Göteborgs universitet

Psykobiologiska konsekvenser av tidiga separationer från mamman

Pressmeddelande   •   Okt 31, 2005 14:56 CET

Eva Lundgren
Eva.Lundgren@adm.gu.se

Den första tiden i livet genomgår hjärnan en antal betydande utvecklingsfaser, vilket innebär att individen under denna period är extra påverkbar. Såväl arv som uppväxtmiljö påverkar hjärnan, och därmed individens fortsatta utveckling. Existerande studier på människor antyder att det finns en koppling mellan tidig stress och senare psykisk sjukdom.

Exempel på tidig stress i det här sammanhanget kan vara psykisk och fysisk försummelse, fysiska och sexuella övergrepp eller drogmissbruk hos föräldrarna. Den ärftliga komponentens betydelse för utvecklande av psykisk sjukdom är i dagsläget inte helt klarlagd, men den antas förklara någonstans mellan 20 och 70 % av de psykiska sjukdomstillstånden.

Av etiska skäl är det självfallet inte möjligt att utföra kontrollerade försök för att studera hur stress hos barn påverkar utvecklingen senare i livet, istället har olika djurmodeller utvecklats med t ex gnagare (råtta) som försöksdjur. Ungar till sådana försöksdjur är under den första tiden i livet helt beroende av mammans omvårdnad för att överleva och få en normal utveckling. En ofta använd teknik för att studera hur tidig stress kan påverka den senare utvecklingen är den så kallade Maternal Separation- (MS) modellen. Den har sin utgångspunkt i att man separerar ungarna dagligen under några timmar från mamman för att sedan undersöka eventuella förändringar i neurobiologi och beteende hos avkomman i vuxen ålder.

I en serie experimentella studier undersöktes i denna avhandling effekterna av tidiga separationer med hjälp av en djurmodell (råtta). Tidigare forskning har visat att sådana separationer kan leda till att de separerade djuren i vuxen ålder visar ökat ångestlikt beteende och förhöjda nivåer av stresshormoner, vilket kan antas vara kopplat till ökad preferens för alkohol.

Konsekvenserna av tidiga separationer är dock inte entydiga, då även minskat ångestlikt beteende har rapporterats i flera studier. Resultaten från denna avhandling ger heller inte stöd för antagandet att tidiga separationer orsakar ökad ångest, ökat alkoholintag eller störningar i endokrinologiska och neurokemiska system hos den vuxna råttan. Istället ansluter den till studier som visat på positiva eller inga effekter av tidiga stressorer.

Dessa resultat har paralleller till mänskliga förhållanden där man sett att tidiga negativa erfarenheter kan leda till psykologisk sett relativt välfungerande individer. Dessa resultat kan möjligen förklaras inom ramen för teorier om att svagare stressorer eller stressorer som hanteras adekvat leder till "härdande" effekter hos individen, medan överväldigande stress eller stress som inte kan hanteras på "rätt sätt" leder till en ökad känslighet.


Avhandlingens titel: Maternal separation in the rat. Long-term effects of early life events on emotionality, drug response and neurobiology.
Avhandlingsförfattare: Maarit Marmendal
Fakultetsopponentens namn: Professor Elias Eriksson, Göteborg
Tid och plats för disputation: Fredagen den 25 november 2005 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg



Avhandlingsförfattare: Maarit Marmendal, tel. 070-569 6252(mob.), 031-773 1666(arb.)
e-post:.maarit.marmendal @psy.gu.se