Parkinsonförbundet

Pengarna styr – inte vårdbehovet

Pressmeddelande   •   Maj 10, 2013 07:00 CEST

Nya mediciner och behandlingar är dyra och det är den kostnaden som syns. Det som inte syns är
den kostnad som samhället tvingas betala om man inte ger behandlingen. Patienter som idag är friska nog för att arbeta hade istället varit sjukskrivna, och patientgruppernas behov av vård hade ökat markant.

Kirurgiska ingrepp med djupelektrodstimulering (DBS) är en avancerad behandlingsmetod som används vid svår Parkinson. Det är en dyr metod, men behandlingen är samhällsekonomiskt
kostnadseffektiv.Trots det har neurologkliniken i Lund beslutat att behandlingen inte ska ges till samtliga patienter som har utlovats operation. I år utförs bara 14 operationer trots att kliniken, enligt
initierade källor, har kapacitet att utföra mångdubbelt fler. En patient som år 2011 fick löfte om operation fick efter ytterligare en undersökning år 2012 samma besked. I april i år har han fått veta att han inte kommer att opereras. Orsaken verkar vara att kliniken vill spara pengar.

– ”Enligt en allmänt vedertagen princip är det vårdbehovet och inte ekonomin som ska styra besluten
i vården. Så är tyvärr inte fallet i Sverige idag”, säger Karl-Gunnar Skoog.

Landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting har granskat effekterna av vårdgarantin och vårdvalet för de patienter som har störst vårdbehov. Slutsatsen i deras rapport är att både vårdgarantin och vårdvalet riskerar att leda till undanträngningseffekter för kroniker och andra vårdkrävande grupper.

– ”I stället för att lyfta fram de som har störst behov, så är konstruktionen sådan att vi trängs allt längre och längre bak i kön att få träffa en neurolog. Det är oacceptabelt och måste omedelbart åtgärdas”, säger Karl-Gunnar Skoog.

– ”Samhällets i och för sig vällovliga ambition att hålla läkemedelsnotan inom rimliga gränser håller på
att bli ett allvarligt hot mot patientsäkerheten”, säger Skoog. ”Preparaten byter ofta namn och form. Inga garantier finns för att generikan är exakt utbytbar mot originalet.” 

– ”Till ljuspunkterna hör att det äntligen börjar hända saker inom rehabiliteringsområdet. I oktober
beslöt, som exempel, landstinget i Stockholms län att erbjuda rehabilitering till fler grupper. Vi parkinsonpatienter får därmed en, åtminstone teoretisk,chans att få tillgång till adekvat rehabilitering, som vi vet höjer livskvaliteten väsentligt och verksamt bidrar till fortsatt arbetsförmåga”, säger Karl-Gunnar Skoog.

 

För mer information kontakta

Karl-Gunnar Skoog, ordförande Parkinsonförbundet, telefon 0707-29 25 18, kg.skoog@hotmail.com

Anna Edvinsson, presskontakt Parkinsonförbundet, telefon 0739 40 20 73, anna.edvinsson@parkinsonforbundet.se


Parkinsonförbundet är ett handikappförbund med cirka 8500 medlemmar i 25 länsföreningar. Vi informerar, stödjer forskning och uppmuntrar dem som drabbats av sjukdomen. Förbundet arbetar med att förbättra förhållandena för parkinsonsjuka, för personer med parkinsonliknande sjukdomar och deras anhöriga.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som påverkar bland annat motoriken och koordinationen. Symtomen är olika för var och en, men stelhet, skakningar och långsamma rörelser är huvudsymtom. Symtomen kan mildras med mediciner och andra behandlingar men ännu finns inga botemedel. I Sverige finns drygt 22 000 parkinsonpatienter och ytterligare 14 000 beräknas få diagnosen de närmaste åren. Främst drabbas personer över 50 år.