Europaparlamentet

Parlamentet godkänner det sjunde ramprogrammet för forskning 2007-2013

Pressmeddelande   •   Nov 30, 2006 16:47 CET

Genom sin andra behandling slutför Europaparlamentet sin arbete med det sjunde ramprogrammet för forskning eftersom det kompromisspaket som antogs i plenum godkänts av rådet. EU:s sjuåriga forskningsprogram med en budget på drygt 50 miljarder euro kan således träda i kraft den 1 januari 2007. Parlamentets prioriteringar har fått gehör och små och medelstora företags deltagande underlättas på flera sätt genom parlamentets ändringar.


Budgeten
När det gäller den övergripande budgeten för det sjunde ramprogrammet uppgår denna till 54 582 miljoner euro i löpande priser för perioden 2007-2013. Av dessa anslås 50 751 miljoner för den Europeiska gemenskapens program och 2 751 miljoner för Euratom-programmet som löper mellan 2007-2011. Ytterligare 1 310 miljoner euro har preliminärt avsatts för Euratom-programmet för perioden 2012-2013. Euratom-programmet täcker forskning inom fusions- och fissionsteknik, samt strålskydd. Forskning inom kärnkraft sorterar dock under det separata Euratomfördraget som ingicks 1957 samtidigt med Romfördraget om Europeiska gemenskapen. Detaljer anges i tabellen nedan.

Föredraganden Buzek bedömer att budgeten motsvarar en 40 % ökning jämfört med budgeten för det sjätte ramprogrammet. Efter den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna är forskningsområdet det som får störst del av EU:s budget. Andelen uppgår till knappt 6,5 procent av budgetplanen för 2007-2013.

Rådets gemensamma ståndpunkt hade redan till stor del tagit hänsyn till Europaparlamentets krav från första behandlingen, inklusive ändringsförslag som syftade till att underlätta deltagande för små och medelstora företag och främjande av deltagande från unga forskare och kvinnor, samt om hur EU ska förhålla sig till forskning som rör stamceller. Paketet om 39 ändringsförslag rör ytterligare några av parlamentets uttalade prioriteringar och strukturen hos det Europeiska forskningsrådet och det föreslagna instrumentet för riskdelning. Ledamöterna klargör också att inga medel får tas från ramprogrammet till finansieringen av Europeiska tekniska institutet.

Parlamentets prioriteringar
Ledamöterna insisterar på att vissa anslag måste omfördelas för att bättre motsvara parlamentets prioriteringar. Dessa rör bl.a. forskning kring förnybar energi och energieffektivitet och anslag för forskning om barns hälsa och pediatriska sjukdomar samt den åldrande befolkningens hälsa, men också om reumatiska sjukdomar och respiratoriska sjukdomar, bland annat sjukdomar som föranleds av allergier och ovanliga sjukdomar.

Enligt kompromissen ska forskning om förnybara energikällor och effektiv slutanvändning av energi i egenskap av viktiga bidrag till framtida hållbara energisystem utgöra huvuddelen av energitemat och inte enbart 2/3 som parlamentet föreslog vid första behandlingen. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas samordning av aspekter som har samband med en rationell och effektiv energianvändning inom ramprogrammet och med annan gemenskapspolitik och andra gemenskapsprogram.

Europeiska forskningsrådet
En kompromiss har nåtts när det gäller Europeiska forskningsrådet - det nya organ som har inrättats för att stödja spetsforskning. Kompromissen innebär att de administrativa kostnaderna för rådet inte ska överskida 5 % av dess totala budget. Vid första behandlingen ville parlamentet sätta gränsen vid 3 %. I fråga om parlamentets medverkan vid eventuella ändringar i forskningsrådets struktur efter den första utvärderingen har man enats om att medbeslutandeförfarandet ska tillämpas.

Riskdelning
Finansieringsfaciliteten för riskdelning berörs också av kompromissen. Riskdelningsinstrumentet har inrättats för att uppmuntra till banklån för forskningsprojekt. Rådet föreslog en miljard inom ramen för forskningsprogrammet (vilket skulle ha motsvarats av ett lika stort belopp från Europeiska investeringsbanken), men kompromissen innebär att ett belopp på upp till 500 miljoner euro avsätts till finansieringsfaciliteten med riskdelning fram till 2010, med möjligheten att för perioden 2010–2013 frigöra upp till ytterligare 500 miljoner euro, på grundval av en utvärderingsrapport från kommissionen.

Europeiska tekniska institutet
Ledamöterna insisterar på att inga medel får tas från ramprogrammet till finansieringen av inrättandet eller den administrativa förvaltningen av Europeiska tekniska institutet. Endast administrativa kostnader som direkt härrör från forskningsprojekten kan täckas.

