Miljödepartementet

Regeringen säger ja till att Blekinge Arkipelag och Älvlandskapet Nedre Dalälven kan utses till biosfärområden av UNESCO

Pressmeddelande   •   Sep 09, 2010 10:35 CEST

Regeringen säger ja till att Blekinge Arkipelag och Älvlandskapet Nedre Dalälven kan utses till biosfärområden av UNESCO

Regeringen tillstyrker ansökningar om att Blekinge Arkipelag och Älvlandskapet Nedre Dalälven ska utses till biosfärområden inom Unecos program Man and the Biosphere, MAB. Unesco har nu att fatta beslut.

I Sverige finns sedan tidigare två biosfärområden utpekade av Unesco, Kristianstads Vattenrike och Kinnekulle med Vänerskärgården. Om de två ansökningarna som nu går vidare godkänns blir det område nr tre och fyra.

- Det är två ambitiösa ansökningar som tagit flera år att ta fram. Många människor har som enskilda eller i organisationer medverkat. Det lokala och regionala ansvaret för biosfärområdena och människors aktiva deltagande är grundläggande för framgångsrika biosfärområden. Både  Blekinge Arkipelag och Älvlandskapet Nedre Dalälven uppfyller väl de kriterier som Unesco har lagt fast för biosfärområden, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- Ansökningarna är också exempel på vad jag vill se mer av när det gäller erfarenhetsutbyte och innovativt samarbete i frågor som rör naturresursförvaltning, markanvändning, bevarande och hållbart nyttjande. Biosfärområdena är utmärkta lokala exempel på hållbar utveckling, säger Andreas Carlgren.

Syftet med ett biosfärområde är flerfalt: biologisk mångfald ska bevaras samtidigt som social och ekonomisk utveckling gynnas. Ett biosfärområde ska dessutom vara arena för forskning och undervisning. Flera syften ska samverka och förstärka varandra.

Tre olika slags funktioner ska uppfyllas:
- bevarandefunktionen: att bidra till bevarande av landskap, ekosystem, arter och genetisk variation,
- utvecklingsfunktionen: att främja ekonomisk utveckling och samhällsutveckling som är hållbar,
- logistiska funktionen: att fungera som stöd för demonstrationsprojekt, miljöutbildning och praktik, forskning och miljöövervakning.

Älvlandskapet Nedre Dalälven
Ansökan om utpekande av det aktuella området som biosfärområde har utarbetats av Nedre Dalälvens Intresseförening. Intresseföreningens medlemmarna utgörs av större företag, kommuner, regionala organ och organisationer. Bakom ansökan står även de fyra berörda länsstyrelserna (Dalarnas län, Västmanlands län, Uppsala län och Gävleborgs län) och de nio kommunerna Heby, Säter, Hedemora, Avesta, Sala, Sandviken, Gävle, Tierp och Älvkarleby. Ansökan har förankrats grundligt lokalt och regionalt. Naturvårdsverket kommer att medverka i förvaltningen.
Det planerade biosfärområdet omfattar cirka 308 800 hektar och har goda möjligheter att uppfylla biosfärområdets tre funktioner bevarande, utveckling och logistiskt stöd. Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljö sätts i relation till både nyttjandeintressen, forskning och utbildning för en hållbar utveckling.

Nedre Dalälvsområdet är unikt genom de mycket höga natur- och kulturvärden som skapats av älven och genom att området utgör en gränszon mellan nordligt och sydligt i nordeuropeisk natur. Här finns den största artrikedomen i Skandinavien av ryggradsdjur (däggdjur, fåglar och fiskar) och den största artrikedomen av ryggradslösa djur på den här breddgraden. I området finns 487 nationellt rödlistade arter. Färnebofjärdens nationalpark är en central del i kärnområdet.  De älvnära markerna är i mycket stor utsträckning avsatta som naturreservat eller Natura 2000-områden. Vissa områden ingår i den internationella Ramsar-konventionen (Conventions on Wetlands). Inom området finns dessutom ett 30-tal naturreservat. Stora områden kring Nedre Dalälven är av riksintresse med hänsyn till de samlade natur- och kulturmiljövärdena. Det är ett av 24 områden i landet där särskilda bestämmelser gäller och där det rörliga friluftslivets och turismens intressen särskilt ska beaktas enligt Miljöbalken.

När det gäller frågan om myggbekämpning i nedre Dalälven-området innebär bildandet av ett biosfärområde inte några nya restriktioner. Arbete pågår nu för en långsiktig lösning på myggproblemet. I avvaktan på den har regeringen tillåtit flygbekämpning av myggen.

Utvecklingen i biosfärområdet sker på lokala villkor och med lokal förankring.  Biosfärområdenas modell för samverkan, dvs. det goda lokala och regionala samarbete som har etablerats i Nedre Dalälvens Intresseförening i frågor som rör områdets förvaltning och markanvändning, är centralt även i framtida diskussioner kring myggbekämpning.

Blekinge Arkipelag
Länsstyrelsen i Blekinge län har tillsammans med Karlskrona, Ronneby samt Karlshamns kommuner utarbetat en ansökan om utpekande av Blekinge Arkipelag som biosfärområde. Ansökan har förankrats lokalt och regionalt.

Området, som omfattar större delen av Blekinges kust och skärgård, är cirka 213 000 hektar stort och utgörs av såväl tätbefolkade kuststräckor (inklusive tre städer) som mer glesbefolkade skärgårdsområden och öppna havsområden. Blekinge Arkipelag är mycket attraktivt för boende, turistverksamhet och för det rörliga friluftslivet. Konceptet en hållbar och levande skärgård framhålls i ansökan.  Bland annat betonas betydelsen av traditionella kunskaper kring nyttjandet av naturresurser såväl inom småskaligt, kustnära fiske som inom jordbruk och betesdrift.

Områdets geomorfologi och geologi i kombination med det milda, kustpräglade klimatet samt variationen mellan sött och bräckt vatten har skapat unika förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Inom det föreslagna biosfärområdet finns sammanlagt 1 kulturreservat, 37 naturreservat och 72 Natura 2000-områden. Två våtmarksområden av internationell betydelse (Ramsar-områden) har pekats ut. Inom området finns arter och naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet men också av internationella och nationella rödlistor, bl.a. 449 nationellt rödlistade arter.


Kontakt:
Lennart Bodén
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
070-950 22 45

Aili Käärik
Departementssekreterare
08-405 81 20