Statistiska centralbyrån, SCB

Partisympatiundersökningen (PSU) november 2003

Pressmeddelande   •   Dec 11, 2003 10:48 CET

Partisympatiundersökningen från SCB visar att ett riksdagsval i november skulle ge en fortsatt röd-grön majoritet. Miljöpartiet är dock inte statistiskt säkerställt klart över fyraprocentsspärren. Varken de borgerliga partierna tillsammans eller socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet skulle få egen majoritet. Det är ingen säkerställd skillnad mellan det borgerliga blocket och s+v. Moderaterna är det parti som ökat mest sedan maj.

SCB har nu genomfört den första Partisympatiundersökningen efter folkomröstningen. Den genomfördes som intervju med ett riksomfattande slumpmässigt sannolikhetsurval omfattande 9 127 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre ål­dersgräns. Av dessa har 9,8 procent ej anträffats (inkl. hemligt telefonnummer och saknar telefon), 3,0 procent varit alltför sjuka för att intervjuas samt 11,4 procent inte velat medverka till någon del vid intervjun. Det förekommer också att personer inte velat be­svara vissa frågor. Intervjuerna gjordes per telefon under perioden den 3 till 24 november.

Skattning av valresultatet ”om det varit val idag”. November 2003

Frågetyp: Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna? (För tabell, se www.scb.se/templates/pressinfo____66486.asp)

Fortsatt röd-grön majoritet i riksdagen
Vid val i november 2003 skulle det borgerliga blocket (dvs. c+fp+m+kd) få mellan 46,0 och 48,2 procent av rösterna (tab. 3). Det socialis­tiska blocket (dvs. s+v) skulle få mellan 45,0 och 47,3 procent. Detta innebär att skill­naden mellan blocken inte är så stor att den är statistiskt säkerställd vilket inte heller var fallet i maj. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet skulle dock tillsammans bli signifikant större än det borgerliga blocket trots en statistiskt säkerställd tillbakagång sedan maj på mellan 0,1 och 2,5 procentenheter och trots det borgerliga blockets säkerställda uppgång på mellan 0,1 och 2,3 procentenheter sedan maj.

Jämfört med valresultatet 2002 noteras en sig­nifi­kant (”statistiskt säkerställd”) ökning på mellan 2,0 och 4,2 procentenheter i det borgerliga blockets andel. Minskningen av det socialistiska blockets andel med mellan 1,0 och 3,2 procentenheter är statistisktsäkerställd liksom minskningen i regeringsunderlagets (s+v+mp) andel på mellan 1,0 och 3,4 procentenheter sedan valet 2002. (Resultaten presenteras som intervall eller punktskattningar±felmarginaler. Detta ger 95 procents säkerhet om inga systematiska fel föreligger.)

De politiska partierna i PSU november 2003
Centerpartiet. Stabilt läge
Vid val i november 2003 skulle centerpartiet få 6,6 ± 0,5 procent av rösterna. Jämfört med senaste riksdagsvalet föreligger ingen statistiskt säker­ställd förändring trots en sta­tistiskt signifi­kant nettovinst från socialdemokraterna på ca 0,3 procent (procent av alla som uppgivit något parti man röstat på i valet och något parti man skulle rösta på i november 2003) och från kristdemokraterna på ca 0,2 procent.

Jämfört med resultaten från maj 2003 noteras ingen säkerställd förändring i väljarandelen trots en signifikant nettovinst från kristdemokraterna på 0,2 procent (procent av alla som uppgivit något parti eller svarat ”vet ej” på frågan om partival).

Folkpartiet. Slut på ökningen
Folkpartiet skulle få 13,6 ± 0,8 procent av rös­terna vid val i november 2003. Jämfört med valet 2002 noteras ingen säkerställd förändring i väljarandelen. Folkpartiet har dock netto vunnit ca 1,1 procent från socialdemokraterna och ca 0,3 procent från kristdemokraterna men också netto förlorat ca 0,9 procent till moderaterna (procent av alla som upp­givit något parti man röstat på i valet och nå­got parti man skulle rösta på i november 2003).