Regler för deltagande
Parlamentet antog också ett kompromisspaket till Philippe BUSQUINs (PSE, BE) betänkande vad gäller en förordning om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat. Föredraganden och skuggföredraganden har förhandlat om en rad ändringar som rådet sagt sig kunna godta i förhållande till den gemensamma ståndpunkten.


Bakgrund
EU har sedan 1984 bedrivit en politik för forskning och teknisk utveckling som har haft formen av fleråriga ramprogram. Det sjunde ramprogrammet är det andra ramprogrammet efter det att Lissabonstrategin sjösattes 2000. Programmet förväntas spela en framträdande roll för tillväxten och sysselsättningen i Europa.

Europaparlamentet har medbeslutanderätt i fråga om utformningen av det sjunde ramprogrammet för forskning och reglerna för deltagande, men det har bara rätt att höras (samråd) om det särskilda Euratom-programmet.

Det sjunde ramprogrammet omfattar fyra särskilda huvudprogram "Samarbete", "Idéer", "Människor" och "Kapacitet".

Inom programmet "Samarbete"' ska stöd ges till all forskning som genomförs inom ramen för gränsöverskridande samarbete på temaområdena Hälsa; Livsmedel, jordbruk och bioteknik; Informations- och kommunikationsteknik; Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik; Energi; Miljö (inbegripet klimatförändringar); Transport (inbegripet flygteknik); Samhällsvetenskap och humaniora; Rymdforskning och Säkerhetsforskning. De två senaste är nya områden jämfört med det sjätte ramprogrammet.

Inom alla dessa teman kommer stöd att ges för transnationellt samarbete genom följande:
– Forskningssamverkan
– Gemensamma teknikinitiativ
– Samordning av forskningsprogram utanför gemenskapens försorg
– Internationellt samarbete

Programmet "Idéer" ska stöd ges till "forskarstyrd" forskning inom alla områden, av enskilda nationella eller transnationella forskarlag.

"Människor" omfattar kvantitativ och kvalitativ förstärkning av den mänskliga potentialen för forskning och teknisk utveckling i Europa och främjande av rörlighet.

"Kapacitet": slutligen innebär stöd till nyckelaspekterna av europeisk forsknings- och innovationskapacitet, t.ex. forskningsinfrastruktur; regionala forskningsstyrda kluster; utveckling av hela forskningspotentialen i gemenskapens konvergensregioner och yttersta randområden; forskning till förmån för små och medelstora företag; frågor samband med vetenskapen i samhället; stöd för en samstämmig politisk utveckling; övergripande internationellt samarbete.

Stöd från sjunde ramprogrammet ska även utgå för de icke nukleära direkta vetenskapliga och tekniska åtgärder som genomförs av Gemensamma forskningscentret (GFC).

Debatt som föregick omröstningen
Nils LUNDGREN sade under debatten att när det gäller forskning finns hållbara ekonomiska argument för ökade EU-insatser.

- En ren marknadsekonomi medför för lite forskning eftersom avkastning av forskningsinsatserna tillfaller alla, medan kostnaderna måste bäras av enskilda företag. Därför lönar det sig för skattebetalarna att finansiera grundforskning. Om flera länder går samman blir det ännu mer samhällsekonomiskt lönsamt eftersom en större del av avkastningen då kommer tillbaka till skattebetalarna. Det är en utmärkt idé att inrätta det europeiska forskningsrådet och att underlätta forskares rörlighet inom EU. Men vi måste säga nej till dirigism och byråkratisering. Det som krävs är mera forskningsresurser, öppenhet och fri rörlighet. Här talas om forskarstyrning men politiker, byråkrater och nya EU-institutioner ges ändå ökat utrymme.

Vidare påpekade han att fördelningen av resurser var grotesk.

- Sjunde ramprogrammet utgör en sjundedel av kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik. Forskningsanslagen är livsviktiga för Europas framtid. Jordbrukspolitiken däremot förslösar resurser, suger ut Europas konsumenter och förvärrar fattigdomen i världen. En fördubbling av forskningsanslagen, en halvering av jordbrukssubventionerna och en sänkning av EU-avgiften med 40 procent är en nåd att stilla bedja om.


Ref.: 20061129IPR00712
Kontakt:
Pernilla JOURDE
Redaktion & Information
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu
Telefonnummer i Bryssel : (32-2) 28 43411 (BXL)
Telefonnummer i Strasbourg : (33-3) 881 72420 (STR)