Nättidningen Payback / Payback Sverige

Om definitionen av en kriminell organisation – Utredningen kring Organiserad Brottslighet! Del 2/3

Pressmeddelande   •   Sep 11, 2014 00:42 CEST

Om utredningens resonemang kring definitionen av en kriminell organisation!

I den andra delen om Utredningen om Skärpta Straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet och slut-betänkandet Organiserad brottslighet – förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. (SOU 2014:63) kommer vi att fokusera på vad utredningen uttalat och resonerat kring kriminalisering och definitioner av vad som utgör en kriminell organisation.

Utredningens ord kring definitionen av kriminell organisation

Då direkta citat från utredningen säger mer än ett allmänt resonemang kring vad som uttalats har vi valt att kring just denna utredningen välja den arbetsmetoden. Följande citat har vi ansett utgöra de mest centrala, grundläggande och viktigaste i ämnet. De allra viktigaste uttalandena är fetmarkerade.

Sidan 41: En fråga som inte tas upp i direktiven, men som har varit uppe till diskussion under utredningstiden är frågan om deltagande i kriminell organisation bör kriminaliseras. Vi har vid samrådsmöte med framför allt Åklagarmyndigheten fått information om att det faktum att den svenska lagstiftaren har valt att inte kriminalisera deltagande i kriminell organisation innebär svårigheter bl.a. i polis och åklagares internationella samarbeten. Samtidigt är det lätt att se svårigheter med en sådan kriminalisering.

Sidan 42: Även om vi enligt våra direktiv har varit oförhindrade att ta upp sådana närliggande frågor som har samband med de frågeställningar som ska utredas menar vi att just frågan om kriminalisering av deltagande i kriminell organisation dels har övervägts tidigare och inte ansetts passa in i svensk lagstiftning, dels är så komplicerad att det inte finns utrymme att på ett fullgott sätt utreda frågan inom ramen för förevarande uppdrag. Vi har således valt att inte utreda frågan om deltagande i en kriminell organisation bör kriminaliseras.

Sidan 43: Ett problem med sådana och andra insatser som vidtagits för att bekämpa organiserad brottslighet är dock att det inte finns någon vedertagen definition av begreppet organiserad brottslighet och det har inte heller vid de konkreta insatserna redogjorts för vad syftet är med de vidtagna åtgärderna (Brå 2011:20 s. 43). I stället används olika typer av beskrivningar av vad som avses med begreppet i olika sammanhang.

Sidan 44: Ett första steg mot en internationellt accepterad definition togs år 1998 då EU:s medlemsstater antog den gemensamma åtgärden om att göra deltagande i en kriminell organisation i EU:s medlemsstater till ett brott. Ytterligare ett steg togs år 2000, då Förenta Nationernas (FN) generalförsamling antog en allmän konvention mot transnationell organiserad brottslighet (Wienkonventionen), som har stora likheter med EU:s gemensamma åtgärd. Enligt de båda instrumenten kan begreppet organiserad brottslighet sägas ta sikte på gärningar begångna inom en strukturerad sammanslutning av ett par personer eller fler, vilka handlar i samförstånd i syfte att begå ett eller flera brott som kan föranleda fyra års fängelse eller mer för att direkt eller indirekt uppnå ekonomisk eller annan materiell vinning.

Sidan 44: Regeringen redovisade i samband med att den gemensamma åtgärden och FN-konventionen skulle antas, att reglerna om medverkan, förberedelse och stämpling till samt underlåtenhet att avslöja brott lever upp till de krav som framgår av instrumenten. Sammantaget gjordes bedömningen att några lagstiftningsåtgärder inte var nödvändiga för att uppfylla instrumentens krav (skr. 1998/99:60 s. 265 och prop. 2002/03:146 s. 32).

Sidan 44: Sverige tillträdde därefter Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet den 30 april 2004… ska konventionsstaterna straffbelägga att någon, med vetskap antingen om en organiserad brottslig sammanslutnings syfte och allmänna brottsliga verksamhet, aktivt deltar i verksamheten med vetskap om att deltagandet kommer att bidra till genomförandet av brott.

