Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Rättsosäkert läge för våldsutsatta kvinnor i Borås

Pressmeddelande   •   Feb 06, 2014 17:06 CET

Majoriteten av det stöd våldsutsatta kvinnor i Borås stad får är rättsosäkert, enligt en ny granskning av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialtjänstens hjälp till den utsatta gruppen består av att förmedla dem vidare till stödverksamheter utan att varken dokumentera eller följa upp deras hotbild och utveckling.

IVO:s granskning (se pressmeddelande om den landsomfattande rapporten i sin  helhet här) visar att de våldsutsatta kvinnor som har förmedlats hjälp via Utväg Södra Älvsborg, har skickats dit utan något formellt beslut av socialtjänsten. Enligt socialtjänstens termer kallas det för att man har gett service, vilket betyder att insatsen inte föregås av en utredning om vilka behov av stöd kvinnan har. Insatsen kan därför bli slumpmässig och inte anpassade efter personens behov. Dessutom innebär det att insatsen kan pågå under lång tid utan att någon följer upp den.

– Problemet med detta är att ingen vet vad som händer med kvinnan. Fick hon den hjälp hon behövde, gick hon tillbaka till förövaren, fanns det barn med i bilden som behövde stöd? Utan en initial bedömning och uppföljning kan våldsspiralen mycket väl fortgå. I värsta fall finns det inte dokumenterat att kvinnan varit där och vem bär då ansvaret om hon sedan blir mördad, säger Olga Persson, förbundssekreterare SKR.

Granskningen visar att Borås stad använder sig kontinuerligt av Kvinnojouren i Borås för skyddat boende. Då finns det i regel ett biståndsbeslut. Det ges dock som beslut om ekonomiskt bistånd. Den som fattar beslutet är då en ekonomisk handläggare utan specialistkunskaper om våld.

– Det är beklagligt att socialtjänst enbart ger dessa kvinnor ekonomiskt bistånd.  Man är villig att betala för hennes skydd, men ser inte till vilka behov hon har i sin utsatta situation och vad som krävs för förändring i form av till exempel stödsamtal och hjälp vid kontakt med polis och rättsväsendet, säger Mette Berntsson, Kvinnojouren i Borås.

Både personal inom socialtjänst och Kvinnojouren i Borås anser att samarbetet är gott. Men det finns flera otydligheter. Kommunens personal uppger i granskningen att ”ansvaret för frågorna är oklara” och ingen vet vem som kontrollerar vad som händer med kvinnorna som bor på jouren, trots att det är socialnämndens ansvar enligt lag.  Även kvinnor boende på Kvinnojouren i Borås uppger i granskningen att det är oklart vem som ska hjälpa dem.

– Vi har under senaste tid försökt tydliggöra de utsatta kvinnornas behov och vad vi kan hjälpa dem med, så att kommunens uppdrag kan bli tydligare till oss. Granskningen konstaterade att detta är positivt, säger Mette Berntsson, Kvinnojouren i Borås.

Det positiva med Borås stad är att var och en av de granskade nämnderna har en kvinnofridsinstruktör och flera chefer har genomgått grundutbildning i våld. Därtill har kommunen sedan granskningen tillsatt en kommunöverskridande kvinnofridsutvecklare på deltid.

– Samarbetet flyter på mycket bra med kvinnofridsutvecklaren. Nu hoppas vi att arbetsgruppen som kvinnofridsutvecklaren leder, bestående av chefer, tar fram tydliga riktlinjer för personal när de ska utreda ett ärende. Det borde komma från ledningsnivå och inte vara upp till handläggare att ta ställning till, tycker Mette Berntsson, Kvinnojouren i Borås.

Kvinnojouren i Borås som också granskats, hade vid tillfället ingen skriftlig rutin för Lex Sarah. Nu finns en sådan nedskriven och utvecklingsarbete fortsätter.


Bakgrund

Myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gjort en nationell granskning av socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och ideella organisationers arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Innan myndigheten bildades låg uppdraget på Socialstyrelsen. Borås är en av 60 kommuner som ingår i granskningen. Samtliga tre stadsdelsnämnder i Borås har granskats genom bl.a. intervjuer med personal på olika nivå inom stadsdelsnämnderna, Sociala omsorgsnämnden och Arbetslivsnämnden samt genomgång av avslutade utredningar. Kvinnojouren i Borås är en av 30 kvinnojourer som har granskats genom intervjuer med personal, boende kvinnor och barn samt genomgång av rutiner mm. Borås kommun har en stöd- och behandlingsverksamhet tillsammans med nio kommuner, Utväg Södra Älvsborg. Verksamheten fungerar också som ett myndighetssamverkande kompetenscentrum.

Ansvarfördelning mellan kommun och kvinnojour

Varje kommun ansvarar för socialtjänsten och socialnämnden har det yttersta ansvaret för att personer utsatta för brott och deras närstående får det stöd och den hjälp de behöver (5 kap. 11 § SoL). Lagen betonar socialtjänstens ansvar för att utreda behoven hos kvinnor som utsatts för våld av närstående och att barn som bevittnat våld får den hjälp de behöver (5 kap. 11 § andra och tredje stycket SoL). Kommunen kan inte överlämna sitt ansvar för stöd och hjälp till ideella föreningar. Däremot kan kommunen ge andra utförare, så som en ideell kvinnojour, i uppdrag att genomföra insatser som t.ex. skyddat boende. Då lyder även kvinnojouren under socialtjänstslagen för det enskilda uppdraget, samtidigt som socialtjänsten fortsatt har ansvar för att se till att insatserna är av god kvalitet (3 kap. 3 § SoL).


Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) samlar över 110 kvinnojourertjejjourer och andra idéburna stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet.

Presskontakter
Kvinnojouren i Borås

Elisabeth Hedblom, ordförande Kvinnojouren i Borås, 070-4869472

Mette Berntsson, verksamhetschef, Kvinnojouren i Borås, kvinnojourenboras.mette@telia.com, 033-410215

SKR 
Förbundssekreterare Olga Persson, olga.persson@kvinnojouren.se,
tel: 08-642 64 01, 0704-61 18 88

För frågor och research kontakta: SKR:s pressekreterare Emma Söderström, emma.soderstrom@kvinnojouren.se, tel: 08-642 64 01, 0733-26082

Besök oss gärna på www.kvinnojouren.se