/1999)

Betänkande av Elisabeth Jeggle (A6-0284/2007) - Ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (ändring av förordning (EG) nr 2597/97)

Slut på den gemensamma debatten

Kl 11:30 - 12:00

Omröstning

I enlighet med artikel 43.1 i arbetsordningen:

Betänkande av Gerardo Galeote (A6-0285/2007) - NUTS - ändring av förordning (EG) nr 1059/2003 med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen

I enlighet med artikel 131 i arbetsordningen

Betänkande av Agustín Díaz de Mera García Consuegra (A6- /2007) - Initiativ från republiken Finland inför antagandet av rådets beslut om ändring av rådets akt om antagande av regler för Europols analysregister

Resolutionsförslag - Naturkatastrofer

Färdigbehandlade texter

Kl 12:00 - 12:30

Högtidligt möte - Portugals president besöker parlamentet

Kl 12:30 - 13:00

Fortsättning på omröstningen

Kl 15:00 - 15:30

Rådets presentation av förslaget till allmän budget - Budget 2008

Kl 17:30 - 19:00

Frågestund med frågor till kommissionen





Onsdagen den 5 september 2007

Kl 9:00 - 11:50

Muntliga frågor till rådet och kommissionen - Kampen mot terrorism

Kl 12:00 - 13:00

Omröstning

Betänkande av James Elles (A6-0300/2007 - Förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2007 för budgetåret 2007

Betänkande av Paul Casaca (A6-0297/2007) - Medlemsstaternas ansträngningar under 2005 för att uppnå en hållbar balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter

Resolutionsförslag - EU:s begränsningar av vätskor som passagerare får ta med sig ombord på flygplan

Färdigbehandlade texter

Kl 15:00 - 17:30, 21:00 - 24:00

Uttalande av rådet och kommissionen - Oron på finansmarknaden

Muntlig fråga - Mål inför konferensen i Madrid för parterna i konventionen för bekämpning av ökenspridning den 3-14 september 2007

Betänkande av Elena Valenciano Martínez-Orozco (A6-0302/2007) - Hur dialogerna och samråden om mänskliga rättigheter fungerar med tredjeländer

Betänkande av Carmen Fraga Estévez (A6-0298/2007) - Att genomföra hållbarhet inom EU:s fiske genom maximal hållbar avkastning

Eventuellt: Betänkanden upptagna i enlighet med artikel 134 i arbetsordningen

Kl 17:30 - 19:00

Frågestund med frågor till rådet





Torsdagen den 6 september 2007

Kl 10:00 - 11:50 och 15:00 - 16:00

Betänkande av Béatrice Patrie (A6-0281/2007) - Grönbok om översynen av konsumentlagstiftningen

Betänkande av Inger Segelström (A6-0000/2007) ”Förebyggande av narkotikamissbruk och information” som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” (2007-20013)

Kl 12:00 - 13:00

Betänkande av Miroslav Ouzký (A6-0263/2007) - Internationella hälsoreglementet

Omröstning om färdigbehandlade texter

Kl 16:00 - 17:00

Debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer - (artikel 115 i arbetsordningen)

Kl 17:00

Omröstning

Resolutionsförslag om debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (artikel 115 i arbetsordningen )

Färdigbehandlade texter

Talartid (artikel 142 i arbetsordningen)











Innehåll
Transporter

Flygtrafik - förordningen om vätskor bör ses över utan dröjsmål

Inlandstransport av farligt gods - enklare och säkrare

Jättelångtradare på EU:s vägar - på stränga villkor

Budget

Rådet presenterar sin första behandling av EU:s budget för 2008

Institutioner

Portugals president i kammaren

Bättre lagstiftning i EU

Översyn av den inre marknaden

Sysselsättningspolitik

Nätverket för arbetsförmedlingar (EURES) verksamhetsrapport 2004-2005

Konsumenter

Grönboken om översynen av konsumentregelverket

Industri

Stadgan för europeiska privata aktiebolag och bolagsrättsdirektivet

Ekonomiska och monetära frågor

Oron på finansmarknaden

Mänskliga rättigheter

Dialoger och samråd med tredjeländer om mänskliga rättigheter

Jordbruk

Reformen av mjölksektorn får inte bli för dyr för producenterna

Folkhälsa

Stöd för EU-strategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna







Transporter

Flygtrafik - förordningen om vätskor bör ses över utan dröjsmål


Ledamöterna är bekymrade över de kostnader som förordningen om förbud mot vätskor ombord på flygplan medför. Besvären och kostnaderna bedöms oproportionerliga. I ett förslag till resolution från transportutskottet som plenum ska behandla uppmanas därför kommissionen att utan dröjsmål och därefter regelbundet se över ifrågavarande förordning.



Ledamöterna i Europaparlamentet stöder alla säkerhetsåtgärder som vidtas för att motverka riskerna för terroristattacker inom luftfarten och inser behovet av hög säkerhet. De anser dock att bestämmelserna ska vara realistiskt utformade för att minimera risken och stå i proportion till risken.



Genomförandet av kommissionens förordning om gemensamma grundläggande standarder avseende luftfartsskydd (medförande av vätskor ombord på flygplan) innebär ökade kostnader för flygplatser och flygoperatörer, påpekar ledamöterna, som dessutom anser att förordningen medför stor olägenhet och kostnader för passagerare, i synnerhet transitpassagerare, som ett resultat av beslagtagningen av privat egendom.





Ledamöterna är bekymrade över att de kostnader som förordningen medför inte står i proportion till det mervärde den kan ge i form av ytterligare säkerhetsbestämmelser genom förordningens genomförande. Kommissionen uppmanas att utan dröjsmål och därefter regelbundet se över förordning (EG) nr 1546/2006 om medförande av vätskor ombord på flygplan.



Resolutionsförslag: B6-0267/2007

Omröstning: 5.9.2007





Inlandstransport av farligt gods - enklare och säkrare


Transportutskottet stöder kommissionens förslag som syftar till att harmonisera bestämmelser om transporter av farligt gods och göra dem så enkla att följa som möjligt. Utskottet välkomnar att det nya förslaget samlar tidigare bestämmelser i ett enda direktiv som nu dessutom kommer att omfatta inre vattenvägar vilket kommer att underlätta intermodala transporter. Om plenum följer utskottets linje räcker det troligen med en enda behandling.



Den sammanlagda mängden farligt gods som transporteras inom EU uppgår till 110 miljarder tonkilometer per år, varav 58 % transporteras på väg, 25 % på järnväg och 17 % på inre vattenvägar. Andelen väg- och vattenvägstransporter ökar medan andelen järnvägstransporter minskar. Av den totala godstransporten uppgår transporten av farligt gods till 8 %. EU-bestämmelser finns redan men de är föråldrade och svåra att efterleva, dessutom bör även transporter på inre vattenvägar omfattas.