Sidan 44: År 2008 antogs inom EU ett rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet (2008/841/RIF). Syftet med rambeslutet var att i viss mån harmonisera medlemsstaternas lagstiftning när det gäller brott som rör deltagande i en kriminell organisation. I rambeslutet användes den sedan tidigare framtagna gemensamma listan över elva kriterier som kan användas för att definiera begreppet organiserad brottslighet

Sidan 45: Sverige har antagit och genomfört rambeslutet i svensk rätt (Ds 2008:6, Ds 2010:25 och prop. 2007/08:144 och 2010/11:76). Åter gjordes bedömningen att svensk rätt i huvudsak uppfyllde de kriminaliseringsåtaganden som följde av rambeslutet (prop. 2010/11:76 s. 21).

Sidan 45: Ett problem med den vida definition som ställs upp i de internationella konventionerna är att den täcker in allt från italienska maffiasyndikat till två inbrottstjuvar
som driver en fönsterputsfirma (Brå 2012:13 s. 332).

Sidan 46: I svensk rätt finns inte någon legaldefinition av begreppet organiserad brottslighet. Inte heller i övrigt finns det någon allmänt vedertagen definition av begreppet organiserad brottslighet. Under senare år har regeringen lämnat flera förslag till riksdagen som syftat till att motverka den organiserade brottsligheten, men någon definition av vad som avses med begreppet organiserad brottslighet eller kriminell organisation har inte ansetts lämplig att göra i lag. I och med Sveriges genomförande av Rådets rambeslut om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott (2005/212/RIF) angavs t.ex. att regeringen valde att inte begränsa tillämpningen av de nya förverkandereglerna så att de endast skulle vara tillämpliga vid brott som utförts av eller inom kriminella organisationer (prop. 2007/08:68 s. 54 f.).

Sidan 47: Det finns alltså ingen legaldefinition av begreppet organiserad brottslighet, kriminell organisation eller liknande i svensk rätt och i praktiken måste de begrepp som i stället angetts i lagtexten för att beskriva den verksamhet som ofta utförs inom sådana organisationer eller konstellationer bli föremål för åklagarens utredning.
Åklagaren måste då redovisa sin utredning och presentera bevis om t.ex. hur organiserat ett brott har varit i det enskilda fallet för att en viss bestämmelse som införts i syfte att motverka organiserad brottslighet ska kunna tillämpas.

Definitionsinstrument vid brottsanklagelse enligt Brottsbalken 29.2.6

Brottsbalken innehåller en särskild bestämmelse, 29:2.6, i syfte att utvidga straffen för brott som begås i organiserad och systematisk form. Paragrafen har följande lydelse: Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,

Då paragrafen med mycket tveksam framgång anförs av åklagare gentemot mc-relaterade händelser är det av vikt att vi citerar vad utredningen skriver även i detta stycke.

Sidan 46: Att, såsom i rambeslutet, använda sig av begreppet kriminell organisation ansågs vid genomförandet av beslutet vara främmande för svensk rätt och begreppet skulle därmed inte användas som avgränsning för den nya förverkandeformens tillämpningsområde. Regeringen ville inte heller införa någon annan begränsande formulering som föreslagits av remissinstanserna, såsom att bestämmelserna skulle träffa brottslighet som utövas systematiskt (prop. 2007/08:68, s. 54 f.).

Sidan 46: I förslaget om en utvidgning av bestämmelsen i 29 kap. 2 § 6 brottsbalken om försvårande omständigheter, som lämnades under våren 2010, angavs att det så som försvårande omständighet vid straffmätningen av ett brott skulle beaktas om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form, systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering. Med brottslighet som utövats i organiserad form avses enligt förarbetena brottslighet som har begåtts inom ramen för en struktur där flera personer samverkat under en inte helt obetydlig tidsperiod för att begå brott. Med brottslighet som utövats systematiskt avses brottslighet där ett visst tillvägagångssätt upprepats ett flertal gånger av antingen en ensam gärningsman eller av flera personer i samförstånd (prop. 2009/10:147 s. 43). Klart är alltså att bestämmelsen tar sikte på organiserad brottslighet, men att begreppet inte används uttryckligen i lagstiftningen.

