FAO

Problemet med okontrollerade bränder

Pressmeddelande   •   Jul 27, 2009 18:05 CEST

Minskade förluster med hjälp av integrerad brandförvaltning

Varje år påverkar bränder uppskattningsvis 350 miljoner hektar mark, vilket leder till stora skador på egendom och försörjningsmöjligheter. Dessutom leder det ofta till förluster av liv. Okontrollerade vegetationsbränder bidrar även till växthuseffekten, luftföroreningar, ökenspridning och förlust av biologisk mångfald. Att förhindra uppkomst av bränder tillsammans med god brandövervakning, som bland annat kan ge tidiga varningar och bättre beslutsunderlag, är bland de mest effektiva åtgärderna mot okontrollerade bränder.

Ofta är utvecklingsländer de mest utsatta för konsekvenserna av okontrollerade bränder. Förlust av människoliv och egendom är ihop med förstörelse av naturresurser några av de negativa konsekvenserna som en brand orsakar. I Etiopien och södra Sudan, förstör bränder miljontals hektar mark varje år. Mellan 2000 och 2008 rapporterats över 200 000 bränder i Sudan. I Etiopien var antalet registrerade bränder fler än 400 000 under samma period.

I början av 2009 orsakade bränder skador för miljontals dollar i Kalifornien och i den australiensiska delstaten Victoria. I Victoria dödades 173 människor, 7 500 människor lämnades hemlösa, cirka 2000 hus förstördes och 450 000 hektar mark sveddes av elden i februari 2009. Den totala kostnaden för dessa bränder beräknas uppgå till 1,5 miljarder dollar.

Nyligen har 10 000 människor evakuerats på grund av okontrollerbara bränder i västra Kanada. Ett stort antal brandmän har också inkallats för att bekämpa bränder i Grekland, Spanien, södra Frankrike och Italienska Sardinien. Bränderna har orsakat omfattande förstörelse av egendom och ett lett till antal dödsfall av brandmän.

Vems är ansvaret?

Med växande befolkningstäthet ökar också brandrisken eftersom efterfrågan på mark och andra naturresurser ökar. Den i särklass vanligaste orsaken till bränder är relaterat till mänskliga aktiviteter. Det rör sig om slarv, ekonomiska intressen, vårdslös användning av brand i jordbruks- och betesmark, illegal skogsavverkning eller mordbrand. Det riktas också kritik mot att det byggs i områden med hög brandrisk vilket sannolikt förvärrar brandproblemen.

Bör regeringar satsa pengar och riskera människoliv i brandkänsliga områden och acceptera att människor väljer att leva i sådana områden utan att lämpliga förebyggande åtgärder vidtas? Sådana åtgärder omfattar minskning av skogs- och buskmark i närhet till bostäder som inte är byggda i enlighet med brandsäkerhetsförordningar. Reglerad bränning i förebyggande syfte för att minska brandrisken är en annan åtgärd. Både regeringar och enskilda medborgare har ansvar för att dessa åtgärder utförs. För att kunna vara effektiv kräver brandförvaltning medverkan av en rad olika sektorer och intressegrupper eftersom det är en komplex fråga.

Brandövervakning

Eftersom skogsbränder både har ökat i frekvens och svårighetsgrad i till exempel Medelhavsområdet, Afrika söder om Sahara, Australien, Kanada och USA, så är brandövervakning och kontroll i ökande grad avgörande för människors hälsa, miljöskydd och förvaltning av naturresurser.

Med hjälp av satelliter ges idag möjligheten att bättre övervaka bränder än tidigare. Realtidsinformation kan levereras direkt till brandledningen. FAO samarbetar med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och National Aeronautics and Space Administration (NASA) och använder satelliter för att tidigt kunna varna för och övervaka bränder. Satelliterna ger bland annat information om skogsbränders plats och omfattning. De förbättrar också möjligheten till att uppskatta förlust av biomassa och biologisk mångfald.

Medverkan av lokalsamhällen

För att minska både mängden skogsbränder och deras konsekvenser är medverkan av lokalsamhällen avgörande. I de flesta av FAO:s fältprojekt kring brandförvaltning inkluderas därför hjälp från lokalsamhällen med att förebygga, övervaka och kontrollera bränder. Arbetet omfattar bland annat informationskampanjer, kapacitetsuppbyggnad och utrustning av lokala brandkårer.

Integrerad brandförvaltning

Med tanke på komplexiteten i brandförvaltning, bör en samlad strategi skapas där resurser avsätts för all nödvändig verksamhet. Detta omfattar förebyggande av bränder, tidiga varningssystem, uppföljning och utvärdering, brandberedskap, brandbekämpning, men även återställande efter bränder. FAO arbetar med utvecklingsländer för att stärka deras förmåga att genomföra de principer och åtgärder som beskrivs i FAO: s samordnade frivilliga riktlinjer kring brandförvaltning

(Fire management Voluntary guidelines).

Bränder uppstår både i och utanför skogar och påverkar både skogsmark och annan markanvändning. Därför omfattar integrerad brandförvaltning alla typer av vegetationsbränder så som skogs-, busk-, gräs- och betesmark.