Transportutskottet har med bred majoritet antagit ett betänkande av Bogusław LIBERADZKI (PSE, PL) om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar.



De internationella överenskommelserna om internationell transport av farligt gods bygger på FN:s rekommendationer, (Recommendations on the Transport of Dangerous Goods Model Regulations) och följande tre överenskommelser har genomförts inom den europeiska sektorn för transport på väg, järnväg och inre vattenvägar:



• Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR).



• Reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID).



• Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre

vattenvägar (nedan kallad ADN).



Nästan alla EU-medlemsstater har undertecknat ADR och RID, däribland Sverige. ADN har ännu inte trätt i kraft. Överenskommelsen håller på att ratificeras och förväntas träda ikraft senast under 2009.



Den specifika lagstiftningen för de olika transportsätten i EU innehåller inkonsekvenser. Dessutom är vissa bestämmelser redan föråldrade eller kommer att bli det inom kort.



För närvarande regleras transport av farligt gods inom EU i fyra direktiv [94/55/EG (ADR), 96/49/EG (RID) samt 96/35/EG och 2000/18/EG om säkerhetsrådgivare]. I ytterligare fyra kommissionsbeslut beviljas undantag från ramdirektiven (2005/263/EG, 2005/903/EG, 2005/180/EG och 2005/777/EG). EU-lagstiftningen omfattar endast transport av farligt gods på väg och järnväg. EU-bestämmelser för transport av farligt gods på inre vattenvägar saknas.



Kommissionens förslag innebär att direktiven aktualiseras och att även transport på inre vattenvägar kommer att omfattas. Utskottet stöder i princip kommissionens förslag och har främst antagit en rad tekniska ändringar, bl.a. för att möjliggöra för medlemsstaterna att fastställa särskilda säkerhetskrav för nationell och internationell transport av farligt gods inom deras territorier när det gäller transport av farligt gods som inte omfattas av direktivet, användning av föreskrivna rutter och särskilda bestämmelser för transport av farligt gods på passagerartåg.



Det ska också klart framgå att medlemsstaterna ska ha rätt att reglera och förbjuda transport av farligt gods inom sina territorier, men endast av andra skäl än säkerhetsskäl. Tillämpningen av denna bestämmelse förutsätter att den behöriga myndigheten påvisar behovet av åtgärder.



Genom att ändra tidsramen för undantag och förlängande av godkännande från fem till sex år vill ledamöterna underlätta alla former av strykningar, ändringar eller tillägg, med hänsyn till att ADR, RID och ADN ändras vartannat år.



Var och en av medlemsstaterna får, undantagsvis och förutsatt att säkerheten inte äventyras tillägger utskottet, utfärda individuella tillstånd för sådana transporter av farligt gods inom sitt territorium som är förbjudna enligt direktivet eller utföra sådana transporter på andra villkor än de som fastställs i detta direktiv, på villkor att det är fråga om transporter som är tydligt definierade och tidsbegränsade.



Om parlamentet följer utskottets linje kommer rådet sannolikt att godta ändringarna och ärendet slutföras genom en enda behandling.



Föredragande: Bogusław LIBERADZKI (PSE, PL)

Betänkande: A6-0253/2007

Beslutsförfarande: Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)

Debatt: 4.9.2007







Jättelångtradare på EU:s vägar - på stränga villkor


Transportutskottet har antagit ett initiativbetänkande om kommissionens meddelande om godslogistik i Europa. Ledamöterna kan tänka sig att man på strikta villkor tillåter långtradare med en lastkapacitet på 60 ton, på begäran av om inom berörda medlemsstater. Den maximala tillåtna vikten inom EU är 40 ton, men Sverige och Finland har ett undantag som innebär att lastbilar får ha en totalvikt på max på 60 ton.



Transportutskottet har varit oenigt om huruvida längre lastbilar med en lastkapacitet på upp till 60 ton har negativa eller positiva effekter för miljön. I Sverige och Finland har man framhållit att tre lastbilar blir två, men å andra sidan tenderar effektiviseringen att främja vägtransporten till förfång för järnvägen.



Utskottet för transport och turism enades om en kompromiss som återfinns i Inés AYALA SENDERs (PSE, ES) initiativbetänkande om kommissionens meddelande om godslogistik i Europa för en hållbar rörlighet. Kompromissen medger fordon med en lastkapacitet på 60 ton på vissa rutter på begäran av och inom en medlemsstat ska tillåtas. Nu ska plenum behandla ärendet.



Transportsektorn står för 20 procent av den totala primärenergikonsumtionen i EU, varav 98 procent utgörs av fossila bränslen, varför alla transportsätt måste bli miljövänligare och mer energieffektiva.



Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits sedan 2001 inom ramen för EU:s gemensamma transportpolitik inte är tillräckliga för att möta de nya ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna. Ledamöterna välkomnar därför kommissionens meddelande "Godslogistik i Europa – nyckeln till hållbar rörlighet" och stöder kommissionens avsikt att lägga fram en handlingsplan för godslogistik under hösten 2007. Logistiken bör föras högre upp på den politiska dagordningen, anser ledamöterna. Utskottet välkomnar också kommissionens avsikt att upprätta ett gemensamt transportdokument, en EU-modell, för all godstransport, oavsett transportsätt. Ett sådant dokument bör ge transportföretagen entydig säkerhet kring rättsläget och ersätta den omfattande mängden av befintliga transportdokument.



Utskottet betonar att en innovativ logistik, sammodalitet och säkrare och hållbar rörlighet bör stödjas i handlingsplanen för godslogistik. Utskottet föreslår slutligen att kommissionen endast bör tillåta användningen av fordon med en lastkapacitet på 60 ton på vissa rutter på begäran av och inom en medlemsstat.



Ledamöterna beklagar följderna av rådets nedskärningar inom de transeuropeiska transportnäten för utvecklingen av logistik för godstransporter inom EU och efterlyser en reviderad ståndpunkt i samband med halvtidsöversynen 2008–2009 om finansieringen av EU-politiken för att nå en slutgiltig lösning på det ständiga problemet med underfinansiering av den gemensamma transportpolitiken, särskilt av TEN- och ITS-projekt.



Logistikutbildning och yrkets attraktionskraft

Utbildning och livslångt lärande bör vara prioriterade områden, anser utskottet som stöder förslaget om att utarbeta gemensamma utbildningsstandarder och riktmärken på frivillig basis samt ömsesidigt erkännande av den kunskap och kompetens som all den personal som arbetar med transport och logistik besitter. Detta skulle kunna bidra till att överbrygga problemen med den nuvarande bristen på kvalificerad personal på alla nivåer och inom alla sektorer av logistiken.



