Riksidrottsförbundet

Pressmaterial om svenskt antidopingarbete - inför OS i Rio

Pressmeddelande   •   Jul 18, 2016 06:17 CEST

Frågor om doping kan komma upp i anslutning till OS. Riksidrottsförbundet (RF) har därför sammanställt material med texter och statistik som berör antidopingfrågan.

RF ansvarar för svensk idrotts arbete mot doping och är också Sveriges Nationella Antidopingorganisation (NADO). I år genomförs 3 100 dopingtest på svenska idrottsutövare och inför OS i Rio har samarbetet intensifierats mellan Svensk Antidoping och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).

För mer information om antidopingarbetet:

Kristina Olinder
Ordförande i Dopingkommissionen
070-590 71 69
kristina.olinder@outlook.com

Jan Engström
Svensk Antidoping, Dopingkontroller och samverkan med SOK
070 671 68 53
(Finns på plats i Rio före och under OS)
jan.engstrom@rf.se

Tommy Forsgren
Svensk Antidoping, Regler och handläggning av dopingfall
070 527 40 07
(Finns på plats i Rio före och under OS)
tommy.forsgren@rf.se

Jenny Schulze
Nordic Athlete Passport Management Unit Manager
+47 419 603 06
jenny.schulze@antidoping.no

Magnus Ericsson
Chef för Dopinglaboratoriet på Karolinska Huddinge
08 58 58 10 75
magnus.ericsson@karolinska.se

Mer om svenskt antidopingarbete och RF:s dopingkontroller.

  • Svensk Antidoping på plats i Rio
  • Unikt nordiskt samarbete ger större möjlighet att hitta fuskare
  • Hög kvalitet helt avgörande för dopinglabbet
  • Det här måste idrottare känna till om doping
  • Svensk statistik om dopingkontroller



Svensk antidoping på plats i Rio

I slutet av juli reser Jan Engström och Tommy Forsgren till Rio. De två medarbetarna från Svensk Antidoping har valts ut av Dopingkommissionen för att representera Svensk antidoping under de olympiska sommarspelen i Rio. De kommer att arbeta på plats i Rio under en månad och bidra med sin kompetens bland annat i rollen som Doping Control Officer (DCO) och Doping Control Station Manager (DCSM).

Internationella samarbeten är en viktig del av verksamheten och Svensk antidoping behöver finnas på plats för att kunna påverka världsantidopingarbetet. Vi har tidigare varit representerade i både Athen och Peking och Commonwealth Game i Melbourne. Det är lika viktigt att bidra med vår erfarenhet och kompetens som att nätverka och knyta kontakter för framtida samarbeten och projekt.

Vår närvaro är också en del av ett samarbetsprojekt med Sveriges Olympiska Kommité (SOK) ”Mot Rio av egen kraft”.Ett projekt med extra fokus på att värna idrottarens självklara rätt att tävla och träna på lika villkor. Förutom dopingkontroller och informationsinsatser publiceras en serie intervjuer med OS-idrottare och ledare under hela perioden fram till OS.

Läs mer och se filmerna här
http://www.rf.se/Antidoping/MotRioAvEgenKraft/



Unikt nordiskt samarbete ger större möjlighet att hitta fuskare


På idrottsarenan är de nordiska länderna rivaler men i antidopingarbetet finns sedan länge ett nära samarbete som utgör ett världsunikt exempel. Varje vecka registreras ungefär 250 tester från de nordiska länderna. Jenny Schulze har rollen som Nordic Athlete Passport Management Unit Manager (APMU). Från sin arbetsplats i Oslo går hon, tillsammans med sin kollega Lasse Bækken, igenom samtliga dopingtester från aktiva elitidrottare från Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. Syftet är att utvärdera och vara ett nav i arbetet med profiler i Norden, både blodprofiler och steroidprofiler. Samarbetet startade för snart tre år sedan. Arbetet är uppbyggt på ett sätt som saknar motsvarighet i andra länder och har fått beröm från den internationella antidopingbyrån WADA (World Anti-Doping Agency).

”I dag jämförs dopingtester med en serie tester som gjorts på samma idrottare. Då blir det möjligt att kompensera för genetiska skillnader och bättre uppfatta avvikelser från de personliga identitetsprofiler som blodprofil och steroidprofil ger” säger Jenny Schulze. När tester gjorts i Sverige skickas provet till dopinglabbet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. När provet är registrerat i det gemensamma datasystemet får Jenny Schulze ett meddelande och kan analysera resultatet på plats i Oslo. Jenny visar på sin dator olika kurvor för blodprofil och steroidprofil från en testad idrottare. Ett identifikationsnummer står i den övre vänsterkanten. De tidigare testerna som finns i idrottarens profil är också knutna till numret och finns redan på plats för analys och jämförelse. Till skillnad från andra länders APMU kan Jenny se vilken individ som döljer sig bakom numret.

