Miljödepartementet

Regeringen överlämnar skrivelse om Sveriges CDM-program till Riksdagen

Pressmeddelande   •   Jun 16, 2011 11:52 CEST

Regeringen konstaterar i en skrivelse till Riksdagen om Riksrevisionens granskning Klimatinsatser utomlands – statens inköp av utsläppskrediter att revisionen inte har haft några anmärkningar på något av de projekt som ingår i Energimyndighetens portfölj av klimatinvesteringar i utvecklingsländer vad gäller inriktning, bidrag till minskad klimatpåverkan eller kostnader.

- Sverige har en ambitiös politik för att minska våra utsläpp här i Sverige. Det ger möjligheter att utveckla en ekonomi med låga utsläpp. Men därutöver tar Sverige internationellt klimatansvar genom gröna investeringar i andra länder som både bidrar till utveckling och är sätt att nå de globala utsläppsminskningar som är nödvändiga för att klara klimatet, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- Vi ska hela tiden fortsätta utveckla och säkerställa kvaliteten i våra gröna investeringar. Det arbetet fortsätter, bl.a. genom uppdrag till Energimyndigheten.

Kostnadseffektiviteten för klimatinsatser, att få så mycket utsläppsminskningar som möjligt för satsade pengar, är en viktig princip i klimatkonventionen. Riksrevisionen anser att en av de viktiga iakttagelserna i granskningen är att statens kostnad per utsläppskredit är lägre än för andra åtgärder att minska utsläppen. Slutsatsen som dras är att Energimyndighetens klimatinsatser i andra länder även i en internationell jämförelse kännetecknas av en hög grad av kostnadseffektivitet.

På en rad punkter tillbakavisar regeringen revisionens kritik. Det gäller bl.a. osäkerheten för kostnaderna för att bidra till klimatmålet 2020. ”Den osäkerhet som revisionen anger genom att peka på dessa extrema tolkningar liksom osäkerhetsintervallet för anslagsbehovet, nämligen lägst 670 miljoner och högst 10 miljarder kronor framstår som starkt överdriven,” skriver regeringen.

Tvärtom menar regeringen att ”Med utgångspunkt i den faktiska utsläppsutvecklingen och att regeringen avser att återkomma om ytterligare och fortsatt finansiering av det pågående och viktiga arbetet med insatser för internationella klimatinvesteringar torde 2020 års mål ligga inom räckhåll. Prognosen påverkas naturligtvis av oljepriser konjunktur etc. En avstämning görs vid 2015 års kontrollstation”.

Ett annat område där regeringen tillbakavisar revisionens påståenden handlar om vad som gäller efter 2012. ”Osäkerheten om hur ett internationellt avtal efter 2012 ser ut föreligger förvisso trots parternas ansträngningar. Att det inte skulle finnas något internationellt klimatavtal efter 2012 är dock en villfarelse. Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet består. Likaså EU:s ensidiga klimatmål för 2020”, konstaterar regeringen.

Riksrevisionen har lämnat vissa rekommendationer. Regeringen svarar i skrivelsen på dessa:
• Statens energimyndighet har på regeringens uppdrag den 1 juni redovisat en analys av hur internationella klimatinvesteringar bör fördelas över tiden så att etappmålet till 2020 kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Utgångspunkten är att resulterande minskningar utgör en del av den svenska måluppfyllelsen. I uppdraget ingår också att redovisa hur myndigheten avser att bidra till att förbättra mekanismernas effektivitet samt att redovisa hur dess projekt bidrar till hållbar utveckling.
• Regeringen avser att återkomma till riksdagen om det samlade behovet av klimatinvesteringar för att uppnå etappmålet till 2020. Mål och styrmedel utvecklas och åtgärder sätts på plats följs upp fortlöpande utifrån kunskap om klimatförändringar och möjligheter att vidta åtgärder. En kontrollstation genomförs 2015.
• Regeringen avser att utveckla återrapporteringen till riksdagen på det nu aktuella området. Regeringen avser därför att uppdra åt Energimyndigheten att lämna förslag på hur återrapporteringen kan förbättras med avseende på måluppfyllelse och transparens. Regeringen avser också att fördjupa den löpande dialogen med myndigheten med utgångspunkt i revisionens rekommendationer till myndigheten och myndighetens remissyttrande.
• Regeringen avser föreslå att utöka bemyndiganderamen så att Energimyndigheten kan använda denna i stället för årliga anslag när myndigheten tecknar köpeavtal eller fondavtal. Ett första steg ha tagits i vårändringsbudgeten för 2011 där Energimyndigheten föreslås utökad bemyndiganderam.