Europaparlamentet

Parlamentet vill ha skärpta EU-bestämmelserna för avfall

Pressmeddelande   •   Feb 13, 2007 16:58 CET

Europaparlamentet vill ha en klar prioritetsordning för olika sorters hantering av avfall i det nya direktivet om avfall. Det yrkar också på bindande mål med en stabilisering av avfallsproduktionen senast 2012 och minskad mängd till 2020 och kräver en rad andra skärpningar.


Trots att EU:s avfallspolitik nått vissa framgångar under de senaste 30 åren fortsätter avfallsmängden att växa, både när det gäller farligt och ofarligt avfall. Bortskaffande och framför allt deponering utgör dessutom fortfarande den vanligaste formen av avfallsbehandling, i vissa medlemsstater uppgår detta till 90 %. I genomsnitt i EU återvinns endast 33 %.

I syfte att förbättra situationen har kommissionen föreslagit en översyn av avfallsdirektivet från 1975 som innebär en översyn av ramdirektivet 75/442/EEG. EN nytt livscykeltänkande med särskilda kriterier för att avgöra när avfall upphör att vara avfall föreslås. Medlemsstaterna åläggs att utarbeta program för förebyggande av avfall. Meningen är också att lagstiftningen ska förenklas och förtydligas. Direktivet från 1975 om omhändertagande av spilloljor och direktivet om farligt avfall från 1991 inlemmas, men föråldrade eller otydliga bestämmelser i alla tre direktiven ändras eller stryks.

I det betänkande av Caroline JACKSON (EPP-ED, GB) som Europaparlamentet antagit med 651 röster för, 19 emot och 16 nedlagda, om kommissionen förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv kräver emellertid ledamöterna tydligare bestämmelser och uttryckliga och bindande mål.

Prioritetsordningen fordras
Parlamentet anser att kommissionens idéer om produkternas livscykel är för teoretisk och föredrar en prioritetsordning som baseras på fem kriterier utifrån hur miljövänlig metoden är. Politiken ska således grundas på följande prioritetsordning: (1) förebyggande av uppkomsten av avfall och minskning av avfallsproduktionen, (2) återanvändning, (3) materialåtervinning eller (4) andra återvinningsmetoder och sist (5) bortskaffande av avfall på ett miljöriktigt sätt.

Avvikelser kan dock ske om det finns vetenskapliga argument som talar för en alternativ behandlingsmetod (exempelvis livscykelmetoden).

Förbränningsanläggningar
För Europaparlamentet är det av största vikt att man minskar deponering och förbränning av avfall. Under debatten i plenum gick åsikterna isär om huruvida man ska betrakta förbränning som bortskaffande av avfall eller som återvinning i form av energi. Kommissionen förespråkade inledningsvis att man ska kunna betrakta det som återvinning förutsatt att prestandan, eller energieffektiviteten, är tillräckligt hög.

Slutligen ansåg kammaren att man inte ska kunna betrakta förbränning som återvinnig. Medlemsstaterna ska betrakta förbränningsförfaranden som bortskaffningsförfaranden (alltså längst ner i prioriteringsrangordningen).

Om detta krav får stöd av rådet och skrivs in den slutgiltiga lagstiftningen kommer aktörerna inom avfallsbehandlingen inte lika lättvindigt kunna välja förbränningsalternativet.

Bindande mål för avfallsmängden
Medlemsstaterna ska upprätta program för förebyggande av avfall senast 18 månader (och inte 3 år som kommissionen föreslår) efter det att direktivet har trätt i kraft. Programmen och deras åtgärder bör åtminstone syfta till en stabilisering av avfallsproduktionen senast 2012 och en betydande minskning av avfallet senast 2020.

Andra mål fastställs också t.ex. för återanvändning och återvinning. Medlemsstaterna ska till 2020 uppnå åtminstone en sammanlagd återanvändnings- och materialåtervinningsnivå på 50 procent för fast kommunalt avfall och 70 procent för bygg-, rivnings-, industri- och tillverkningsavfall. När det är praktiskt möjligt ska allt avfall genomgå återvinningsförfaranden. Avfall som inte kan förebyggas, återanvändas, materialåtervinnas eller återvinnas på annat sätt får bortskaffas på ett sätt som är säkert.

Inom den tematiska strategin fastsälls följande mål:

Medlemsstaterna ska till 2015 upprätta system för separat insamling för åtminstone följande: papper, metall, plast, glas, textilier, övrigt biologiskt nedbrytbart avfall, olja och farligt avfall. Efter 2020 får inget avfall deponeras.

