Svensk KommunRating AB

Omfördelas intäkter och kostnader mellan kommunerna rättvist?

Pressmeddelande   •   Dec 08, 2009 10:19 CET

Rent statistiskt är svaret ja. Ser man till hur en ekonomi fungerar är svaret nej. Aktörer anpassar sitt beteende till regelsystem och hur ett regelsystem utformas utlöser olika ekonomiska beteenden. Det kommunala skatteutjämningssystemet är en omdiskuterad fråga och det nuvarande systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna sägs vara tillväxtfientligt. Men det har hittills inte gått att visa. I en granskning i Kommunexperten nr 11, 2009 med rubriken ”Effektiva kommuner betalar för ineffektiva” visas varför det är så. Svensk KommunRating har verktygen som gör det möjligt att utvärdera. I artikeln finns en tabell som visar konsekvenserna och alla kommuner är med.

-       De mål utjämningssystemet hade om likvärdiga skattebaser och skattesatser mellan alla kommuner och lika förutsättningar för att bedriva kommunal verksamhet har vänts i sin motsats beroende på att ingen hänsyn tagits till ekonomiska incitament då systemet utformades, berättar Hans Jensevik, vd för Svensk KommunRating.

Skillnaderna mellan kommunerna består eller växer när det gäller, skattesatser, beskattningsbara kommunala medelinkomster, kommunprodukter (lokal BNP), kostnaderna per konsumentenhet i kommunernas olika verksamheter, kvaliteten i verksamheterna, övertalighet anställda i olika kommuner, lokalt företagsklimat och näringslivsförutsättningar.

Ett syfte med den nuvarande utjämningen var att tvinga upp skattesatserna i kommuner med hög beskattningsbar inkomst (”rika” kommuner) genom att omfördela skattebasen till kommuner med låga inkomster. De senare skulle i motsvarande mån sänka sina skatter. Nu blev det tvärt om. I stället för höjda skatter i ”rika” kommuner hamnade de kommunerna under starkt effektivitetstryck och har också blivit effektiva.

Granskningen visar effekterna så tydligt att det går att få en uppfattning om hur kommuninvånarna drabbas i olika kommuner, vilka som betalar till påsarna för omfördelning och vilka som får bidrag från påsarna. Det finns idag ingen anledning för kommunalpolitiker någonstans i Sverige att ägna sig åt lokal näringspolitik, som faktiskt är effektivt, då vinsten av en sådan via bidragspåsen omfördelas till alla kommuner efter befolkningsandel.

Sista avsnitt av artikeln ”Hon som betalar” visar hur de dubbelarbetande kvinnorna i storstäderna försörjer de många gånger lågsysselsatta männen i landsbygdskommunerna. Valet nästa år avgörs förmodligen av vilka som vinner kvinnorna i storstäderna. Hittills har det skett med solidaritetsargument och löfte om att höjda skatter ger mer vård, skola och omsorg. Sakligt sett är det inte så. Det är tvärt om. När dessa kvinnors kommunalt beskattningsbara inkomster omfördelas till landsbygdskommunerna så måste skatten höjas för att bibehålla nuvarande nivå på vård, skola och omsorg. Men i mottagarkommunerna får man mer av dessa tjänster.

 

Undersökningen finns i sin helhet på http://ehandel.kommunexperten.se/

 

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Hans Jensevik, vd , Svensk KommunRating, 018-146032 eller 0705-146032

Kommunexperten är landets enda analystidning för oberoende kommunalekonomisk analys.

Analystidningen Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Förlaget är en del av Svensk KommunRating som bildades år 1991 i samband med att kommunerna blev finansiellt avreglerade genom 1991 års kommunallag.