Statistiska centralbyrån, SCB

Politiska resurser och aktiviteter: Vilka grupper gör sina röster hörda?

Pressmeddelande   •   Dec 19, 2003 11:36 CET

Det medborgerliga engagemanget och aktiviteterna kännetecknas av stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Män, medelålders, höginkomsttagare, högutbildade, högre tjänstemän och infödda svenskar uppvisar genomgående ett högre deltagande. Samtidigt ser vi ett minskat deltagande inom den traditionella representativa demokratin och ett ökat medborgerligt engagemang via andra kanaler.

Valdeltagandet har minskat under 80- och 90-talen, likaså medlemskap och aktivitet i politiska partier. Föreningslivet har också generellt drabbats av en allvarlig nedgång under 90-talet, både vad gäller medlemsantal och aktivitet.

Andra medborgerliga aktiviteter för att påverka samhället och dess utveckling har samtidigt i flera former ökat under 90-talet – t.ex. har andelen som undertecknat något upprop ökat, likaså andelen som skrivit någon insändare eller artiklar i någon tidning samt andelen som direktkontaktat någon förtroendevald eller tjänsteman i den egna kommunen.

Intresset att diskutera politiska frågor har dessutom tilltagit sedan 80-talets början, liksom andelen som uppger att man själv kan författa en skrivelse och överklaga ett myndighetsbeslut. En ökning kan också noteras, jämfört med början av 90-talet, när det gäller andelen som sökt påverka sina arbetsförhållanden samt andelen som försökt komma till rätta med orättvis behandling från myndigheter, institutioner och företag.

Män aktivare än kvinnor
När man ser till det sammanfattande måttet ”politiskt inaktiva” (de som ej är partipolitiskt aktiva och som svarar nej på flera av aktivitetsfrågorna – man har t.ex. aldrig demonstrerat, undertecknat upprop, skrivit insändare el. artiklar, kontaktat någon ansvarig tjänsteman el. förtroendevald på kommunalnivå) är kvinnor betydligt mera passiva än män. Specifikt deltar män oftare i politiska diskussioner, kontaktar oftare kommunala tjänstemän eller förtroendemän och anser sig i större utsträckning kunna påverka sina arbetsförhållanden samt överklaga ett beslut av en myndighet. Män är också något oftare medlemmar och aktiva i politiska partier, liksom i föreningslivet i stort.

Det intressantaste här är dock utvecklingen mot en ökad politisk jämlikhet, då en viss utjämning mellan könen har skett för flera av indikatorerna. Antingen har andelen ökat mer bland kvinnorna än bland männen, eller minskat mindre. Detta är än tydligare när vi kan följa utvecklingen under en längre period, t.ex. har skillnaderna mellan könen minskat markant sedan början av 80-talet när det gäller medlemskap inom politiska partier och förmåga att själv överklaga ett beslut av en myndighet.

Ungdomarna halkar efter
Ungdomar och yngre medelålders personer är kraftigt underrepresenterade inom partiväsendet, liksom inom föreningsväsendet i stort. Det är främst manliga pensionärer och äldre medelålders personer som bibehåller en stark ställning inom de politiska partierna.

Hur ser det då ut när det gäller andra medborgerliga aktiviteter?

När man ser till det mer övergripande måttet ”politiskt inaktiva”, finns de högsta andelarna bland ungdomar, men även bland ålderspensionärer. Även i andra avseenden tecknas en ganska dyster bild av återväxten i ungdomsgenerationen. 16-24-åringarna är t.ex. den enda åldersgrupp där andelen som själva anser sig kunna överklaga ett myndighetsbeslut tycks ha minskat. Bland de yngre har också intresset att diskutera politiska frågor minskat mest jämfört med övriga åldersgrupper. En avvikande indikator här är deltagande i demonstrationer, där det är de unga kvinnorna som deltagit i störst utsträckning.

Tydliga klassmönster
För flera av aktivitetsindikatorerna (aktivitet i föreningslivet, underteckna upprop, skriva insändare, deltagande i politiska diskussioner etc.) har de högre tjänstemännen en betydligt högre andel än de icke facklärda arbetarna och de med eftergymnasial utbildning en markant högre andel än de med enbart förgymnasial utbildning. Detta gäller även för andelen som anser sig ha stora möjligheter att kunna påverka sina arbetsförhållanden samt kompetensindikatorn, andelen som själv anser sig kunna överklaga ett beslut av en myndighet. För de flesta övriga indikatorer återfinns samma mönster vid indelning efter disponibel inkomst, dock inte med lika stora skillnader mellan grupperna som mellan arbetare och tjänstemän samt mellan låg- och högutbildade.

Sett till måttet ”politiskt inaktiva” är skillnaderna än större. Bland icke facklärda arbetare är andelen fyra gånger så hög, jämfört med bland högre tjänstemän. Samma förhållande gäller mellan de med enbart förgymnasial utbildning och de med högskole- eller universitetsutbildning.

Utvecklingen under 90-talet tycks emellertid i flera fall gå i något utjämnande riktning, oftast genom att andelen ökat bland arbetare, medan den samtidigt minskat eller ligger kvar på samma nivå bland högre tjänstemän.

Invandrargrupperna underrepresenterade
Infödda svenskar deltar i betydligt större utsträckning i olika medborgerliga aktiviteter än naturaliserade invandrare, som i sin tur är aktivare än de som fortfarande är utländska medborgare. En utslagsgivande indikator här är ”politiskt inaktiva”. Detta gäller för 23 procent bland de infödda svenskarna, närmare 38 procent bland naturaliserade invandrare och hela 46 procent bland de utländska medborgarna. För de båda invandrargrupperna har det dessutom skett en viss ökning under 90-talet. Värt att notera i sammanhanget är de markanta skillnaderna mellan könen i invandrargrupperna, där andelen politiskt inaktiva är betydligt högre bland kvinnor än bland män.

Publikation
En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i ”Politiska resurser och aktiviteter 1992–2001”, rapport nr 102 i serien Levnadsförhållanden, som nu finns på SCB:s webbplats

Mer om ...
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats

Producent
SCB, Social välfärdsstatistik
104 51 Stockholm
Fax 08-506 947 72

Förfrågningar
Jessica Persson
Tfn 08-506 944 27
Epost jessica.persson@scb.se

Lars Häll
Tfn 08-506 950 30
Epost lars.hall@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.