Byggnads

Oväntad dom från Europadomstolen

Pressmeddelande   •   Feb 13, 2007 13:49 CET

Pressekreterare

Håkan Olander

070-590 40 38



Europadomstolen i Strasbourg har idag meddelat dom i det så kallade Evaldsson-målet och funnit att uttagande av granskningsarvode av oorganiserade i vissa fall strider mot deras negativa förenings­frihet enligt artikel 1 i Europakonventionen.



- Europadomstolens dom var oväntad, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.

Såväl den svenska Arbetsdomstolen som Europarådets kommitté för sociala rättigheter har tidigare slagit fast att uttagande av granskningsarvode av oorganiserade inte kränker oorganiserade arbetstagares negativa föreningsfrihet.



- Det är mycket förvånande att Europadomstolen gjort en annan bedömning, dessutom på ett mer begränsat underlag. Vi skall nu noga analysera domen, som i och för sig riktar sig mot den svenska regeringen, och se vilka eventuella konsekvenser den får inför den kommande avtalsrörelsen.



Bakgrund

Granskningssystemet inom byggnadsbranschen är av stor betydelse för att arbetstagarna skall få korrekt lön och för att garantera deras lönenivå. Utöver lönekontroll är lönegranskning viktig för lönestatistiken som i sin tur används vid löneförhandlingar med arbetsgivarsidan. Byggnads är den enda organisationen som har rikstäckande lönestatistik för byggnads­branschen.



Inom byggbranschen byter arbetstagarna arbetsplats löpande. Då ett bygge är färdigt flyttar arbetstagarna till ny arbetsplats. Något beroende på löneform träffas nya löneöverenskommel­ser för varje arbetsplats, vilket innebär ideliga förändringar av lönen. Vidare inträffar centralt överenskomna lönehöjningar (mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier), som det visat sig att framförallt mindre företag och dess anställda har svårt att hålla reda på.



Granskningssystemet omfattar samtliga byggnadsarbetare, såldes även oorganiserade och medlemmar i andra fackliga organisationer. I en manuell undersökning som gjordes rörande verksamhetsåret 1999 konstaterades att lönen, tack vare granskningen, höjdes för 648 personer inom Byggettans verksamhetsområde (Storstockholm) 1999. Av dessa var 254 oorganiserade. Den genomsnittliga lönehöjningen till följd av lönegranskningen uppgick till 5:75 kr/tim. För de som inte var medlemmar i Byggnads uppgick den genomsnittliga lönehöj­ningen till 6:33 kr/tim.



Lönegranskning kan utföras på olika sätt. Antingen kan lönegranskning utföras genom besök hos arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren skickar ett löneunderlag till Byggnads berörda lokalavdelning.



Det vanligaste förfaringssättet är att arbetsgivaren redovisar löneunderlag till Byggnads. Detta underlag identifierar bland annat arbetstagarnas lön samt antalet arbetade timmar. När materialet kommit in till avdelningen kontrolleras det genom att bland annat jämförelse görs med föregående granskningsredovisning, träffade löneöverenskommelser och om eventuella avtalshöjningar iakttagits. Vidare sker en kontroll av lönenivån i förhållande till lönenivån på orten. Om det föreligger frågetecken kontaktas arbetsgivaren, normalt initialt per telefon. Om frågan inte kan klaras ut sker arbetsplatsbesök och därefter regelrätta tvisteförhandlingar.



Det finns två olika modeller för uttagande av granskningsarvode. Enligt riksavtalet betalas granskningsarvodet av arbetstagarna genom löneavdrag. Enligt hängavtalen erlägger arbetsgivaren granskningsarvode utöver lön. I båda fallen uppgår granskningsarvodet till

1.5 % av bruttolönen.



Granskningsarvodet utgör ersättning för en utförd tjänst, nämligen lönegranskning. Denna granskning utförs av Byggnads lokalavdelningar.



Redan då granskningssystemet infördes 1976 klargjordes från Byggnads dåvarande ekonomi­chef att intäkterna från granskningsverksamheten endast fick användas för att täcka kostnader­na för denna verksamhet. Gransknings- och mätningsverksamheten särredovisas också skilt från övrig verksamhet, den ideella verksamheten. Kostnader och intäkter från gransknings- och mätningsverksamheterna skall således användas uteslutande för att bestrida kostnaderna för denna verksamhet.



Frågan om löneavdrag för granskningsarvode strider mot Artikel 11 i Europakonventionen har tidigare prövats av Arbetsdomstolen i domen AD 2001 nr 20 och Arbetsdomstolen slog i denna dom fast att sådana löneavdrag ej strider mot europakonventionen.



Europarådets ekonomiska och sociala kommitté har i yttrande den 22 maj 2003 (Complaint 12/2002 av Svenska Arbetsgivarförbundet genom Jan-Peter Duker, Kent Brorsson och Martin Agell) slagit fast att löneavdrag för oorganiserade arbetstagare att betala granskningsarvode inte kränker den negativa föreningsfriheten då intäkterna används för att bestrida kostnaderna för verksamheten. Slutsatsen gäller även här i än högre grad då arbetsgivaren betalar gransk­nings­arvodet.