Vårdförbundet

Oroande brist på specialistsjuksköterskor

Pressmeddelande   •   Okt 26, 2010 10:25 CEST

Det är glädjande att många patienter är nöjda med specialistvården, enligt en undersökning som SKL presenterar idag.  Men bristen på specialistsjuksköterskor är alarmerande och många går snart i pension. Det tar i genomsnitt 19 år att tjäna in vad det har kostat att utbilda sig till specialistsjuksköterska, skriver Anna-Karin Eklund, förbundsordförande i Vårdförbundet, på debattsidan i Göteborgs Posten idag. Läs mer: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.476199-oroande-brist-pa-specialistskoterskor

Vissa specialistsjuksköterskor går till och med minus, sett över hela sitt arbetsliv.


Det visar en analys kallad: The Shortage of Specialist Nurses in Sweden, som gjorts av Cecilia Kennergren och Elin Molin på Handelshögskolan i Stockholm.

Det behövs dubbelt så många specialistsjuksköterskor
Vården blir allt mer komplex och det ökar kraven på kunskap. Trots detta har de specialistutbildade blivit allt färre. Socialstyrelsens statistik visar att andelen specialistutbildade sjuksköterskor minskade från 67 procent till 49 procent åren 1995–2007. Det skulle behövas minst 70 procent. En dagsfärsk undersökning visar att Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte ens vet hur många specialister man har. Karolinska Universitetssjukhuset är nu nere i 38 procent specialistutbildade sjuksköterskor. Akademiska Sjukhuset ligger ännu lägre med 36 procent. Alltså ungefär hälften så många som skulle behövas.

Det är lätt att förstå eftersom sjuksköterskor efter vissa specialistutbildningar till och med går minus. Sämst går det för skolsköterskorna, tätt följda av geriatriksjuksköterskorna. För båda dessa grupper gäller att de inte ens har tjänat in vad de har lagt ner på sin utbildning när de går i pension.

Förebyggande hälsoarbetet viktigt
Samtidigt pratar man om hur viktigt det förebyggande arbetet och arbetet inom äldrevården är. Det ger påtagliga skillnader för individers hälsa och välbefinnande och det förbättrar folkhälsan på lång sikt. När det gäller övervikt och andra livsstilsproblem spelar barnsjuksköterskorna vid barnavårdscentralerna, skolsköterskorna i alla skolor, barnmorskor inom mödravården och distriktssköterskorna på vårdcentralerna en avgörande roll. Många av dessa går snart i pension. Samhället behöver dessutom fler barnmorskor och sjuksköterskor med dessa specialistkunskaper inte minst för att komma till rätta med välfärdssjukdomar i tid, vilket skulle minska trycket på sjukhusen.

För dem som har snabbast återbetalning, barnmorskor, anestesi-, intensivvårds- och operationssjuksköterskor samt företagssköterskor, tar det ändå mellan 12 och 15 år att tjäna in kostnaden för att vidareutbilda sig.

Cecilia Kennergrens och Elin Molins studie visar att slutlönen I genomsnitt ligger för en specialistutbildad sjuksköterska drygt sex procent högre än för en ”vanlig” sjuksköterska. Om man tar hänsyn till att det kostar att vidareutbilda sig blir den sammanlagda livsinkomster för en specialistsjuksköterska i genomsnitt 2,3 procent högre.

Analysen visar också att det råder störst brist inom de specialiteter där löneutvecklingen är som sämst. Antagligen, funderar de båda Handelsstudenterna, beror det på att arbetsgivaren på de områdena kan välja att anställa en icke vidareutbildad sjuksköterska till lägre kostnad. Så kan man inte göra inom intensivvårds- och operationsverksamheten, inte heller är barnmorskor utbytbara mot ”vanliga” sjuksköterskor.

Kan inte leverera alla vallöften om vårdgarantier
Vårdens kunskapsbrist och kunskapsförsörjning har inte någon enkel lösning. Vi som arbetar i vården kan aldrig leverera alla vallöften om vårdgarantier, värdegrunder och säker vård om politiker inte tar ansvar för att det finns resurser för kunskapsutvecklingen.

Förslag på hur specialistutbildningen kan organiseras
Vårdförbundet ser flera uppenbara orsaker till varför alldeles för få sjuksköterskor specialistutbildar sig:

  • Till skillnad från specialistläkarutbildning genomförs inte utbildningen med lön, vilket innebär att sjuksköterskan ofta måste ta egna bekostade studielån.
  • I dag finns inte alltid specifika ansvarsområden till de som har specialistkunskap.
  • Skillnaden i lön är mycket liten och det tar lång tid att tjäna in vad det har kostat att specialistutbilda sig. Det kan ta ända upp till 19 år.

Vårdförbundet anser att det ska vara möjligt att genomföra en specialistutbildning inom ramen för en anställning. Under utbildningen kan de utvecklingsarbeten och studier som utförs i specialistutbildningen få en direkt verksamhetskoppling och därmed ett ännu större värde för arbetsgivaren. En genomförd utbildning ska ge högre lön för den fördjupade kunskapen och den specialistkunskap verksamheten så väl behöver.

När lönar sig specialistutbildningen?


Så många år tar det innan en specialistsjuksköterska har en högre lön än en grundutbildad med hänsyn till inkomstbortfall vid studier och studieskulder.


Skolsköterska - lönar sig inte innan pension
Geriatrisk omvårdnad - lönar sig inte innan pension
Röntgen - lönar sig inte innan pension
Psykiatrisk omvårdnad - efter 35 år
Barnsjuksköterska - efter 33 år
Distriktssköterska - efter 26 år
Ambulanssjukvård - efter 23 år
Barnmorska, rådgivning - efter 15 år
Anestesi - efter 13 år
Operationssjukvård - efter 13 år
Företagssköterska - efter 12 år
Intensivvård - efter 12 år
Barnmorska, vård - efter 12 år
Genomsnitt - efter 19 år
(uppställning Dagens Medicin)

Tabellen bygger på antagandet att sjuksköterskan är 24 år gammal när han/hon börjar arbeta efter specialistutbildningen och pensionerar sig vid 65 års ålder.
Uppgifterna bygger på statistik från Vårdförbundet.

För mer information kontakta:
Cecilia Sandahl, pressansvarig, tfn: 08-14 77 69, 070-687 32 42
Anna-Karin Eklund, förbundsordförande, tfn: 070-661 87 89

VÅRDFÖRBUNDET, Adolf Fredriks kyrkogata 11, 103 65 Stockholm


Medlemmarna i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ.
Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se