Föredragande: Inés AYALA SENDER (PSE, ES)

Betänkande: B6-0286/2007

Beslutsförfarande: Initiativbetänkande

Debatt: 5.9.2007







Budget

Rådet ska under Strasbourgveckan presentera sitt förslag till EU:s budget för 2008 efter att ha slutfört sin första behandling i mitten på juli.


Efter rådets första behandling uppgår budgetförslaget för EU:s allmänna budget för 2008 till 128 401 211 009 euro i åtagandebemyndiganden och 119 410 254 634 euro i betalningsbemyndiganden. Jämfört med 2007 års budget motsvarar dessa belopp en ökning på 1,44 % av åtagandebemyndigandena och en ökning på 3,39 % av betalningsbemyndigandena.



Rådet vägleddes av följande huvudprinciper:



– En fullgod finansiering av EU:s olika prioriterade områden.



– En noggrant kontrollerad ökning av betalningsbemyndiganden.



– Iakttagande av de befintliga taken i budgetramen, vilket säkerställer att det vid behov kvarstår tillräckliga marginaler till taken i de olika rubrikerna och underrubrikerna.



I juli beklagade ledamöterna i budgetutskottet bl.a. de nedskärningar som rådet gjort vad gäller konkurrenskraft och ökad sysselsättning samt inom sammanhållningspolitiken. Anslagen sänks också för forskning och innovation, vilket enligt budgetutskottet rimmar illa med nylansering av Lissabonstrategin.



När det gäller externa åtgärder och EU som global partner kommer Europaparlamentet att ta upp striden om anslag för ekonomiska behov i Kosovo och Palestina och för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.



När det gäller decentraliserade organ och genomförandeorgan är institutionerna överens om att dessa ska omfattas av bättre planering, granskning och insyn. Rådet och parlamentet betonar också att alla nya genomförandeorgan bör bygga på en kostnadsnyttoanalys.



Parlamentet kommer att slutföra sin första behandling i oktober och den andra behandlingen sker i december då budgeten slutgiltigen antas.



Debatt: 4.9.2007





Institutioner

Portugals president i kammaren


Inom ramen för det portugisiska ordförandeskapet kommer Portugals president Aníbal António Cavaco Silva att tala i Europaparlamentets kammare klockan tolv tisdagen den 4 september.



Anibal António Cavaco Silva är född den 15 juli 1939 i Boliqueime, Loulé, Algarve, Portugal och valdes som oberoende kandidat till Portugals president i januari 2006 Han valdes genom en enda valomgång och tillträdde den 9 mars 2006.



Anibal António Cavaco Silva avlade examen i ekonomi vid Lissabons institut för ekonomi (ISCEF) och uppnådde sin doktorstitel vid University of York, i Förenade kungariket.



1980-1981 var Aníbal António Cavaco finansminister.



Anibal António Cavaco Silva var premiärminister mellan 1985 och 1995 (då han också var ledare för Socialdemokratiska partiet (PSD)). Han är den premiärminister som tjänstgjort längst sedan Portugal blev en demokrati 1974. Han ledde det första portugisiska ordförandeskapet första halvåret 1992 och har varit drivande i Europas utveckling. Vidare har han engagerat sig i fredsprocessen i Angola och Moçambique. Han tog också initiativet till de årliga toppmötena mellan Portugal och Brasilien.



Mellan 1995 till 2005 lade han politiken åt sidan och arbetade på den ekonomiska fakulteten vid universitetet i Lissabon och på Universidade Católica Portuguesa.



Cavaco Silva har lovat att använda sitt inflytande som president till att hjälpa till med att genomdriva ekonomiska reformer och öka produktiviteten i landets ekonomi. Han har också sagt att Portugal ska inta en aktiv roll i Europeiska unionen och har framhållit betydelsen av de transatlantiska relationerna.



Presidenten har ingen lagstiftningsmakt men kan upplösa parlamentet, inlägga veto mot lagar, utlysa allmänna val och utnämna premiärministern med utgångspunkt från valresultaten.



Anibal António Cavaco Silva är gift med Maria Alves da Silva Cavaco Silva. De har två barn och fyra barnbarn.



4.9.2007







Institutioner

Bättre lagstiftning i EU


Europaparlamentet kommer att ägna måndagen den 3 september åt EU:s arbete med en förbättrad lagstiftning utifrån fyra initiativbetänkanden. Ledamöterna välkomnar processen och de uppnådda resultaten och uppmuntrar till fortsatta ansträngningar.



Kommissionens program för bättre lagstiftning från 2005 omfattar hela lagstiftningsprocessen, från de inledande idéerna till genomförandet och efterlevandet, med utgångspunkt i en noggrann tillämpning av subsidiaritetsprincipen.



När det gäller befintlig lagstiftning försöker man förenkla och modernisera regelverket genom olika lagstiftningstekniker, t.ex. omarbetning, upphävande, kodifiering och ändring. Metoder för att minska den administrativa bördan granskas också. Lagarna måste också genomföras korrekt och i tid.



När det gäller nya förslag har ett övergripande system för att bedöma de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna samt för att samråda med berörda och sakkunniga införts för att höja kvaliteten på den politiska utformningen och göra den mer enhetlig. Särskild vikt läggs vid att se till att förslagen står i proportion till det aktuella problemet och att åtgärder vidtas på rätt nivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen.



Kommissionen granskar också förslag som lagts fram för medlagstiftaren för att se om förseningar i antagandet beror på förslagens kvalitet och relevans, och om de i så fall bör dras tillbaka.



I det betänkande av Katalin LÉVAI (PSE, HU), som rättsutskottet antagit, välkomnar ledamöterna kommissionens och övriga berörda parters arbete. Följande förhandsvillkor bör dock uppfyllas anser utskottet:





Rådet, kommissionen och Europaparlamentet måste få medverka fullt ut och gemensamt.

Det måste finnas ett brett och öppet samråd med alla berörda parter, inklusive icke statliga organisationer.

Ansvarsskyldigheten hos gemenskapens organ i samband med lagstiftningsprocessen och den allmänna öppenheten i denna process, särskilt genom att öppna rådets möten för allmänhetens insyn när rådet handlar som lagstiftare, måste förstärkas.

Vid varje bedömning som avser förenkling måste ekonomiska, sociala, miljömässiga och hälsomässiga aspekter beaktas på likvärdig basis, och hänsyn får inte tas endast till kortsiktiga överväganden.

Förenklingsprocessen får inte under några omständigheter medföra en försämring av de standarder som finns i nuvarande lagstiftning.



