Sveriges Kommuner och Landsting

Rätt patient i rätt tid - Dialog med vårdcentralerna nyckeln till framgång

Pressmeddelande   •   Okt 28, 2005 10:27 CEST

Att utbilda och informera de som skriver remisser var den viktigaste framgångsfaktorn för kärlkliniken i Malmö-Lund. Med förbättrad hemsida och utökad dialog med remittenterna lyckades teamet för kärlsjukdomar minska det stora inflödet av remisser till kliniken. Det har gjort att de kunnat kapa de långa köerna.


Kärlteamet med Marie Ekdahl, Marie Nilsson,
Thomas Mätzsch, Carina Jehlbo

Kliniken för kärlsjukdomar i Malmö-Lund drogs med alldeles för långa väntetider. Våren 2001 tog de tag i problemet och anmälde sig till det nationella genombrottsprojektet "Bättre flyt i vården". Med målet att komma ner till 3 månaders väntetid för alla remitterade patienter startade de arbetet med att göra det tydligt för personal, remittenter och patienter vad kliniken kan och inte kan erbjuda.



- Före projektet kändes det som om vi sprang i ett ekorrhjul och bara ältade saker som inte var bra. Man skulle göra si eller så, sa vi till varandra i korridorerna. Men det blev ingen ordning förrän vi satte oss ner tillsammans allihop, säger Marie Nilsson, kärlkoordinator vid den sammanslagna kliniken för kärlsjukdomar vid universitetssjukhusen i Malmö och Lund, Skandinaviens enda gemensamma klinik för kärlmedicinare och kärlkirurger.

Ledningens stöd
Kort efter projektstarten åkte det nybildade, tvärprofessionella teamet på internat. Där började de bena ut grundläggande frågor om vad klinikens egentliga uppdrag var. Det kan tyckas självklart, men här lades grunden för att nå målen med att komma tillrätta med de ökande köerna. År 2001 fick patienterna vänta sex till tolv månader för att träffa läkare, om man inte tillhörde en prioriterad grupp.

- Arbetet har känts bra för alla på kliniken, vi har haft ledningens stöd och vet nu var gränserna går för vårt uppdrag. Det har gjort det lättare att ta itu med problemen bakom den växande kön, säger Marie Nilsson.

Mota Olle i grind
En av orsakerna till köproblemen var det stora antalet felaktiga remisser. Problemet var så omfattande att de insåg att det krävdes en dialog med remittenterna. En stor del av projektet har därför handlat om att utbilda vårdcentraler och andra remittenter.

- Det har gett goda resultat men har i vissa fall också varit kontroversiellt. Vi har fått tillbaka remisser i en andra vända med arga kommentarer om att vi inte ska ifrågasätta deras kompetens och kunskap, säger Marie.

Kliniken har genomfört flera uppmärksammade och lyckade informationsinsatser, bland annat ett informationsbrev till alla remittenter om vad kliniken gör och vilka patienter de kan ta emot.

Det som andra kliniker i Sverige pratar mest om och som de vill kopiera är dock den förbättrade hemsidan samt tjänsten "Sökaren". På hemsidan finns en frågelåda där läkare kan ställa frågor till kliniken om vilka patienter som ska remitteras. Där finns även en sida med namnet "Konsten att skriva rätt remiss". Sökaren är en telefonlinje där man direkt får tala med en läkare som ger besked eller information.

Sjuksköterska i stället för läkare
Internt har man lagt krut på att få en mer enhetlig remissbedömning. En viktig förändring är att man minskat antalet läkare som bedömer remisser till tre. De följer en gemensam checklista för att få en enhetlig bedömning av patienterna, vilket effektiviserat hanteringen.

Det viktigaste målet var att minska inflödet av patienter och öka antalet nybesökstider. Förutom det omfattande informationsarbetet har man även ändrat vissa rutiner. En av de mest effektiva för att minska trycket är att erbjuda patienterna att få träffa en sjuksköterska istället för läkare. Det har frigjort många läkartimmar.


Marie Ekdahl

- Nu är vi ikapp, vilket känns oerhört skönt för personalen. Men det har varit en lång resa. När projekt var slut 2004 hade vi inte nått ända fram. Vi fortsatte då på eget initiativ för vi tyckte vi var på rätt väg. Idag har vi nått den balans som vi eftersträvat hela tiden, vi har koll på verksamheten, vi vet vem som är på väg in och att vi kan boka in dem inom åtta veckor. Det är oerhört skönt för oss i personalen, säger Marie.

Patienterna nöjda visar enkät
Även patienterna är positiva, vilket kommer fram i en patientenkät. Vid ett tillfälle i våras var det till och med lite för bra. "Oj, får jag komma så snart, det hinner jag inte", sa en patient.

Kliniken har gjort flera aktiviteter riktade direkt till patienterna, för att höja kunskapen och få dem att söka till rätt instans och i rätt tid. I en annons i Sydsvenskan bjöd man in till föreläsningar om fönstertittarsjukan där läkare och sjukgymnaster berättade om symtom och gick igenom ett träningsprogram. Resultatet var överväldigande med en fullpackad aula med 200-300 patienter.

- Och här finns det mycket kvar att göra, undersökningar visar att egen träning vid lindrigare symtom många gånger ger ett bättre resultat än behandlingar som vi kan ge. Vi tycker det är jätteroligt att jobba med denna typ av information och det finns massor kvar att göra, säger Marie.

Samsyn bästa åtgärden
När man pressar Marie på den enskilt bästa åtgärden i projektet, funderar hon och säger att det är att alla vet vilka patienter de ska behandla. Då faller mycket av det andra arbetet på plats.

- Det gamla systemet med långa köer ledde till mycket missnöje från patienterna. När de inte fick besked om läkarbesök fortsatte de, så klart, att ringa eller slussades runt i systemet. När vi kommit ikapp och kan lämna tider direkt försvann mycket av klagomålen, säger Marie.

- Vi är övertygade om att minskade eller inga köer leder till att patienter och vi som personal mår mycket bättre och att det sparar tid för alla, säger Marie.