Sveriges Kommuner och Landsting

Psykiatrisk vård till asylsökande minskar

Pressmeddelande   •   Apr 06, 2006 10:55 CEST

Asylsökande har större behov av sjukhusvård än den bosatta befolkningen. Detta gäller även inom den psykiatriska vården, både för vuxna, barn och ungdomar. Vårdutnyttjandet inom psykiatrin har dock minskat med 30 procent jämfört med 2004. Det visar en sammanställning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Varje år gör Sveriges Kommuner och Landsting en uppföljning av asylsökandes vårdkonsumtion och landstingens kostnader för detta. 19 av 21 landsting har besvarat enkäten.

Sammanställningen visar att antalet läkarbesök i primärvård och öppen specialistvård under 2005 var likartat med den bosatta befolkningens. Kostnaderna för vården per åldersgrupp överstiger dock motsvarande grupper inom den bosatta befolkningen.

Inom slutenvården är både antalet vårddagar som vårdtillfällen betydligt fler för asylsökande än den bosatta befolkningen.

Inom sluten psykiatrisk vård har ett trendbrott skett. Trots att utnyttjandet av psykiatrisk slutenvård är fortsatt högt så minskade antalet vårddagar med 30 procent under 2005.

- Under förra året erbjöds föräldrabehandling i samband med att barnen behandlades inom barnpsykiatrin, vilket kan ha bidragit till att behovet av sluten vård har minskat, säger Stig Wintzer, utredare på avdelningen för vård och omsorg, som gjort sammanställningen.

Alla nyanlända asylsökande ska också göra en hälsoundersökning. Under 2005 minskade andelen som genomgått en hälsoundersökning till knappt 40 procent.

- Det kan bero på att kallelsen inte nått de nykomna, eller att de inte informerats om möjligheten. Det här är en viktig fråga att följa upp, säger Stig Wintzer.

Vad det gäller kostnader så har regeringen inte fullföljt sin del av överenskommelsen; att ge full kostnadstäckning för hälso- och sjukvård för asylsökande.

Sedan 1997 har landstingen ett underskott på 800 miljoner kronor för asylsjukvården. En utgångspunkt för överenskommelsen var att asylprocessen inte skulle överstiga ett år. I många fall har den utdragits till två till tre år, vilket ger ett betydligt större vårdbehov och som inte täcks av en schablonersättning.

Bakgrundsfakta:
Enligt en överenskommelse med regeringen ska landstingen erbjuda "omedelbar vård eller vård som inte kan anstå" till vuxna asylsökande. Asylsökande eller gömda barn 0-18 år ska erbjudas samma hälso- och sjukvård samt tandvård som bosatta barn får. I överenskommelsen ingår också att landstingen ska erhålla tolk, sjukresor, hjälpmedel, mödra- och förlossningsvård, vård vid abort samt vård och åtgärder enligt smittskyddslagen. Staten ersätter landstingen med en schablonersättning för varje asylsökande som vistas i landstinget. För kostnader som överstiger 50 000 kronor för en vårdkontakt utgår särskild ersättning.

Läs mer i skrivelsen och i underlaget.

För mer information: Stig Wintzer, tfn: 08-452 77 04, stig.wintzer@skl.se