Jämfört med resultaten från maj 2003 har emellertid folkpartiets andel minskat med mellan 0,1 och 1,7 procentenheter. Folkpartiet har gjort en statistiskt säkerställd nettovinst på ca 0,3 procent från socialdemokraterna och en nettoförlust till moderaterna på ca 0,6 procent (procent av alla som uppgivit något parti eller svarat ”vet ej” på frågan om partival).

Moderata samlingspartiet. Fortsätter uppåt
Om det varit val i november 2003 skulle mo­dera­terna få 20,0 ± 1,1 procent av rös­terna. Jämfört med valet 2002 föreligger en statistiskt säker­ställd ökning av väljarandelen på mellan 3,6 och 5,8 procentenheter. Sta­tistiskt signifi­kanta nettovinster på ca 0,9 procent från socialdemokraterna, på ca 0,9 procent från folkpartiet och på ca 1,0 procent från kristdemokraterna kan noteras (procent av alla som upp­givit något parti man röstat på i valet 2002 och nå­got parti man skulle rösta på i november 2003).

Även jämfört med resultaten från maj 2003 har moderaternas andel ökat – mellan 2,1 och 4,3 procentenheter. Moderaterna har gjort statistiskt säkerställda nettovinster från socialdemokraterna på ca 0,4 procent, från folkpartiet på ca 0,6 procent och från kristdemokraterna på ca 0,6 procent men störst vinst från ”vet ej”-gruppen på ca 1,2 procent (procent av alla som uppgivit något parti eller svarat ”vet ej” på frågan om partival).

Kristdemokraterna. Backar ännu
Kristdemokraterna skulle få 7,0 ± 0,6 procent av rösterna vid val i november 2003. Jämfört med riksdagsvalet 2002 innebär detta en statis­tiskt säkerställd minsk­ning av väljaran­delen på mellan 1,6 och 2,8 procentenheter. Säkerställda nettoförluster noteras till centerpartiet på ca 0,2 procent, till folkpartiet på ca 0,3 procent och till moderaterna på ca 1,0 procent sedan valet (procent av alla som upp­givit något parti man röstat på i valet och nå­got parti man skulle rösta på i november 2003).

Jämfört med resultaten från maj 2003 har kristdemokraterna gått tillbaka med mellan 0,6 och 1,9 procentenheter. Kristdemokraterna har gjort signifikanta nettoförluster på ca 0,2 procent till centerpartiet och på ca 0,6 procent till moderaterna (procent av alla som uppgivit något parti eller sva­rat ”vet ej” på frågan om partival).

Socialdemokraterna. Ingen ljusning
Socialdemokraterna skulle ha erhållit 36,9 ± 1,3 procent av rösterna vid val i november 2003, vilket innebär en statis­tiskt sä­kerställd tillbakagång på mellan 1,7 och 4,2 pro­centenheter sedan valet 2002. Socialdemokraterna berörs av flera statis­tiskt säkerställda nettoförluster till andra partier sedan riksdagsvalet 2002. Till folkpartiet har man förlorat ca 1,1 procent, till moderaterna ca 0,9 procent och till centerpartiet ca 0,3 procent. Vidare har socialdemokraterna netto förlorat ca 0,7 procent till vänsterpartiet och ca 0,3 procent till ”öv­riga” (procent av alla som upp­givit något parti man röstat på i valet och nå­got parti man skulle rösta på i november 2003).

Även jämfört med resultaten från maj 2003 har socialdemokraterna gått tillbaka signifikant – mellan 0,2 och 2,7 procentenheter. Statistiskt säkerställda nettoförluster till folkpartiet på ca 0,3 procent och till moderaterna på ca 0,4 procent kan noteras (procent av alla som uppgivit något parti eller svarat ”vet ej” på frågan om partival).

