SPI Sveriges Pensionärers Intresseparti

Pensionärer och äldre i valet

Pressmeddelande   •   Sep 14, 2010 14:55 CEST

Ingen pensionär i Sverige kan ha undgått att denna grupp väljare de senaste månaderna, med kulmen de senaste veckorna, omhuldas till absolut överdrift av samtliga riksdagspartier med någon övervikt på den röd/gröna sidan. Detta eftersom det är lättare att i opposition lova saker man vill göra. Har man regeringsmakten är det svårare eftersom frågan då kan ställas varför man inte redan gjort vad man lovar nu. Det är dock ingen större skillnad mellan blocken. Det lovas runt och efter valet får vi se hur tunt utfallet blir.

Det är med andra ord som vanligt. Väljargruppen pensionärer är ca 1,7 miljoner människor som dessutom historiskt sett har det ojämförligt högsta valdeltagandet. Därför måste denna grupp vinnas till varje pris och vi ser nu hur de två blocken försöker bjuda över varandra med löfte om skattesänkningar och bättre villkor för pensionärer.

I pensionsfrågan är alla riksdagspartier överens. Den ”blockövergripande” Pensionsöverenskommelsen står alla partierna bakom och den ruckas inte på och pratas inte om. Den togs gemensamt för många år sedan och är oerhört missgynnande för pensionärer jämfört med löntagare i arbete. Här finns en regel som gör att uppräkningen av pensionen varje år är mycket mindre än de genomsnittliga löneökningarna för löntagare. Det har kostat pensionärerna många tusenlappar i plånboken varje år och fortsätter att göra så. Där finns också en överenskommelse om att i dåliga tider skall pensionärerna betala kalaset. Om statens finanser är dåliga sänks pensionerna (i år med 3 % och 2011 med 4,3 %). Det innebär att först om kanske 6-7 år är pensionerna tillbaks på de nivåer som de hade 2009. Detta sista fenomen kallas ”bromsen” och drabbar bara pensionärer. Löntagarna får sina avtalsenliga löneökningar som vanligt.  Klyftan mellan lön och pension ökar lavinartat. En tidigare socialdemokratisk minister (Inga Thalen) kallade bromsen för en ”nickedocka”. Finns det inte tillräckligt med pengar till pensioner så sänker vi dem och så reser sig nickedockan igen. Den nu tillslagna bromsen utlöstes av att det fattades 180 miljarder i pensionärerna injobbade och inbetalda AP-fonder (uppgiften från Försäkringskassan). Då måste enligt pensionsöverenskommelsen pensionerna sänkas. Att de 258 miljarder som Göran Persson och hans regering lånade (han sa så och lovade betala tillbaka) på 90-talet från AP-fonderna aldrig kommit tillbaka talas det över huvud taget inte om nu från något av blocken. Att staten skulle vara skyldig pensionärerna 258 miljarder plus ränta är naturligtvis inte bra att kalkylera in i statsfinanserna. Inte för Borg och definitivt inte för Östros.

Jobbskatteavdragen som införts av den borgerliga alliansen skapar ytterligare stora klyftor mellan de äldre och löntagarna. I dag betalar pensionärerna 7-11 % högre skatt än de som arbetar. Att dessa skattesänkningar för löntagarna anges skapa fler jobb, motivera vissa att jobba i stället för att leva på bidrag eller sätta fart på ekonomin genom högre inhemsk konsumtion kan vi lämna därhän. Där skiljer sig åsikterna mellan blocken. De röd/gröna vågar emellertid inte gå ut och säga att de skall ta bort dem. Skattehöjningar är aldrig populära. Vad som i stället nu sker är att de båda blocken bjuder över varandra med löften om att sänka skatter för pensionärerna också. Alla siffror som nämnts är emellertid villkorade med den vanliga skrivningen: ”om statens finanser så tillåter”.  De röd/gröna, genom Mona Sahlin, lovar i TV och andra media att utjämna skillnaderna i skatt mellan pensionärer och löntagare under nästa mandatperiod. Att det skulle kosta staten ca 30 miljarder i förlorade skatteintäkter har med största säkerhet inte Thomas Östros (eventuellt blivande finansminister) med i budgeten. Inte heller Anders Borg (vår nuvarande finansminister). De summor de talar om när man ovilligt försöker precisera sig är oerhört mycket lägre.  Det är otvetydigt vallöften som aldrig kommer att infrias. Det gäller dock att nu strax före valet försöka övertyga pensionärerna om att man är bästa valet för dem. Efter valet kommer det att finnas massor av orsaker till att ”vi inte har råd till det just nu”. Låt oss se om historien upprepar sig.

Lokalt

På det lokala planet är det naturligtvis svårare att precisera vilka löften som de olika politiska konstellationerna nu går till val på för att vinna pensionärernas röster. Dessutom är det stora skillnader även här mellan ”skarpa löften” och sådant som man lovar att göra om man får råd. Ett är emellertid säkert och det är att även lokalt lovas det nu runt till pensionärerna.     22 % av väljarkåren måste vinnas till varje pris.

Det är dock möjligt att peka ut vissa frågor som typiska. SPI har de senaste åren lagt motioner i många kommuner om det såkallade ”parboendet”. Det innebär att man inte skall automatiskt skilja på äldre makar om bara en av dem behöver särskilt boende. Maken eller maken skall få följa med om han eller hon så vill. Ingenstans har veterligen denna motion bifallits. Man har skyllt på bristande plats, bristande ekonomi och ibland att det inte är rättvist mot andra. Om man nu studerar de olika partiernas löften inför valet så finns denna reform med snart sagt över allt på det lokala planet. Folkpartiet har det till och med som ett huvudnummer in sin TV-reklam. Alla kommuner kommer förmodligen under nästa år införa parboenderätt. Inte därför att de lokalt styrande ändrat åsikt utan för att det med 99 % säkerhet kommer en lag om detta nästa år.

Det finns fler typiska SPI-krav som på något eller några håll gått igenom nyligen. Fria bussresor för pensionärer, inrättande av äldreombudsmän i kommunerna och en del annat.

Det viktigaste är emellertid inte dessa enskilda frågor. Det som är viktigt att titta på är skillnaderna mellan vallöftena till pensionärerna nu och vad som egentligen händer och kommer att hända efter valet. I de flesta kommuner har nu budgetarbetet för 2011 börjat inom de olika nämnderna för att senare i höst passera kommunstyrelsen på sin väg till beslut i kommunfullmäktige. På många håll kan man klart se att det i budgetförslagen i socialnämnden finns besparingsförslag som kommer att drabba pensionärer, demenssjuka och funktionshindrade. Det var än värre förra året men besparingsförslagen mildrades tack vare extra pengar från staten och naturligtvis att vi stod inför ett valår.

Den slutliga offentliga budgetprocessen drar emellertid inte i gång förrän efter valet. Då får vi ses vad som var runda löften och hur tunt utfallet blev.

--

Leif Svensson/Tf ordf 

SPI  Sveriges Pensionärers Intresseparti

SPI Sveriges Pensionärers Intresseparti är ett politiskt parti som arbetar tvärpolitiskt. Vi har ett komplett politiskt program med tyngdpunkt på äldrefrågor.