Högskolan på Gotland

Piggvaren fungerar inte som de flesta andra plattfiskar

Pressmeddelande   •   Dec 16, 2011 07:30 CET

I sin avhandling, ”Ecology of juvenile turbot and flounder in the Central Baltic Sea  - Implications for recruitmentpresenterar Jesper Martinsson resultat som ökar kunskapen kring piggvarens och flundrans ekologi under yngelstadiet. Det är en viktig pusselbit i förståelsen för hur rekryteringen av nya individer till det vuxna beståndet fungerar.

-  Piggvarens årsyngel ställer högre krav på uppväxtområdet jämfört med flundrans genom sin starka koppling till rena sandbottnar. Detta, menar Jesper, kan medföra att piggvarsbeståndet i stort kan vara mer känsligt för störningar i uppväxtområdet, till exempel på grund av övergödning. Kopplingen till sand kan bero på piggvarens specifika födoval. Något som också kan bidra till att variation i rekrytering genereras under yngelstadiet till skillnad från det generella mönstret hos plattfiskar där variationen i regel dämpas på grund av täthetsberoende effekter när ynglen koncentreras i specifika uppväxtområden. 

Plattfisklarven lever efter kläckning i den fria vattenmassan som vilken annan fisklarv som helst. Efter 20-40 dagar genomgår den en förvandling och antar den typiska formen för plattfiskar som är optimalt för ett liv på botten. Vid denna tidpunkt har larven tagit sig in till kusten, ofta grunda sandiga vikar, och inträder därmed yngelstadiet. Detta medför en ansamling av yngel på en relativt begränsad yta. Detta har konsekvenser för vad som bestämmer den årliga rekryteringen av nya individer till det fiskbara, vuxna beståndet. Generellt utsätts ynglen för täthetsberoende effekter där överlevnaden minskar i takt med antalet individer som bottenfäller i uppväxtområdet. Detta gör att variation i rekrytering som uppstår under de tidigare stadierna dämpas, vilket i sin tur medför att plattfiskar har en relativt låg variation i rekrytering jämfört med flertalet andra arter. Piggvaren uppvisar dock en ganska stor variation.

Jesper Martinsson har undersökt fördelningen av piggvarens och flundrans yngel runt Gotlands kust samt piggvarens respons på rådande förhållanden genom uppskattning av födokonsumtion. Förutom höga krav på uppväxtområdet visar studierna att piggvarsyngel mindre än 40 mm kan vara födobegränsade vissa år, förmodligen på grund av variation i tillgång på piggvarens specifika föda. Detta kan skapa variation i rekrytering genom skillnader i tillväxt och därmed överlevnad mellan år. Vidare kan piggvarsynglens höga krav medföra en mindre yta som kan stödja yngelpopulationen, vilket skulle kunna förklara piggvarens relativt låga antal jämfört med flundra. Avhandlingen bidrar med kunskap om ynglens ekologi i Östersjön och pekar ut faktorer som skulle kunna påverka rekryteringen av både piggvar och flundra. Resultaten kan även användas som grund för skydd och restaurering av viktiga uppväxtområden med syfte att säkra framtida rekrytering till det vuxna beståndet.

Jesper Martinsson är född och uppvuxen i Visby. Han tog sin magisterexamen i biologi vid Högskolan på Gotland 2005 och påbörjade 2006 sin doktorandtjänst inom marin ekologi vid högskolan. Han har dock under hela tiden varit antagen vid Stockholms Universitet, Systemekologiska institutionen.

Han försvarar sin avhandling ”Ecology of juvenile turbot and flounder in the Central Baltic Sea  - Implications for recruitment den 16 december 2011 kl. 13 vid Stockholms Universitet, Geovetenskapens hus, Ahlmansalen,. Opponent är professor Leif Pihl från Göteborgs Universitet, Institutionen för Marin Ekologi.

Det går bra att kontakta Jesper på telefon 0708-509413 fram till kl 12.00 på fredagen den 16 december.

 

Högskolan på Gotland