Vänsterpartiet. Orubbat
Vid val i november 2003 skulle vänsterpartiet få 9,3 ± 0,9 procent av rösterna vilket innebär en statistiskt säkerställd uppgång på mellan 0,0 och 1,7 procentenheter sedan riksdagsvalet. Netto har vänsterpartiet vunnit ca 0,7 procent från socialdemokraterna men förlorat ca 0,4 procent till miljöpartiet (procent av alla som uppgivit något parti man röstat på i valet och något parti man skulle rösta på i november 2003).

Jämfört med resultaten från maj 2003 föreligger ingen säkerställd förändring i vänsterpartiets väljarandel. Några statistiskt säkerställda nettoförändringar i förhållande till de andra partierna kan inte noteras.

Miljöpartiet de gröna. Inte säkert över spärren
Vid val i november 2003 skulle miljöpartiet de gröna få 4,5 ± 0,7 procent. Jämfört med senaste riksdagsvalet innebär detta ingen statistiskt säkerställd förändring. Dock har miljöpartiet statistiskt säkerställt netto vunnit ca 0,4 procent från vänsterpartiet (procent av alla som uppgivit något parti man röstat på i valet och något parti man skulle rösta på i november 2003).

Jämfört med resultaten från maj 2003 föreligger ingen säkerställd förändring i miljöpartiets väljarandel. Några statistiskt säkerställda nettoförändringar i förhållande till de andra partierna kan inte noteras.

”Övriga” partier
Gruppen ”övriga partier” skulle få 2,2 ± 0,5 procent vid val i november 2003, vilket inne­bär en signifikant tillbakagång sedan valet 2002 på mellan 0,4 och 1,4 procentenheter.

Sverigedemokraterna har störst andel av ”övriga” – ca en tredjedel av svaren.

Partisympatier versus partival
I tabellerna 4-17 i Statistiska meddelanden (ME60 SM0302) redovisas partisympatier­nas fördelning i ca 140 olika sociodemogra­fiska grup­per. Här är frågeställningen inte vilket parti man skall rösta på vid riksdagsval utan parti­sympati, som mätts med följande frågor:

Fråga 1 Är det något av de politiska partierna som står dig närmare än de andra?
Om Ja Fråga 2 Vilket parti är det?
Annars Fråga 3 Men vilket parti har du störst sympati för?

Svaren på frågorna 2 och 3 bildar tillsammans partisympati. När det gäller partival ställs en fråga av typen: Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?

Potentiella väljare
Att det är skillnad mellan ”partival” och partisympati framgår tydligt i tabell 18 i SM där bl.a. andelen med samma parti både som ”partival” och som partisympati redovisas i procent av antalet sympatisörer. Lägst andel ”partival” bland sina sympatisörer har miljöpartiet (ca 74 procent – dvs ca 74 procent av mp-sympatisörerna säger att de också skulle rösta på mp) och därefter kommer vänsterpartiet (ca 75 procent). I mitten ligger socialdemokraterna (ca 78) och kristdemokraterna (ca 78) följda av centerpartiet (ca 81) och folkpartiet (ca 81 procent), medan moderaterna (ca 87) har högst andel ”partival” bland partiets sympatisörer.

Andelen som svarar ”vet ej” på ”partival” bland de olika partiernas sympatisö­rer har ökat sedan november 2002 vilket kan förklaras av att det nu gått längre tid sedan riksdagsvalet 2002. Andel ”vet ej”-svar på ”partival” är lägst bland sympatisörerna för moderaterna (ca 7 procent) och centerpartiet (ca 9 procent). Därefter kommer vänsterpartiet (ca 11 procent) och socialdemokraterna, folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet (alla med ca 12 procent). Vid ”vet ej”-svar på ”partival” används istället eventuell partisympati vid beräkningen av ”val idag”-skattningen.