Ett besvärligt medbeslutandeförfarande
Ledamöterna har gjort en rad andra tillägg för att skärpa bestämmelserna och detta kommer sannolikt att leda till förlikning med rådet.

- Principen om förorenar betalar införs.
- Avfall som bortskaffas ska behandlas vid någon av de närmast belägna lämpliga anläggningarna med användning av de lämpligaste metoderna och teknikerna, så att en hög miljö- och hälsoskyddsnivå säkerställs.
- Allt farligt avfall ska kunna spåras och kontrolleras från produktionen till den slutliga destinationen och riskbedömning ska företas vid avfallshanteringen.
- Medlemsstaterna ska fastställa påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i direktivet. Påföljderna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
- Medlemsstaterna ska kräva att anläggningar eller företag som hanterar farligt avfall inte blandar olika kategorier av farligt avfall eller blandar farligt avfall med icke-farligt avfall. Medlemsstaterna ska också verka för att farliga föreningar separeras från avfallsströmmarna innan dessa går vidare till återvinning.
- Kommissionen bör ta fram ett lagstiftningsförslag som ska avgöra huruvida ett visst restavfall i undantagsfall inte längre bör betraktas som avfall.
- Nya artiklar om biologiskt nedbrytbart avfall och matavfall införs.
- Nya artiklar om tillståndskrav för avfallshantering.
- Ett samrådsforum för avfallshantering inrättas.


Temainriktad strategi för förebyggande och materialåtervinning av avfall
Parlamentet har även med 662 röster före, 17 emot och tre nedlagda, antagit ett initiativbetänkande av Johannes BLOKLAND (IND/DEM, NL) om kommissionens meddelande "Att främja ett hållbart resursutnyttjande: En temainriktad strategi för förebyggande och materialåtervinning av avfall”

Ledamöterna insisterar på att avfallshierarkin bibehålls och understryker betydelsen av de allmänna principerna för avfallshantering, såsom försiktighetsprincipen och principen att förorenaren betalar, principen om avfallsalstrarens ansvar och, för särskilda avfallsflöden, principen om det individuella producentansvaret, liksom principerna om närhet och självförsörjning.

Politiska beslut, såsom definitionerna av avfall, återvinning och bortskaffande måste även fortsättningsvis fattas genom medbeslutande och inte genom kommittéförfarandet där parlamentets inflytande är mindre. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang en allmän avklassificering av avfall, som kan leda till olämplig miljöhantering och svårigheter att spåra avfallsflödena.

Ledamöterna beklagar bristen på kvantitativa och kvalitativa reduceringsmål för alla relevanta former av avfall och uppmanar kommissionen att i sin slutliga utvärdering av det sjätte miljöhandlingsprogrammet lägga fram ett förslag med konkreta mål. Vidare uppmanas kommissionen att lägga fram förslag på konkreta avfallsförebyggande åtgärder inom politik för produktutveckling, kemikaliepolitik och miljödesign för att minimera både uppkomsten och förekomsten av farliga ämnen i avfall. Dessutom efterlyses separata direktiv om biologiskt nedbrytbart avfall, bygg- och rivningsavfall och avloppsslam, på det sätt som föreslås i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, samt en översyn av förbränningsdirektivet och en uppföljning av grönboken om PVC m.m.

Slutligen begär ledamöterna att avfallsmängderna för bortskaffande ska reduceras till ett minimum. Kommissionen uppmanas att se över direktivet om deponering och att från 2010 införa förbud mot deponi av icke förbehandlat avfall som innehåller jäsbara komponenter, från 2015 införa förbud mot deponering av papper, papp, glas, textilier, trä, plast, metall, gummi, kork, keramik, betong, tegel och kakel, från 2020 införa förbud mot deponering av allt avfall som kan återvinnas och från 2025 förbjuda deponering av allt restavfall, utom i de fall där detta är oundvikligt eller farligt (exempelvis filteraska).



Föredragande: Caroline JACKSON (EPP-ED, GB) och Johannes BLOKLAND (IND/DEM, NL)Betänkande: A6-0466/2006 och A6-0438/2006Beslutsförfarande: Medbeslutande - 1:a behandlingen (***I) och initiativbetänkandeDebatt: 12.2.2007Omröstning: 13.2.2007

Ref.: 20070208IPR02886
Kontakt:
André RICHE
Press Room Unit
E-postadress : envi-press@europarl.europa.eu
Mobilnummer : (32) 0498.983.585

Pernilla Jourde
Redaktion & information
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu
Telefonnummer i Bryssel : (32-2) 28 43411 (BXL)
Telefonnummer i Strasbourg : (33-3) 881 72420 (STR)