”För att göra en så bra bedömning som möjligt är det viktigt att jag kan knyta historiska tester till det nytagna och också veta vilka personer det är bakom numren. Då först kan jag få fram tillräckligt mycket bakgrundsinformation. Det är till exempel bra att veta om ett prov är taget dagarna före ett nationellt mästerskap som utövaren ska delta i, eller om utövaren är skadad och håller på med rehabilitering” förklarar Jenny Schulze.

Varje profil klassificeras i en av fyra kategorier: normal, misstänkt profil där ytterligare undersökning behövs, trolig doping eller troligt medicinskt tillstånd/sjukdom. Finns det en avvikelse i blod- eller steroidprofil skickar Jenny provet vidare till en expert. De nordiska länderna har knutit till sig experter som hör till de bästa i världen. ”Om experten bedömer att provet har manipulerats (trolig doping) skickas profilen till ytterligare två experter som oberoende av varandra gör sina bedömningar. Om alla tre bedömer att det är doping startar en lång kedja av händelser” säger Jenny Schulze.

Idrottaren får chansen att förklara varför provet ser ut som det gör med detaljerad information som följer med en sammanfattning som görs för ärendet. Experterna tittar sedan på all data, både blod- och steroidprofiler och förklaringar från idrottaren. Bedömer de att det är doping tas ärendet vidare. ”Processen kan bli ganska utdragen. Under åren 2010–2014 har ungefär 70 utövare stängts av i världen av på grund av sin blodprofil, ingen av dem från de nordiska länderna. Framför allt har blodprofilprogrammet lett till att vi med målinriktad testning kunnat upptäcka fler EPO-positiva prover” berättar Jenny Schulze.

Från och med 1 januari 2014 samlas alla steroidprofiler i ett biologiskt pass och alla dopinglaboratorier bör anlita en extern eller intern APMU. WADA:s regelverk för blodprofiler infördes 2009 men nu finns ett sådant även för steroidprofiler.

Bakgrundsfakta

Blodprofil: Idrottarens hemoglobinvärde och andra blodparametrar undersöks över tid. Om utövaren försöker manipulera sitt blod med exempelvis EPO eller blodtransfusioner kommer det sannolikt att synas på de olika blodparametrarna.

Steroidprofil: Används för att följa utövarens steroidnivåer över tid. Det kan vara svårt att upptäcka om testosteron har tillförts, eftersom det ser likadant ut som det kroppen tillverkar själv. Därför används olika steroidration (förhållandet mellan testosteron och dess nedbrytningsprodukter) för att påvisa om det tillförts externt. Man utsöndrar förvånansvärt jämna nivåer av steroider i urinen över tid. Men vid doping kommer dessa ration att variera och urskilja sig.


Hög kvalitet helt avgörande för dopinglabbet

Under OS i Rio ska 6000 dopingprover analyseras. Nu är laboratoriet som skulle ha analyserat alla dopingprov från OS avstängt.

I slutet av juni, lite mer än en månad före OS, meddelar världsantidopingbyrån WADA att de stänger av dopinglaboratoriet i Rio. Även inför fotbolls-VM 2014 underkändes labbet och då tvingades man skicka alla prover till Schweiz. Riolabbet har satsat hårt för att komma tillrätta med de brister som fanns men WADA:s beslut visar tydligt hur strikt de ser på kvalitet och kontroll av sina godkända laboratorier.

”När sånt här händer krävs ett nära internationellt samarbete. Vi skickar tre medarbetare till Rio under OS för att bidra med vår kunskap och kompetens” berättar Magnus Ericsson chef för Dopinglaboratoriet på Karolinska Huddinge. När jag träffar honom i början av juli är det fortfarande oklart hur dopingproverna kommer att hanteras under OS. Magnus menar att WADA troligtvis låter ett annat godkänt labb tillfälligt ta över ledningen och flytta in sin verksamhet.

Sverige ett av 34 godkända laboratorier i världen

Dopinglaboratoriet på Karolinska Huddinge startades redan 1980 och är ett av 34 godkända laboratorier i världen och det enda i Sverige som är ackrediterat av av WADA. Magnus är stolt över att det svenska dopinglabbet har klarat alla kvalitetskontroller hittills men tar inget för givet. Framgångsfaktorerna handlar om noggranna rutiner och ett ständigt förbättringsarbete.