Förenkling av lagstiftningen

I Giuseppe GARGANIs (EPP-ED, IT) betänkande om strategi för förenkling av lagstiftningen välkomnar utskottet kommissionens arbete med att påskynda kodifieringen av gemenskapens regelverk, med hänvisning till att kodifiering är en viktig och grundläggande metod för att åstadkomma en förenklad lagstiftning. Kommissionen uppmanas att en gång för alla väljer omarbetning som sedvanlig lagstiftningsmetod, för att på så sätt kunna lägga fram en fullständig text i samband med varje lagstiftningsinitiativ även när det handlar om enstaka ändringar, och då tydligt ange vilka avsnitt som är nya och vilka som är oförändrade. Detta skulle göra texten mer lättbegriplig och underlätta insynen i gemenskapslagstiftningen.







Föredragande: Katalin LÉVAI (PSE, HU), Giuseppe GARGANI (EPP-ED, IT), Bert DOORN (EPP-ED, NL) och Manuel MEDINA ORTEGA (PSE, ES)

Betänkande: A6-0273/2007 och A6-0271/2007, A6-0280/2007 och A6-0259/2007

Beslutsförfarande: Initiativbetänkande

Debatt: 3.9.2007







Översyn av den inre marknaden


Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd har inför kommissionens översyn av den inre marknaden som ska läggas fram i oktober antagit ett betänkande om undanröjande av hinder och ineffektivitet genom bättre genomförande av befintlig lagstiftning rörande den inre marknaden. Mer måste också göras för att förklara fördelarna med den inre marknaden för medborgarna, anser ledamöterna.



Den inre marknadens inrättande 1992 baserade sig på följande tre huvudprinciper: konkurrens, samarbete och solidaritet. Den inre marknaden utgör en hörnpelare i den europeiska integrationen och betraktas som en av EU:s största framgångar. De fyra friheterna, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor, som ligger till grund för den inre marknaden, är drivkraften bakom den sociala marknadsekonomin.



En misstrodd inre marknad?

I det betänkande av Jacques TOUBON (EPP-ED, FR), som utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd antagit, berörs också det faktum att den inre marknadens förtjänster inte alltid ter sig uppenbara för medborgarna som anser att den tenderar att leda till orättvisor och social eller miljömässig dumpning.



Social och territoriell sammanhållning är en av de centrala faktorerna på den inre marknaden och utskottet betonar därför vikten av att stärka medborgarnas förtroende genom att främja gemensamma sociala mål och miljömål i medlemsstaterna, till exempel bra arbetstillfällen, jämställdhet, folkhälsoskydd och miljöskydd. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att förhindra konkurrerande lagstiftning mellan medlemsstaterna.



Utskottet beklagar att medlemsstaterna inte verkar känna ett tillräckligt praktiskt egenansvar för den inre marknaden. Det hoppas att förbindelserna med de nationella parlamenten kan förstärkas, så att problemen och fördelarna med den inre marknaden blir tydligare för företrädarna för medborgarna i medlemsstaterna.



"Work in progress" och innovation

Den inre marknaden utvecklas ständigt. Ledamöterna anser det angeläget att fullborda liberaliseringen av nätverksuppbyggda industrier såsom transport-, telekommunikations-, post- och energiöverföringssektorerna. De anser också att en balanserad energimix är det enda sättet att nå klimatmålen. Utskottet välkomnar slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel 2007, men beklagar att kärnkraftens roll inte nog betonas.



Utskottet framhåller vidare vikten av att skapa ett gemenskapspatent och ett högkvalitativt, kostnadseffektivt och innovationsvänligt rättssystem för europeiska patent som är förenligt med EG-domstolens befogenheter.



De fyra friheterna

Fri rörlighet för varor är av central betydelse för den inre marknadens effektivitet. Parlamentet påminner om att 25 procent av de varor som tillverkas i EU fortfarande inte omfattas av harmoniseringsåtgärder.



Utskottet betonar också vikten av att uppmuntra fri rörlighet för arbetstagare på den inre marknaden eftersom den fria rörligheten för arbetstagare gynnar företagens konkurrenskraft och främjar innovation genom utbyte av know-how och ökad konkurrens.



Fortsatt ekonomisk integration inom Europeiska unionen bedöms nödvändig som ett bidrag till en hållbar tillväxt, särskilt genom lägre transaktionskostnader, större möjligheter till riskdelning och en effektivare resursfördelning. Man bör därför avlägsna hindren för att inrätta ett gemensamt betalningsområde samt ytterligare avreglera marknaderna för posttjänster.



Ledamöterna gläds åt kommissionens initiativ att minska företagens administrativa börda och uppmanar till fler sådana insatser för att förbättra tillgången till den inre marknaden utan att minska det nödvändiga skyddet för medborgarna, konsumenterna och de anställda.



De välkomnar också kommissionens initiativ som syftar till att fastställa gemensamma principer i samband med statligt stöd och regler för offentlig upphandling som är tillämpliga på tjänster av allmänt intresse och reda ut oklarheter när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster av allmänt intresse på den inre marknaden.



Den internationella dimensionen

Ledamöterna beklagar att vissa medlemsstater vidtar åtgärder för att skydda sin hemmamarknad. Lika villkor måste finnas på hela den inre marknaden eftersom en väl fungerande inre marknad utgör en konkurrensfördel för EU med hänsyn till globaliseringen.



Kommissionens initiativ att inleda en grundlig översyn av unionens handelspolitiska skyddsinstrument noteras och utskottet betonar att verkningsfulla handelspolitiska skyddsinstrument är av central betydelse för konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen. EU bör bibehålla sin ledarroll när det gäller att förbättra och stärka disciplinen på WTO nivå.



Slutligen anser utskottet att EU bara kommer att kunna lyckas i en global ekonomi om man i förhållande till sina handelspartner har en lika hög eller rentav högre innovativ kapacitet.



Föredragande: Jacques TOUBON (EPP-ED, FR)

Betänkande: B6-0295/2007

Beslutsförfarande: Initiativbetänkande

Debatt: 4.9.2007







Sysselsättningspolitik

Nätverket för arbetsförmedlingar (EURES) verksamhetsrapport 2004-2005


Kommissionen kommer att måndagen den 3 september få svara på en muntlig fråga av Jan Andersson, ordförande för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om Europeiska nätverk för arbetsförmedlingar EURES verksamhetsrapport 2004-2005 och om kommissionens fortsatta avsikter rörande nätverket. Frågan åtföljs av en debatt.



Frågeställaren Jan ANDERSSON (PSE, SE) påminner inledningsvis om att Europaparlamentet utökade budgetposten för Europeiska nätverk för arbetsförmedlingar med 2 miljoner euro för 2007. Ökningen syftade till fortsatt utbyggnad av nätverket och dess verksamhet.



Europeiska året för arbetstagarnas rörlighet 2006 ledde till en avsevärd ökning av antalet besökare på EURES-portalen för rörlighet i arbetslivet. Andersson anser att EURES-portalen bör bli en viktig plattform för kommunikation på den europeiska arbetsmarknaden där allt som har att göra med geografisk och yrkesmässig rörlighet för arbetstagare finns tillgängligt. Dess mål bör vara att undanröja befintliga hinder, särskilt när det gäller arbetsrelaterade socialförsäkringsfrågor.



