Statistiska centralbyrån, SCB

På yrkesexamensprogram tar två tredjedelar examen

Pressmeddelande   •   Dec 17, 2003 11:20 CET

Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning t.o.m. 2001/02

Alla som påbörjar en högskoleutbildning siktar inte mot en examen. Högst andel examinerade finns bland dem som påbörjat studierna på yrkesexamensprogram. Kvinnor har vanligen högre examination än män

Två tredjedelar av högskolenybörjarna på yrkesexamensprogram hade examinerats inom sju år. Det visar en uppföljning av dem som började sina högskolestudier läsåret 1995/96. För dem som började på övriga program (dvs. med inriktning mot kandidat- och magisterexamen) var andelen 45 procent. Bland dem som påbörjar högskolestudierna på kurser var andelen examinerade låg, 22 procent. Av uppföljningen framgår också att andelen examinerade är högre bland kvinnor än bland män.

För dem som tagit ut en examen under läsåren 1997/98–2001/02 har medianstudietiden varit relativt konstant. För en högskoleexamen och kandidatexamen var nettostudietiden 8–9 terminer och för en magisterexamen 10 terminer. Bruttostudietiden (inklusive uppehållsterminer) var en eller två terminer längre.

Högst andel examinerade på sjuksköterskeutbildningen
Av de större yrkesexamensprogrammen (program med minst 1 000 nybörjare) var examensfrekvensen högst på sjuksköterskeutbildningen. Av nybörjarna 1995/96 hade 85 procent examinerats inom sju år. Nästan lika hög examensfrekvens fanns på utbildningarna till förskollärare/fritidspedagog och socionom, 80 respektive 76 procent.

Betydlig lägre var examensfrekvensen efter sju år på högskoleingenjörsutbildningen. Totalt sett hade 46 procent examinerats, varav 28 procentenheter hade en högskoleingenjörsexamen. Av övriga hade flertalet avlagt kandidatexamen. Förutom gruppen som examinerats fanns en grupp på 14 procent som uppnått 120 högskolepoäng men ej avlagt examen.

Relativt stabil nivå på poängproduktionen
Drygt hälften av högskolenybörjarna 1993/94–1999/2000 har uppnått minst 80 högskolepoäng inom tre år. Efter fem år ökar andelen med minst 80 poäng till 67 procent och efter sju år till 69 procent. Relativt få, knappt 20 procent, av en årskull högskolenybörjare har uppnått minst 120 poäng inom tre år. Efter fem år har andelen ökat till drygt 50 procent och efter sju år har närmare 60 procent.

Definitioner och förklaringar
Högskolenybörjare är en studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning i Sverige. I redovisningen av examensfrekvenser och poängproduktion för högskolenybörjare ingår inte inresande utbytesstudenter och övriga med ofullständiga personnummer.

Publikation
En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i statistiska meddelandet
UF20 SM 0302 som nu finns på SCB:s webbplats www.scb.se.

Mer om ...
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats

Statistikansvarig myndighet
Högskoleverket
Box 7851, 103 99 Stockholm
Fax 08-563 085 50

Förfrågningar
Stig Forneng
Tfn 08-5630 8775
Epost stig.forneng@hsv.se
Producent
Statistiska centralbyrån, SCB, programmet för högskolestatistik
701 89 Örebro

Förfrågningar
Ewa Foss
Tfn 019-17 68 58
Epost hogskolestatistik.se

Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.