Näst bästa parti
Sedan maj 2003 ställs frågan ”Vilket parti tycker du näst bäst om?” till de intervjupersoner som uppgivit partisympati (”bästa parti”). Svaren i PSU november 2003 redovisas i tabell 19 i SM. Det vanligaste svaret var ”inget parti” (ca 21 pro­cent) följt av folkpartiet (ca 17 procent) och vänsterpartiet (ca 12 procent).

Vanligaste ”näst bäst parti” (bortsett från svaret ”inget parti”) och partisympati (”bästa parti”) (För tabell, se www.scb.se/templates/pressinfo____66486.asp)

Bortsett från ”inget parti” toppade folkpartiet som näst bästa parti bland center­partiets sympatisörer med ca 15 procent. Bland folkpartisympatisörerna är mo­deraterna största näst bästa parti med ca 35 procent, och bland moderaterna lig­ger folkpartiet bäst till med ca 43 procent. Hos kristdemokraterna är det ganska jämnt mellan moderaterna och folkpartiet när det gäller näst bästa parti – ca 23 respektive ca 21 procent.

Vänsterpartisterna placerar socialdemokraterna högst som näst bästa parti (ca 51 procent) och därefter kommer miljöpartiet med ca 20 procent. Vänsterpartiet kommer högst som näst bästa parti bland miljöpartisterna med ca 27 procent följt av socialdemokraterna med ca 23 procent.

Bland dem med partisympati för socialdemokraterna tycker ca 25 procent att ”inget parti” är näst bäst medan ca 24 procent har vänsterpartiet som näst bästa parti och därefter kommer folkpartiet med ca 14 procent – miljöpartiet nämns av endast ca 7 procent.

Anmärkningsvärt är att miljöpartiet får så låg andel bland socialdemokraternas sympatisörer där i stället folkpartiet kommer in på en hög position som näst bästa parti. Bland vänsterpartister och miljöpartister har däremot endast respektive partner i regeringsunderlaget höga andelar som näst bästa parti.

Nettoflöden

(För figurer, se www.scb.se/templates/pressinfo____66486.asp)

Figur 1 Nettoflöden från riksdagsvalet 2002 till november 2003

I figuren åskådliggörs statistiskt säkerställda nettoflöden från riksdagsvalet 2002 till november 2003 för de olika partierna. Siffrorna anger signifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtliga som lämnat uppgift om valt parti i riksdagsvalet 2002 och dessutom om parti man skulle rösta på vid val i november 2003.

Flödena kan inte användas för att beräkna totalförändringarna i partiernas väl­jarandelar från valet 2002 eftersom det också förekommer flöden mellan parti­erna och bl.a. vet ej-gruppen.

För en tredjedel av urvalet inhämtades uppgiften om partival i riksdagsvalet 2002 redan vid intervjun i november 2002, för en tredjedel vid intervjun i maj 2003 och för den resterande tredjedelen i november 2003.

Figur 2 Nettoflöden från maj 2003 till november 2003

I figuren åskådliggörs statistiskt säkerställda nettoflöden från maj 2003 till november 2003 för de olika partierna. Siffrorna anger signifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtliga som lämnat partisvar i båda undersökningarna eller svarat ”vet ej” på frågan om vilket parti man skulle rösta på i val vid respektive undersökningstillfälle.

Publikation
Statistiska meddelanden ME60SM0302: Partisympatiundersökningen november 2003

Sveriges Statistiska Databaser
Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats.

Mer om ...
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats

Nästa publiceringstillfälle
Juni 2004

Producent
Statistiska Centralbyrån
Box 24 300
104 51 STOCKHOLM
Fax 08-50 69 49 34

Förfrågningar
Staffan Sollander
Tfn 08-50 69 49 38
Epost staffan.sollander@scb.se

Birgitta Melin Skeppstedt
Tfn 08-50 69 50 40
Epost birgitta.melin.skeppstedt@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.