Anderson undrar om kommissionen avser att utveckla innehållet i EURES-portalen för att tillgodose tredjelandsmedborgarnas behov, då det med tanke på den demografiska utvecklingen i EU antagligen kommer att finnas ett växande behov av ökad invandring för att möta den europeiska arbetsmarknadens behov.



Andersson vill veta om kommissionen avser att ge tillgång till lediga tjänster och information om lediga tjänster för säsongs- eller korttidsanställda, eftersom budgetökningen också är avsedd att finansiera åtgärder för tillhandahållande av information till säsongsanställda som är verksamma i andra medlemsstater än sina ursprungsländer.



Hur avser kommissionen att ytterligare stödja och främja arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet som ett led i arbetet för att förbättra den europeiska arbetsmarknadens funktion? frågar han vidare.



Slutligen uppmanar han kommissionen att redogöra för hur den avser att använda sig av forskningsresultat och goda förfaranden som tagits fram i samband med EURES-projekt såsom ”EURES i gränsregionerna” för att främja fri rörlighet för alla europeiska medborgare och uppmana medlemsstaterna att avskaffa övergångsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare.



Muntlig fråga: B6-0136/2007

Debatt: 3.9.2007







Konsumenter

Grönboken om översynen av konsumentregelverket


Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd har antagit ett initiativbetänkande om kommissionens grönbok om en översyn av konsumentregelverket i EU och ger sina synpunkter på förslaget. Det förordar ett blandat tillvägagångssätt, dvs. ett horisontellt instrument som vid behov kombineras med vertikala sektorsinriktade åtgärder.



Hälften av alla EU medborgare (50 procent) är mer ovilliga att handla över gränserna än inom landet. Över två tredjedelar (71 procent) tror att det är svårare att lösa vissa problem vid inköp över gränserna, som exempelvis klagomål, returer, prisavdrag och garantier. 48 procent av detaljisterna säger sig vara redo att bedriva handel över gränserna, men endast 29 procent av dem gör det i praktiken. 43 procent av detaljisterna tror även att deras handel över gränserna skulle öka om samma lagar för konsumenttransaktioner gällde inom hela Europeiska unionen.



Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd har antagit ett initiativbetänkande av Béatrice PATRIE (PSE, FR) om kommissionens grönbok om en översyn av konsumentregelverket i EU. Yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor föredrogs av Olle Schmidt. Ledamöterna vill att den inre detaljhandelsmarknaden fullbordas och att kvardröjande konkurrenshinder i avtalsrätt och näringslagstiftning avvecklas till fördel för gemenskapens 493 miljoner medborgare och konsumenter. Kommissionen har meddelat att ett nytt förslag till ramlagstiftning ska läggas fram 2008.



Utskottet välkomnar kommissionens grönbok om översynen av konsumentregelverket, särskilt det uttalade målet att modernisera, förenkla och förbättra regelsystemet för näringsidkare och konsumenter, och därmed underlätta gränsöverskridande handel och stärka konsumentförtroendet. Det rekommenderar att denna översyn i första hand ska gälla uppdateringen och samordningen av de åtta konsumentskyddsdirektiv som nämns i grönboken. Ledamöterna förespråkar ett blandat tillvägagångssätt, dvs. ett horisontellt instrument som vid behov kombineras med vertikala åtgärder. De motsätter sig att man utnyttjar översynen av gemenskapens regelverk till att utvidga bestämmelserna i de befintliga sektorsdirektiven eller lägga till ytterligare direktiv. De föreslår vidare att de sektorsvisa verktygen som är föremål för denna översyn ska bygga på principen om minimal harmonisering, i kombination med principen om ömsesidigt erkännande på harmoniserade områden, vilket inte utesluter en maximal harmonisering där det här visar sig nödvändigt med tanke på konsumenterna och näringsidkarnas intressen.



Vissa övergripande frågor ska regleras i det horisontella instrumentet och gälla för alla konsumentavtal för samstämdhet när det gäller gemensamma definitioner och allmänna bestämmelser om informationskrav och utformningen av ångerrätten och rätten att säga upp avtal.



Olämpliga villkor

Utskottet kräver att kommissionen fortsätter att undersöka möjligheten att kombinera en ”svart lista” över förbjudna villkor med en ”grå lista över villkor som anses oskäliga och övriga villkor vars oskälighet konsumenten skulle kunna påvisa genom att väcka talan vid domstol på basis av enhetliga kriterier som fastställda på förhand.



Garantiperioden

Det horisontella instrumentet bör föreskriva att tidsgränsen för ansvar vid fel på varan ska förlängas med den tid under vilken konsumenten inte kunnat använda varan på grund av avhjälpande av fel, anser utskottet.



Ångerrätt

Utskottet betonar att det är nödvändigt att harmonisera beräkningssättet för tidsfristens början och ångerfristen genom att prioritera tidsfristberäkning med hjälp av kalenderdagar, i syfte att öka transaktionernas rättsliga säkerhet.



Frånträde av avtal

Konsumenternas förtroende för den inre marknaden skulle öka om det horisontella instrumentet föreskrev att en konsument kan frånträda ett avtal, anser ledamöterna. Det horisontella instrumentet bör också slå fast att konsumenten inte ska stå för några kostnader förutom de direkta kostnaderna för att returnera varor.



Införandet av ett ”standardiserad formulär om frånträde av avtal” på gemenskapens alla officiella språk skulle förenkla procedurerna, minska kostnaderna, skapa större insyn och främja konsumenternas förtroende.



Påföljder

Utskottet anser att införandet av allmänna avtalsvillkor om påföljder inte bör omfattas av översynen, eftersom detta begrepp berör den avtalsrätt som gäller i respektive medlemsstat.



När det gäller kollektiva prövningsmöjligheter anser ledamöterna att diskussioner bör föras, trots nationella skillnader i affärsseder.



Berörda direktiv

Rådets direktiv 85/577/EEG för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 90/314/EEG om paketresor, semesterpaket och andra paketarrangemang

Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal.

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/47/EG om skydd för köparna vad avser vissa aspekter i avtal om nyttjanderätten till fast egendom på tidsdelningsbasis.

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal.

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter.

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/27/EG om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen

Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier.



Föredragande: Béatrice PATRIE (PSE, FR)

Betänkande: B6-0281/2007

Beslutsförfarande: Initiativbetänkande

Debatt: 6.9.2007









Industri



Stadgan för europeiska privata aktiebolag och bolagsrättsdirektivet


Kommissionen ska svara på en muntlig fråga från rättsutskottets ordförande Giuseppe Gargani om läget i lagstiftningsförfarandet rörande stadgan för europeiska privata aktiebolag och det fjortonde bolagsrättsdirektivet.