Noggranna rutiner

Rutinen är att alla prover analyseras två gånger. Först av en medarbetare, därefter görs allt om igen av en annan medarbetare. Allt för att minimera risken att det blir fel. ”Det får inte bli fel, därför är vi väldigt noga med allt vi gör och kör egna blindtester varje månad” säger Magnus Ericsson. Dessutom är det svenska dopinglaboratoriet medlem i WAADS (World Association of Anti-Doping Scientists) som även de gör blindtester tre gånger om året. ”Kontroller är en viktig del av vår framgång” säger Magnus.

WADA:s kontroller

Fem gånger varje år gör WADA blindtester som i samarbete med Svensk Antidoping skickas in tillsammans med andra tester. Det gör att labbet omöjligt kan veta när dessa blindtester kommer och vilka det är. Dessutom skickar WADA blindtester tre gånger om året. Då kommer fem prover direkt från WADA och då vet labbet att det handlar om en kontroll men inte mer. Vid WADA:s uppföljning kan det delas ut minuspoäng för olika missar och avsteg från regelverket. Det handlar om allt från svarstid, vad som hittas i proverna och vilka nivåer till hur rapporteringen går till. Olika poäng ger olika konsekvenser, i värsta fall avstängning med förbud att ta emot och analysera dopingprover med omedelbar verkan. Det kan hända till exempel om labbet skulle rapportera ett falskt positivt svar.

Sju dopinglabb avstängda

Just nu är sju dopinglabb avstängda. Av olika anledningar. Dels handlar det om blindtester där WADA skickar in prover för att se att labbets analyser fångar det korrekt. Men det handlar också om granskningar i detalj på plats där representanter från WADA går igenom hela kvalitetssystemet. ”De kontrollerar varje liten del och detalj av vårt arbete”, berättar Magnus. ”Hur vi flyttar prover inom labbet eller hur vi rapporterar analyssvaren.”

Det är alltså många delar som kan leda till en avstängning. ”Det finns inget liknande för andra labbverksamheter” säger Magnus Ericsson chef för Dopinglaboratoriet på Karolinska Huddinge. ”Inte ens forensiska laboratorier, de som gör undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter, kan stängas av på det här sättet.”

”2013 sänktes alla gränsvärden vilket krävde stora investeringar eftersom vår gamla utrustning inte kunde fånga dessa värden. Hade vi inte lyckats få ihop det hade vi förlorat förtroendet och blivit avstängda”, säger Magnus. Det är mitt i sommaren men full aktivitet på labbet när jag kommer in på dopinglaboratoriet Karolinska Huddinge. ”Vi analyserar ungefär 6000 prover varje år. Hälften kommer från Svensk Antidoping och den andra hälften från andra länder. Både från länder som inte har ett eget dopinglabb till exempel Island och för länder som har fått sitt labb avstängt av WADA. Just nu kör vi till exempel prover från Ryssland” berättar Magnus.


Det här måste idrottare känna till om doping


De flesta vet inte så mycket om hur dopingkontroller görs och vilka regler som idrottarna måste följa. Men som elitidrottare är man skyldig att känna till sådant. Svensk antidoping har därför en ny e-utbildningför alla idrottare som vill lära sig grunderna i antidoping.
Här får alla chansen att på ett enkelt sätt ta del av den kunskap om dopingreglerna som krävs. Utbildningen består av sju moduler som tar ungefär fyra minuter vardera att gå igenom. Testa en modul själv och lär dig det som alla idrottare och ledare är skyldiga att känna till. Utbildningen är öppen för alla.

http://www.rf.se/Antidoping/Nyheteromantidoping/Nye-utbildningiantidoping/

Svensk statistik om dopingkontroller

Sedan 1981 har RF tagit drygt 90 000 dopingprov. 814 (1 %) har resulterat i bestraffningar.

Under 2015 togs 3 057 prov, varav 23 stycken resulterade i bestraffningar.

Endast 9 av 23 bestraffningar 2015 gällde elitidrottare.

Över hälften av de svenska dopingfallen de senaste 14 åren har gällt gymtränande motionärer.
177 av 335 bestraffade sysslade inte alls med någon form av tävlingsidrott.

Här finns aktuell statistik om den svenska dopingkontrollverksamheten.

http://www.rf.se/Antidoping/Statistik/