Sidan 192: Med brottslighet som utövats i organiserad form avses brottslighet som har begåtts inom ramen för en struktur där flera personer samverkat under en inte helt obetydlig tidsperiod för att begå brott. Det är inte tillräckligt att det aktuella brottet har skett i samverkan. Personerna ska ha ingått i en sammanslutning eller ett nätverk av viss kontinuitet vars syfte att begå brott sträckt sig längre än till enbart det ifrågavarande brottet. Att brottet ska ha utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form innebär att brottet ska ha haft ett naturligt samband med brottsligheten. Det är inte nödvändigt att brottet begåtts av den eller de som organiserat brottsligheten (prop. 2009/10:147 s. 43).

Sidan 193: Med brottslighet som utövats systematiskt avses brottslighet där ett visst tillvägagångssätt upprepats ett flertal gånger av antingen en ensam gärningsman eller av flera personer i samförstånd. Ett exempel är att någon vid upprepade tillfällen förmått annan till utbetalning av en förmån som han eller hon inte har haft rätt till.
Ett annat exempel är om flera personer rånat olika butiker eller banker och då gått till väga på ett likartat sätt vid varje tillfälle (prop. 2009/10:147 s. 43.).

Sidan 193: Med att brottet föregåtts av särskild planering avses att planeringen gått utöver vad som typiskt sett krävts för att ett brott av det aktuella slaget ska kunna genomföras. Det ska därmed sakna betydelse om brottet utgjort ett led i en brottslig verksamhet eller om det varit fråga om ett enstaka brott. Ett exempel är att ett bedrägeri mot en bank föregåtts av att någon genom en noggrann kartläggning av bankens säkerhetsrutiner har upptäckt och utnyttjat brister i dessa (prop. 2009/10:147 s. 30 f. och 43 f.).

Det finns varken legaldefinition eller någon annan vedertagen definition över kriminella organisationer!

Utredningen slår ännu en gång således fast att det i svensk lagstiftning inte finns någon form av definition över vare sig vad som utgör en kriminell organisation eller någon form av legaldefinition över vad som är en kriminell organisation. Det är därför aldrig korrekt att vare sig media, i olika artiklar eller radio- och tv-inslag, eller för polis och åklagare i olika juridiska sammanhang att återge sådana uttalanden eller själv stå för sådana benämningar. Det finns ingen organiserad brottslighet i Sverige! Det finns inga kriminella organisationer, speciellt inte inom bikerkulturen!

Länk till utredningen:
http://www.payback.name/wp-content/uploads/orgbrott.pdf

Om “Ledande person” & Våldskapital – Utredningen om Organiserad Brottslighet – Lagförslagen! Del 1/3

Peter Schjerva för Payback Sverige (www.payback.name)

Payback Sverige är en riksorganisation för bikers rättigheter vad avser alla former av trakasserier, förföljelser och övergrepp gentemot enskilda bikers och bikerklubbar så kallad negativ särbehandling på grund av föreningstillhörighet.

Payback är också en samnordisk bikerorganisation med representation i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Organisationerna drivs under namnen Payback Sverige, Payback Norge, Payback Danmark och Payback Finland. Organisationerna är självständiga enheter som tillkommit i avsikt att skapa en större styrka och tyngd gentemot media och politiker samt för att kunna utväxla information och erfarenheter emellan länderna på ett enklare vis. De olika ländernas Paybackorganisationer kommer också att samordna och driva gemensamma rättsliga mål och aktioner.

De respektive ländernas organisation finns alla representerade på MyNewsdesk samt har Nättidningen Payback som gemensam portal och officiellt organ.

Nättidningen Payback är en webbtidning vars huvudsakliga mål är att verka för att öka förståelsen kring och informera om bikerkulturen, dess olika företeelser och drivkrafter. Nättidningens adress är: http://www.payback.name