I en resolution från februari 2007 begärde Europaparlamentet att kommissionen skulle lägga fram ett förslag till lagstiftning om en stadga för europeiska privata aktiebolag i linje med kommissionens egna planer att lägga fram ett förslag till lagstiftning för europeiska privata aktiebolag mellan 2006 och 2008 (se kommissionens meddelande ”Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen” (KOM(2003)0284 slutlig). Uppgifter finns om att kommissionen inte kommer att bli klar med konsekvensbedömningen av stadgan för europeiska privata aktiebolag förrän i februari 2008.



I meddelandet anger kommissionen också att den skulle lägga fram ett förslag till lagstiftning om det fjortonde bolagsrättsdirektivet (direktivet) som ett kortsiktigt projekt mellan 2003 och 2005.



Europaparlamentet uppmanade i juli 2006 kommissionen att inom en snar framtid lägga fram ett förslag till direktiv och framhöll att det sedan länge emotsedda direktivet skulle fylla en lucka på den inre marknaden för bolag. Frågeställaren Giuseppe GARGANI (EPP-ED, IT) påpekar att kommissionen ännu inte lagt fram några förslag till direktiv och ställer följande frågor:



Vad är läget i förberedelsearbetet med förslaget till lagstiftning om stadgan för europeiska privata aktiebolag och det fjortonde bolagsrättsdirektivet?



Vilka konkreta problem i dessa ärenden gör att kommissionen skjuter upp dessa förfaranden?



Vilka andra problem än konkreta föreligger och får kommissionen att tveka?



Fortsätter kommissionen över huvud taget arbetet med att fullborda den inre marknaden för bolag och tar den sin uppgift på allvar?



Muntlig fråga: B6-0137/2007

Debatt: 4.9.2007







Ekonomiska och monetära frågor

Oron på finansmarknaden


Europaparlamentet kommer att med rådet och kommissionen debattera den aktuella oron på den internationella finansmarknaden.



Ledamöterna i Europaparlamentet kommer att dagen före Europeiska centralbankens månatliga möte, då räntas fastställs, debattera europeiska bankers och ECB:s agerande under den turbulens som uppstått till följd av det stigande antalet amerikaner som inte längre kan betala sina s.k. "sub-prime" bostadslån. Banker har lånat pengar till mindre bemedlade personer till högre räntor, vilket försatt flera låntagare i svårigheter.



Flertalet lån har i form av avancerade finansiella paket sålts vidare på den internationella finansmarkanden och europeiska banker har funnits bland köparna. Eftersom dessa produkters reella värde är oklart och finansinstitutionerna riskerar stora förluster har detta lett till fallande börsmarknader och försiktighet när det gäller ny utlåning, varför viss kapitalbrist nu råder. ECB injicerade nyligen 200 miljarder euro i den europeiska kreditmarknaden.



Ledamöterna kommer att ha tillfälle att analysera de europeiska aktörernas agerande, inklusive ECB:s, och eventuellt ställa krav på bättre övervakningsmekanismer i ljuset av den aktuella instabiliteten.



ECB håller sitt möte den 6 september och den 11 september kommer ECB:s ordförande Jean-Claude Trichet att närvara under ekonomiutskottets möte för att diskutera instabiliteten på finansmarknaden.



Debatt: 5.9.2007





Mänskliga rättigheter

Dialoger och samråd med tredjeländer om mänskliga rättigheter


Utskottet för utrikesfrågor efterlyser mer samstämmighet när det gäller EU:s dialoger och samråd med tredjeländer om mänskliga rättigheter. Kommissionen och rådet måste samordna sin verksamhet på området och Europaparlamentet bör informeras mer ingående. Klarare kriterier och övervakningsmekanismer bör dessutom antas.



Dialogerna om mänskliga rättigheter är ett av många instrument som EU kan använda för att genomföra sin politik på människorättsområdet. Utskottet för utrikesfrågor har antagit ett initiativbetänkande av Elena VALENCIANO MARTÍNEZ-OROZCO (PSE, ES) om hur dialogerna och samråden om mänskliga rättigheter fungerar med tredjeländer.



I betänkandet framhålls att de mänskliga rättigheterna är universella, individuella och odelbara, vilket innebär att inte bara de medborgerliga och politiska rättigheterna utan även de sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella rättigheterna måste upprätthållas och främjas. Kvinnors och barns rättigheter utgör en omistlig, väsentlig och odelbar del av de allmänna mänskliga rättigheterna, såsom de fastställs i Pekingdeklarationen och handlingsplanen från 1995.



Människorättsfrågor bör behandlas på högsta politiska nivå för att ge dessa frågor större politisk tyngd, anser ledamöterna. Främjande och skydd av mänskliga rättigheter i tredjeländer får inte styras av geopolitiska och geostrategiska allianser, betonar utskottet. Rådet uppmanas att fastställa tydliga kriterier för när en dialog eller ett samråd ska inledas, avbrytas eller avslutas, att göra en konsekvensanalys innan man motiverar ett inledande eller ett avbrytande



Kommissionen uppmanas att garantera enhetligheten för olika valobservationsuppdrag och processen för dialoger och samråd om mänskliga rättigheter. Kommissionen bör tillsammans med Europaparlamentet och berörda tredjeländer för perioden efter genomförda val inrätta ett system för övervakning av och stöd till demokratiseringsprocessen.



Ledamöterna anser att det är mycket viktigt att hitta olika sätt att förbättra samordningen mellan de olika EU institutionerna (rådet, kommissionen och Europaparlamentet) genom att upprätta ett interinstitutionellt trepartssamtal om den politiska dialogen samt dialogerna och samråden om mänskliga rättigheter. En större öppenhet och demokratisk kontroll är önskvärd vid tillämpningen av Europeiska unionens riktlinjer för dialogen om mänskliga rättigheter, samt bättre utvärdering.



Vidare bör de interparlamentariska församlingarnas och delegationernas inflytande under dialogerna och samråden om mänskliga rättigheter förbättras, anser ledamöterna.



Mellanöstern och Medelhavet

Betänkandet rör arbetet med mänskliga rättigheter i allmänhet men en rad landsspecifika rekommendationer utfärdas också. Rådet och kommissionen uppmanas att överväga möjligheterna att upprätta mekanismer för dialog och samråd om mänskliga rättigheter med Libyen, att i väntan på att associeringsavtalet med Syrien överväga möjligheten att upprätta en mekanism för dialog om mänskliga rättigheter med landet samt att informera den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet och parlamentets delegationer till de parlamentariska samarbetskommittéer som gemensamt inrättats av EU och de länder öster om EU som omfattas av grannskapspolitiken, och se till att dessa medverkar.



