Göteborgs universitet

Psykologiska faktorer kan avgöra hur premiepensionsväljare sprider sina risker

Pressmeddelande   •   Mar 15, 2006 15:34 CET

Eva Lundgren
Eva.Lundgren@adm.gu.se
Tel: 031-773 1081
Mobil: 0709-691014
Fax: 031-773 4354


Det typiska valet bland ”aktiva” premiepensionsväljare är att välja så många olika fonder som möjligt, alltså fem. Men det betyder inte nödvändigtvis att man sprider riskerna på ett effektivt sätt. I experiment visar Ted Martin Hedesström hur oerfarna investerare sprider risker mellan olika fonder utan att ta tillräcklig hänsyn till hur dessa fonders värdeutveckling samvarierar. I sin avhandling reder han ut psykologin bakom detta.

Syftet med avhandlingen är att försöka ta reda på hur folk i allmänhet resonerar när de sätter ihop en aktiefondportfölj, och vilka psykologiska faktorer som kan inverka. Vi tittade närmare på 11 000 individers fondval i det första premiepensionsvalet år 2000. Det var mest typiskt att välja så många fonder som möjligt, alltså fem. Men samtidigt hade fondportföljerna ofta en övervikt av svenska aktier. Det kan bero på att man är optimistisk när det gäller sådant som ligger nära och som man känner väl till. Till exempel är man oftast alltför optimistisk när man tippar hur det kommer att gå för det ”egna” laget i en viktig fotbollsmatch.
Det viktiga när man sätter ihop en aktiefondportfölj är att kombinera fonder som inte följer varandra alltför tätt vid upp- och nedgångar i aktiemarknaden. Därför är det säkrast att investera i många länder och inte satsa alltför mycket i ett land. Övervikten av svenska aktier i den genomsnittliga premiepensionsportföljen fick oss att ställa frågan: förstår oerfarna investerare principen bakom hur man bör sprida risker?

För att undersöka detta bad vi universitetsstuderande att investera en hypotetisk summa pengar på ett så riskfritt sätt som möjligt. De kunde antingen välja en högriskfond eller en lågriskfond eller fördela beloppet lika mellan dessa båda fonder. Det visade sig att många valde att dela beloppet mellan fonderna även i de fall när värdeutvecklingen för de två fonderna samvarierade på ett sätt som gjorde att det hade varit minst riskabelt att bara välja lågriskfonden.

Tendensen till att vilja dela upp beloppet mellan olika fonder kan bero på en ”kognitiv instinkt” att sprida ut resurser över så många alternativ som möjligt, ett fenomen som visats i psykologiska studier av många sammanhang. Men tumregeln ”välj så många fonder som möjligt” ger inte automatiskt en lika bra riskspridning som att välja till exempel en globalfond. Våra studier och annan psykologisk forskning visar att människor har svårt att bedöma och förstå samvariationer. Kanske är man därför mindre mottaglig för råd och information om hur man sprider risker. PPM:s nya beslutsstöd ”Lotsen” kommer förhoppningsvis att få premiepensionsväljare att sprida sina risker effektivt i framtiden. Utan hjälp och utan tillräcklig kunskap kan subjektiva psykologiska faktorer till stor del avgöra hur en fondportfölj ser ut.

Avhandlingens titel: The psychology of diversification: Novice investors’ ability to spread risks
Fakultetsopponentens namn: Professor Craig R. Fox, Los Angeles
Tid och plats för disputation: Fredagen den 24 mars 2006, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Avhandlingsförfattare: Ted Martin Hedesström, tel. 031-773 4284 (arbete), 0739-903 888 (mobil)
e-post: ted.hedesstrom@psy.gu.se

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022