Finansdepartementet

Överskottsmålet bör behållas och dess roll stärkas

Pressmeddelande   •   Feb 01, 2010 11:38 CET

Överskottsmålet bör behållas på nuvarande nivå och i nuvarande form, men bestämmas i lag och följas upp tydligare. Det skriver Finansdepartementet i en departementsskrivelse - Utvärdering av överskottsmålet -  som publiceras i dag. Rapporten är en del av regeringens översyn av det finanspolitiska ramverket och är skriven av en arbetsgrupp på ekonomiska avdelningen på departementet.

Rapporten fokuserar på fyra huvudfrågor. Varför behövs ett överskottsmål? Hur bör det utformas? Hur bör överskottsmålet följas upp? Bör målets ställning stärkas och i så fall hur?

Överskottsmålet centralt för stabila finanser
Arbetsgruppen konstaterar att det svenska budgetpolitiska ramverket, där överskottsmålet är en central del, har varit avgörande för den goda utvecklingen av de offentliga finanserna de senaste åren. Detta har också bidragit till att Sverige är ett av få länder inom EU som i år inte väntas få underskott som överskrider Stabilitets- och tillväxtpaktens gräns på 3 procent av BNP. Sverige rankas också högt i internationella jämförelser av hur hållbara de offentliga finanserna är i ett längre tidsperspektiv. Överskottsmålet har bidragit till att den underskottstendens som ofta präglade finanspolitiken under tidigare decennier har kunnat undvikas.

Behåll ett överskottsmål på 1 procent av BNP
Regeringens nuvarande motivering till överskottsmålet är att det ska bidra till:


- långsiktigt hållbara offentliga finanser,
- en jämn fördelning av resurser mellan generationerna,
- ekonomisk effektivitet samt
- tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer även vid en politik som aktivt motverkar lågkonjunkturer.

Om stor politisk vikt läggs vid målen effektivitet och rättvisa mellan generationer bedömer arbetsgruppen att ett överskottsmål på mellan 0 och 1 procent av BNP är ett välavvägt mål under de närmsta 10 åren. Om stor politisk vikt istället läggs vid det stabiliseringspolitiska motivet till överskottsmålet, bedömer arbetsgruppen att ett överskottsmål på mellan 1 och 2 procent av BNP är ett välavvägt mål. Nuvarande överskottsmål på 1 procent av BNP ligger inom ramen för bägge dessa bedömningar. Arbetsgruppens slutsats är därför att det inte finns några starka skäl att ändra nivån på överskottsmålet.

Behåll nuvarande målformulering men gör uppföljningen tydligare
Att målet formulerats som att det ska uppfyllas i genomsnitt över en konjunkturcykel har kritiserats för att vara otydligt och svårt att utvärdera. Arbetsgruppen bedömer att denna formulering bör behållas eftersom det gör det möjligt att ta stabiliseringspolitiska hänsyn genom att väga in konjunkturläget. Uppföljningen av målet kan dock bli tydligare. Det gäller bland annat vilka indikatorer som bör användas för att följa upp överskottsmålet och hur regeringen tar hänsyn till konjunkturläget vid uppföljningen.

Arbetsgruppen poängterar samtidigt att uppföljningen inte får bli för mekanisk. Det riskerar att leda politiken fel. Hänsyn måste också tas till osäkerheten i bedömningen och riskbilden. Att regeringen skulle vikta de olika indikatorerna som Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet föreslagit avråder arbetsgruppen från, eftersom det skulle ge en för mekanisk uppföljning av överskottsmålet.

Överskottsmålet bör regleras i lag
Den breda förankringen och de positiva erfarenheterna av överskottsmålet gör att arbetsgruppen föreslår att överskottsmålet regleras i lag, i likhet med utgiftstaket. Erfarenheten visar att budgetpolitiska mål och regler som är lagfästa är mer verkningsfulla.

Rapporten sänds på remiss idag.



Kontakt:
Anna Charlotta Johansson
Pressekreterare hos Anders Borg
08-405 12 76
070-356 30 32

Daniel Valiollahi
Pressekreterare hos Anders Borg
08-405 13 81
076-107 20 36

Robert Boije
Departementsråd, chef för makroanalysenheten
Tel: 08-405 14 67
Mobil: 076-135 98 44