Kina

Den människorättsliga dialogen mellan EU och Kina måste utökas och förbättras betydligt. Människorättssituationen i Kina är fortfarande mycket oroande, anser ledamöterna. Rådet uppmanas att överväga att förlänga tidsperioden för dialogen och tillåta mer tid för att diskutera de aktuella frågorna, utskottet betonar dock behovet att ändra utformningen av dialogen så att den blir mer resultatinriktad, och inriktas på genomförandet av Kinas internationella folkrättsliga skyldigheter. Dialogen om mänskliga rättigheter bör inte ske isolerat i förhållande till de övriga frågor som behandlas inom ramen för förbindelserna mellan EU och Kina, i synnerhet innan man slutgiltigt ingår något nytt ramavtal om partnerskap och samarbete.



Ryssland

När det gäller samråden om mänskliga rättigheter med Ryssland anser utskottet att Europaparlamentet och europeiska och ryska icke-statliga organisationer bör engageras i denna process.



Samråd om de mänskliga rättigheterna måste liksom med Kina integreras bland övriga frågor i förbindelserna mellan EU och Ryssland, framför allt inför ett framtida partnerskaps- och samarbetsavtal.



Kommissionen och rådet uppmanas att som ett tillägg till klausulen om mänskliga rättigheter fastställa konkreta krav och inrätta effektiva mekanismer för att övervaka och kontrollera att de åtaganden som Ryssland gjort uppfylls, för att avsevärt förbättra den oroväckande situationen för människliga rättigheter i Ryssland, bland annat situationen rörande föreningsfrihet, yttrandefrihet och press- och mediefrihet.



Iran

Utskottet finner det oroande att dialogen om mänskliga rättigheter med Iran är avbruten sedan 2004 på grund av Irans bristande samarbetsvilja. Rådet uppmanas att inför parlamentet redogöra för bedömningen av dialogen om mänskliga rättigheter och de ytterligare åtgärder som skulle kunna vidtas för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Iran.

Kommissionen uppmanas att fortsätta med finansieringen av projekt som syftar till att stödja ett sunt styrelseskick, inklusive skydd av människorättsförsvarare, reformeringen av rättsväsendet och utbildningsprogram för barn och kvinnor.



Föredragande: Elena VALENCIANO MARTÍNEZ-OROZCO (PSE, ES)

Betänkande: A6-0302/2007

Beslutsförfarande: Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)

Debatt: 5.9.2007





Jordbruk





Reformen av mjölksektorn får inte bli för dyr för producenterna


Jordbruksutskottet anser att de besparingar som kommissionen vill uppnå genom sitt förslag till reform av marknaden för mjölk måste gagna mjölksektorn. Subventionerna för skolmjölk bör höjas och nödvändiga anpassningar av den europeiska marknaden för mjölkprodukter bör inte leda till att systemet med privat lagring hotas.



Europeiska kommissionen lade i februari fram tre förslag till ändringar av existerande förordningar och direktiv i syfte att förenkla den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter. Jordbruksutskottet har inför plenarsammanträdet behandlat förslagen i tre betänkanden av Elisabeth JEGGLE (EPP-ED, DE). Europaparlamentet ska endast höras och dess ändringar är inte bindande.



Det första betänkandet handlar om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter.



Minireformen får allmänt ledamöternas stöd, de vill endast uppnå en bättre balans när det gäller vissa aspekter av minireformen.



Budgetbesparingarna (som enligt kommissionens beräkningar kommer att uppgå till 117, 3 miljoner för perioden 2008 - 2013) bör gagna mjölksektorn, anser utskottet som vill inrätta ett mjölkfondsomstruktureringsprogram för att komplettera och stödja reformåtgärder inom mjölksektorn, genom



– stöd till omstruktureringsprocessen för mjölkproducenter och mjölkbearbetningsföretag



– förstärkning av säljfrämjande åtgärder och åtgärder på området för näringslära (reklam) inom mjölksektorn,



– stöd till upprätthållande och modernisering av mjölkproduktion som bedrivs under svåra förhållanden i bergsområden,



– främjande av skolmjölkssystemet.



Ett sådant omstruktureringsprogram bör kunna användas för att via säljfrämjande åtgärder och åtgärder på området för näringslära inom mjölksektorn hjälpa mjölkproducenter att landa mjukare vid den förestående hälsokontrollen 2008.



Skolmjölkssystemets mål stöds av ledamöterna, som anser det vara en viktig byggsten för att få en välbalanserad kost i kampen mot övervikt och fetma. För att målet ska kunna nås bör stödet därför ökas från 16,11 euro till 18,15 euro/100 kg för all mjölk från och med den 1 augusti 2007. Detta krav stöddes av det tyska ordförandeskapet. Vidare vill utskottet att kommissionen ska lägga fram en konsekvensbedömning av användningen av skolmjölkssystemet och i samband med detta undersöka ytterligare alternativ för att utöka sortimentet av produkter som omfattas av skolmjölkssystemet. framför allt bör nya, innovativa och hälsosamma produkter undersökas.



Utskottet stödde utan ändringar kommissionen föreslag om att



- sänka interventionspriset för skummjölkspulver med 2,8 procent till 169,80 euro/100 kg,



- slopa interventionsutlösare för smör,



- slopa nationella kvalitetsklasser för smör (för närvarande finns 27 nationella kvalitetsklasser som bör ersättas med en enda kvalitetsdefinition på EU nivå),



- slopa obligatorisk användning av importlicenser,



- slopa stödet för avsättning för militärstyrkor.



När det gäller ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter och ändringen av förordning (EG) nr 2597/97) stöder utskottet kommissionens vilja att gå konsumenterna till mötes i deras önskemål om fler produkter med mindre fetthalt.

.

För närvarande får endast tre kategorier konsumtionsmjölk tillverkas och marknadsföras i gemenskapen:



– skummjölk (0,5 % fett eller mindre),



– mellanmjölk (mellan 1,5 och 1,8 % fett),



– helmjölk (3,5 % fett eller mer).



Kommissionen vill nu även tillåta andra kategorier, förutsatt att fetthalten tydligt anges. Ledamöterna vill att detta ska anges omedelbart i samband med produktbeteckningen. En toleransmarginal på 0,2 % behövs enligt ledamöterna inte införas.



När det gäller ändringen av direktiv 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel stödde utskottet fullkomligt kommissionens förslag om att anpassa proteinhalten i mjölkpulver till till internationella normer (Codex) som föreskriver 34 %.



Den naturliga proteinhalten i mjölkpulver ligger för på 31–37 procent. Förslaget innebär att man tillåter en standardisering av proteinhalten på minst 34 procent uttryckt som fettfri torrsubstanshalt så att EU-producenterna kan konkurrera med producenterna i tredjeländer på lika villkor.



Föredragande: Elisabeth JEGGLE (EPP-ED, DE)

Betänkande: A6-0302/2007

Beslutsförfarande: Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I)

Debatt: 5.9.2007







Folkhälsa

Stöd för EU-strategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna


Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet stöder den EU-strategi för minskade alkoholrelaterade skador som kommissionen presenterade förra året och anger ytterligare åtgärder som bör vidtas av EU och medlemsstaterna. Utskottet vill bl.a. att man särskilt fokuserar på ungdomar, gravida kvinnor och förare. Nu ska plenum ta ställning.



Gemensamma problem men inte nödvändigtvis gemensamma lösningar

Europeiska unionen har enligt artikel 152 i EG-fördraget behörighet och skyldighet att ta itu med folkhälsoproblem genom att komplettera nationella åtgärder på området.



Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet välkomnar i ett initiativbetänkande av Alessandro FOGLIETTA (UEN, IT) meddelandet från kommissionen om en EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna från 2006, men tror inte att en enda gemensam alkoholpolitik för alla medlemsstater skulle vara möjlig. En rad alkoholpolitiska frågor är dock gränsöverskridande och ledamöterna påpekar att enskilda medlemsstater får allt svårare att genomföra en nationell alkoholpolitik även om EG-domstolen vid flera tillfällen bekräftat att kampen mot alkoholrelaterade skador är ett viktigt och relevant mål för folkhälsan, och därför kan rättfärdiga särskilda nationella regler.



Enligt föredraganden Foglietta håller en riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion på att utvecklas till ett betydande och oroväckande problem i alla EU:s medlemsstater, trots att man alltid har tillskrivit alkoholen ett varierande värde beroende på vilken tradition, region eller stat det är fråga om. Utskottet uppmanar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt sårbara befolkningsgrupper, såsom barn, ungdomar och gravida kvinnor, och att genom informations- och upplysningskampanjer samt bättre tillämpning av befintlig nationell lagstiftning bekämpa problemen med en riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion bland ungdomar, arbetstagare och förare.



Kommissionens undersökningar visar att riskfylld alkoholkonsumtion årligen skördar tusentals dödsoffer i Europa. Mer än hänför sig till alkoholrelaterade trafikolyckor med 17 000 dödsfall per år. Alkoholmissbruk är orsaken till 16 procent av alla fall av barnmisshandel inom familjen. Dessutom lider 60 000 personer i EU av fetalt alkoholsyndrom och ungefär 60 000 barn per år föds underviktiga i Europa på grund av den havande moderns alkoholkonsumtion. Kommissionen uppmanas att ta fram EU-mål för medlemsstaterna i syfte att minska förekomsten av FAS, (Foetal Alcohol Syndrome) och andra skador av typen FASD (Foetal Alcohol Spectrum Disorders). Både kvinnor och män bör informeras bättre om riskerna med alkoholkonsumtion under graviditeten, anser ledamöterna.



Utskottet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvidga och samordna sina respektive åtgärder för att bekämpa olika former av missbruk och senast 2010 lägga fram en allmän, uttömmande undersökning av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion, beroende och bakomliggande orsaker. Medlemsstaterna måste också angripa problemet med olaglig alkoholhandel och handel med alkohol på svarta marknaden, och kontrollera kvaliteten på den alkohol som säljs och intensifiera kontrollerna av alkoholhaltiga drycker.



Riskfyllt beteende hos ungdomar

Ledamöterna oroas särskilt över den ökande alkoholkonsumtionen bland minderåriga och unga. Oroväckande tendenser finns, med en alkoholdebut som kryper nedåt i åldrarna och mer risktagande: berusning, kombination av alkohol och läkemedel samt bilkörning under påverkan av alkohol och läkemedel. Utskottet efterlyser mer data och statistik för ökat utbyte av bästa praxis. Mer forskning behövs också på europeisk nivå.



Ledamöterna vill att utbildningskampanjer ska genomföras av medlemsstaterna och intresseorganisationer avseende farorna med en riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. Utbildningsprogram bör finnas i skolans regi och ungdomars tillgång till alkoholhaltiga drycker för ungdomar bör begränsas, t.ex. genom en strikt tillämpning av den gällande lagstiftningen som hindrar att alkohol och alkoläsk säljs eller serveras till minderåriga. När det gäller drycker som alkoläsk bör strängare märkningskrav antas för klarare åtskillnad mellan alkoläsk och icke-alkoholhaltig läsk i butikerna.



Alkoholrelaterade trafikolyckor

EU måste ha som prioriterat mål att minska antalet trafikolyckor och relaterade skador som uppstår på grund av alkohol. Dödssiffran uppgår till 17 000 per år. Man bör därför på EU-nivå främja gränser för blodets alkoholkoncentration som ligger så nära en nollpromillegräns som möjligt, anser ledamöterna, särskilt för oerfarna förare, och tillhandahålla flera möjligheter att mäta och kontrollera blodets alkoholkoncentration, bl.a. genom en omfattande tillgång till alkomätare, särskilt på diskotek, pubar och sportarenor, samt på motorvägar och landsvägar, fortsatt utveckling av alkolåssystem och andra instrument för att mekaniskt hindra rattonykterhet, särskilt bland yrkesförare. Alkoholkontrollerna i trafiken bör ökas så mycket som möjligt och medlemsstaterna bör skärpa straffen för rattonykterhet.



Samtidigt bör medlemsstaterna se till att offentliga färdmedel finns tillgängliga som alternativ för förare som druckit alkohol.



Reklam och märkning

I betänkandet betonas att alkoholreklam och saluföring av alkohol inte får riktas till ungdomar. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas allmänt att utarbeta riktlinjer avseende TV-reklam för alkoholhaltiga drycker.



Utskottet uppmanar vidare kommissionen att före den 1 januari 2010 lägga fram antingen ett lagstiftningsförslag om införande av varningstexter om hälsofarlighet på alkoholhaltiga drycker eller ett meddelande om varför införande eller harmonisering av varningstexter om alkoholens hälsofarlighet inte behövs, i motsats till vad som gäller för tobak.



Måttlig alkoholkonsumtion

När det gäller låg alkoholkonsumtion ansluter sig ledamöterna till den handlingsplan för alkohol som WHO:s regionkontor för Europa utarbetat för 2000–2005 och som anger ett intag av 10 gram per dag. De påminner om att ett måttligt alkoholintag kan bidra till att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt ischemi (bristande blodtillförsel) hos vissa personer i medelåldern. De anser också att alkoholkonsumtion kan ses som en del av det europeiska kulturarvet och den europeiska livsstilen.



Föredragande: Alessandro FOGLIETTA (UEN, IT)

Betänkande: A6-0303/82007

Beslutsförfarande: Initiativbetänkande

Debatt: 6.9.2007